Överståthållarämbetet

Överståthållaren
	Överståthållaren
	Överståthållarämbetets vapen 1938–1967.
Residens	Tessinska palatset
Säte	Stockholm
Utses av	Kungl. Maj:t
Underställd	Kungl. Maj:t
Förste innehavare	Clas Larsson Fleming
Inrättat	1634
Siste innehavare	Allan Nordenstam
Avvecklat	1967
Efterträdare	Landshövdingen i Stockholms län
Ställföreträdare	Underståthållaren

Överståthållarämbetet (ÖÄ) var den högsta civila förvaltningsmyndigheten under Kungl. Maj:t för Stockholms stad åren 1634 till 1967.^[1] Myndigheten leddes av överståthållaren med en underståthållare som ställföreträdare och närmaste medarbetare. Överståthållaren och överståthållarämbetet motsvarade för Stockholms stad landshövdingarna och länsstyrelserna i övriga Sverige. Vissa befogenheter delades dock med borgarna i magistraten och från 1863 med kommunen Stockholms stad.

Historik

1600-talet: Inrättande och uppgift

1634 års regeringsform, genom vilken ordnad lantregering (länsstyrelse) infördes i Sverige, påbjöd, att Stockholms stad skulle ha en särskild styresman med titeln ”öfverståthållare”. Överståthållaren skulle vara den förste bland Kunglig Majestäts befallningshavande och alltid vara en av rikets råd. I § 24 säges, att ”hans ämbete skall vara att si uppå och drifva Stockholms slotts byggning och hvad annan byggning konungen förehafver i Stockholm. Sedan skall han enkannerligen vara stadsens och borgerskapets förman”. I det ursprungliga förslaget till regeringsform benämndes han ”öfverburggrefve”, men detta namn ändrades vid överläggning i rådet 11 juni 1634.

1700-talet: Instruktion för överståthållaren

I 1720 års regeringsform bestämdes, att överståthållarämbetet skulle besättas med män utom rådet. År 1776 fick överståthållaren sin första allmänna instruktion, och i en förnyad instruktion 1791 upphävdes överståthållarens tillsyn och befattning med Stockholms slott och dess byggnad.

1800-talet: Utveckling och organisering

I 1800-talets början delades ämbetet upp i tre avdelningar:

Överståthållarens kansli (till 1791 kallat Slottskansliet). Här handlades utsökning, det vill säga indrivning av skatter och avgifter. Kansliet anvarade även för byggnadsärenden.
Överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden, senare även kallat Skatteverket. Utöver fastighetsskatt (kallade krono- och kommunalutskylder), tillfälliga skatter (bevillning) och tull- och stämpelavgifter svarade avdelningen även för folkbokföring (mantalsskrivning).
Överståthållarämbetet för polisärenden, som från 1865 delades i poliskammaren och den nyinrättade polisdomstolen. Poliskammaren bestod i sin tur av detektiva avdelningen (senare kriminalavdelningen), ordonnansavdelningen, centralavdelningen, hamnavdelningen och distriktsavdelningen. När polisskolan upprättades 1917 hörde även den hit.

1900-talet: Avveckling och uppgång i Stockholms län

Under 1960-talet beslutades att överståthållarämbetet skulle avvecklas, och den 1 januari 1968 uppgick statens förvaltning av Stockholms stad i Stockholms län. Då hade redan de flesta av överståthållarens uppgifter överförts till kommunen Stockholms stad. Fram till 1904 hade överståthållaren till exempel varit självskriven som ordförande i Stockholms stadsfullmäktige, en post som därefter tillsattes genom demokratiska val snarare än utnämning.

Den siste överståthållaren – Allan Nordenstam – blev också den förste landshövdingen i det nya sammanslagna Stockholms län.

Kansli och residens

Överståthållaren hade sin bostad i Tessinska palatset på Slottsbacken 4 medan dess kansli var lokaliserat till Slottsbacken 6. Numera huserar Kammarkollegiet på denna senare adress.

