Armé

Uppslagsordet ”här” leder hit. För skulpturen av Ebba Matz, se Här (skulptur).

Armé eller här är vanligtvis samlingsnamnet på en stats markstridskrafter eller landkrigsmakt,^[1] till skillnad från luftstridskrafterna (flygvapen) och sjöstridskrafterna (örlogsflotta/marin). En armé kan också vara en större enhet inom ett lands krigs-/försvarsmakt omfattande en eller flera armékårer och understödjande förband.

Etymologi

Ordet "armé" kommer från fornfranskans armee som i sin tur ytterst härrör från latinet arma (vapen').^[1] Ordet har kommit in i svenska språket under 1600-talet och alltmer trängt undan den äldre germanska synonymen här (fornnordiska: herr; plural: härar). Begreppet "här" är dock fortfarande vanligt inom flera andra germanska språk, såsom danska: hær, norska: hær, tyska: heer, etc.

Andra historiska begrepp är bland annat landgätsla (fornnordiska: landgæzla).^[2]

Nationella arméer

I de flesta länder delar man upp stridskrafterna efter om de har till huvuduppgift att verka till lands eller till sjöss, och i modern tid även om de har till uppgift att verka i luften. I den svenska försvarsmakten kallas dessa tre delar försvarsgrenar. Den vanligaste beteckningen på den del av krigsmakten som skall verka till lands är armé. När man talar om Sveriges armé eller Kejserliga japanska armén avser man alltså hela det landets mark- eller landstridskrafter.

Inom armén organiseras trupperna på olika sätt. Vanligtvis delar man in dem efter vilken typ av funktion de fyller, som till exempel infanteri, artilleri och ingenjörstrupper. Den svenska armén består till exempel idag av åtta olika så kallade truppslag. Vidare indelas armén i förband av olika storlekar och med olika grad av självständighet. Större förband, som brigad och division, består av tusentals soldater från många olika truppslag, och kan självständigt lösa flera olika typer av uppgifter.

Armé som självständigt förband

Natosymbolen för en armé, de fyra kryssen ovanför rektangeln anger att det är en armé. Den blåa färgen anger att det är egna eller allierade styrkor.

En armé kan även vara beteckningen på ett sådant större självständigt förband inom ett lands landstridskrafter. En sådan armé består vanligtvis av en eller flera armékårer, som i sin tur består av två till fyra divisioner om var och en 10-20 000 man, plus ytterligare understödjande förband som fältsjukhus, helikopterförband och stabsförband.

Sådana arméer brukar numreras eller döpas för att särskilja dem från varandra och från armén som beteckning på alla marktrupper. Exempel på detta är brittiska åttonde armén i slaget vid el-Alamein, tyska 6 armén i slaget vid Stalingrad och finska Karelska armén under finska fortsättningskriget.

Flera arméer kan i vissa fall sammanföras i en armégrupp. Under andra världskriget delade till exempel den tyska krigsmakten in östfronten i tre armégrupper: Nord, Mitte och Süd.

Historiska arméer

Heer - Tysklands armé under andra världskriget
La grande armée - Napoleon I:s armé
Brittisk-indiska armén
Ostindiska Kompaniets armé i Indien
Röda armén - Sovjetunionens armé
Karolinska armén - Sveriges armé under Karl XI och Karl XII

Nuvarande arméer

Danmarks armé
Finlands armé
Frankrikes armé
Indiens armé
Iraks armé
Norges armé
Rysslands armé
Storbritanniens armé
Sveriges armé
Tysklands armé Heer
USA:s armé
Vatikanstatens armé Vatikanstatens militär
Österrikes armé Bundesheer

Se även

Fältherre / härförare
General

Referenser

Noter

^ [a b] armé i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 28 januari 2015.
^ Svenska Akademiens ordbok: landgätsla

Externa länkar

Svenska armén
Slå upp armé i ordlistan Wiktionary.
Ordbok

[ne-1] [a b] armé i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 28 januari 2015.

[2] Svenska Akademiens ordbok: landgätsla

[1]

[2]