låta
Utseende
Svenska
[redigera]Verb
[redigera]Böjningar av låta 1 | Aktiv | Passiv | ||
---|---|---|---|---|
Infinitiv | låta | låtas | ||
Presens | låter | låts (låtes) | ||
Preteritum | lät | läts | ||
Supinum | låtit | låtits | ||
Imperativ | låt | – | ||
Particip | ||||
Presens | låtande, låtandes | |||
Perfekt | (låten)
| |||
|
Böjningar av låta 2 | Aktiv |
---|---|
Infinitiv | låta |
Presens | låter |
Preteritum | lät |
Supinum | låtit |
Imperativ | låt |
Particip | |
Presens | låtande, låtandes |
Perfekt | – |
låta 1
- uttal: ˈloːtˌa
- (transitivt) ge /någon eller något/ möjlighet /att/
- (intransitivt) bestämma sig för (och/eller beordra)
- Kung Herodes påstås ha låtit döda varje pojke under 2 år, i tron att Jesusbarnet var ett av dem.
- (matematik) införa en matematisk beteckning
- Låt a och b beteckna längderna av kateterna samt c hypotenusan i en rätvinklig triangel. Då gäller att a2 + b2 = c2. (Pythagoras sats)
låta 2
- uttal: ˈloːtˌa
- Etymologi: Av fornsvenska lāta, av fornnordiska láta, av urgermanska *lētaną.
- Sammansättningar: avlåta, belåta, inlåta, nedlåta, underlåta, utlåta, åderlåta, överlåta
- Fraser: låta bli, låta gå, låta göra
Översättningar
[redigera]transitivt och intransitivt
ge ljud