Heraldiskt vapen

Överståthållarämbetet förde ursprungligen en blå sköld med ett Sankt Erikshuvud mellan tre kronor av guld. Eftersom vapnet stred mot lagen om Sveriges riksvapen fastställde Kungl. Maj:t den 28 januari 1938 ett nytt vapen med följande blasonering: I med kronor av guld bestrött blått fält ett krönt Sankt Erikshuvud av guld.^[2] Sedan 1999 använder överkommendanten i Stockholm samma sköld lagd över ett svärd och en kommandostav.^[3]

Lista över överståthållare 1634–1967

	Namn	Levnadsår	Ämbetsperiod	Noteringar
1.	Clas Larsson Fleming	1592-1644	1634-1644	förste överståthållaren
2.	Knut Jöransson Posse	1592-1664	1645-1650
3.	Herman Claesson Fleming	1619-1673	1650–1652
4.	Schering Rosenhane	1609-1663	1652–1663
5.	Claes Åkesson Tott d.y.	1630-1674	1664–1665
6.	Axel Carlsson Sparre	1620-1679	1665–1673
7.	Claes Rålamb	1622-1698	1673–1678
8.	Jöran Göransson Gyllenstierna	1632-1686	1678–1682
9.	Kristofer Gyllenstierna	1647-1705	1682–1705
10.	Knut Posse	1645-1714	1705–1714
(tf.)	Jacob Burensköld	1655-1738	1710–1711
(tf.)	Jacob Spens	1656-1721	1714
11.	Gustaf Adam Taube	1673-1732	1714–1732
12.	Michael Törnflycht	1683-1738	1732–1738
13.	Rutger Fuchs	1682-1753	1739–1753
14.	Johan Christoffer von Düring	1695-1759	1753–1759
15.	Jakob Albrekt von Lantinghausen	1699-1769	1759–1769
16.	Axel Wrede Sparre	1708-1772	1770–1772
17.	Thure Gustaf Rudbeck	1714-1786	1772–1773
(tf.)	Carl Fredrik Pechlin	1720-1796	1772
18.	Carl Sparre	1723-1791	1773–1791
(tf.)	Adolf Fredrik Munck	1749-1831	1789
19.	Gustaf Mauritz Armfelt	1757-1814	1792
20.	Carl Vilhelm Modée	1735-1798	1792–1795
21.	Hans Henric von Essen	1755-1824	1795–1797
21.	Samuel af Ugglas	1750-1812	1797
-	Vakans i ämbetet 1797-1800
22.	Samuel af Ugglas	1750-1812	1800
-	Vakans i ämbetet 1800-1809
23.	Vilhelm Mauritz Klingspor	1744-1814	1809–1810
(tf.)	Anders Fredrik Skjöldebrand	1757-1834	1810–1812
24.	Carl Mörner	1755-1821	1812–1818
(tf.)	Johan August Sandels	1764-1831	1815
(tf.)	Olof Rudolf Cederström	1764-1833	1816-1818
(tf.)	Daniel Edelcreutz	1761-1828	1818-1828
(tf.)	Carl Johan af Nordin	1785-1850	1828-1830
25.	Jakob Vilhelm Sprengtporten	1794-1875	1830-1838
(tf.)	Axel Johan Adam Möllerhjelm	1787–1846	1838–1842
(tf.)	Claes Hans Rålamb	1784–1867	1839
(tf.)	Mauritz Axel Lewenhaupt	1791–1868	1841, 1842–1844
26.	Jakob Vilhelm Sprengtporten	1794-1875	1844–1848
27.	Jakob Essen Hamilton	1797-1864	1848–1862
28.	Gillis Bildt	1820-1894	1862–1874
29.	Gustaf af Ugglas	1820-1895	1874–1888
30.	Claës Gustaf Adolf Tamm	1838-1925	1888–1902
(tf.)	Fredrik von Essen	1831-1921	1899
31.	Robert Dickson	1843-1924	1902–1911
32.	Carl Hederstierna	1861-1928	1911–1912
33.	Johan Ramstedt	1852-1935	1912–1920
34.	Carl Hederstierna	1861-1928	1920–1928
35.	Gustaf Henning Elmquist	1871-1933	1928–1933
36.	Torsten Nothin	1884-1972	1933–1949
37.	Johan Hagander	1896-1991	1949–1963
38.	Allan Nordenstam	1904-1982	1963–1967