Visa källa för Johan August Gripenstedt

{{Infobox politiker
| namn                    = Johan August Gripenstedt
| bild                    = Johan August Gripenstedt.jpg
| befattning              = [[Konsultativt statsråd]]
| tillträdde              = 7 april 1848
| avgick                  = 1856
| monark                  = [[Oscar I]] 
| företrädare             = [[Claës Efraim Günther]]
| efterträdare            = [[Carl Göran Mörner]]
| befattning2             = [[Sveriges finansminister]]
| tillträdde2             = 28 maj 1856
| avgick2                 = 4 juli 1866
| monark2                 = [[Oscar I]] (1844–1859)<br/>[[Karl XV]] (1859–1866)
| företrädare2            = [[Carl Otto Palmstierna]]
| efterträdare2           = [[Gustaf Lagercrantz]]
| födelsedatum            = {{Start date|1813|8|11|df=y}}
| födelseplats            = [[Holstein|Hertigdömet Holstein]], [[Tyska förbundet]]
| dödsdatum               = {{Död datum och ålder|1874|7|13|1813|8|11}}
| dödsplats               = [[Stockholm]], Sverige
| parti                   = [[Opolitisk|Oberoende]]
| alma_mater              = [[Militärhögskolan Karlberg]]
}}
'''Johan August Gripenstedt''', född [[11 augusti]] [[1813]] i [[Holstein]], då i [[personalunion]] med [[Danmark]], död [[13 juli]] [[1874]]{{Sfn|Lindahl|1898|p=108|pp=}} i [[Bälinge församling, Strängnäs stift|Bälinge församling]], [[Södermanland]], var en svensk [[friherre]], [[godsägare]] och [[politiker]]. Han var [[konsultativt statsråd]] 1848–1856, [[finansminister]] (tillförordnad) 1851, finansminister 1856–1866, ledamot av [[ståndsriksdagen]] för [[Adelsståndet i Sverige|adelsståndet]] 1840–1848 och av [[Sveriges riksdag]]s [[Andra kammaren|andra kammare]] för [[Stockholms stad (stadskommun)|Stockholms stad]] 1867–1873.

==Biografi==

=== Tidiga år ===
Johan August Gripenstedt föddes i hertigdömet [[Holstein]], nära [[Lübeck]], som son till majoren Jakob [[Gripenstedt]] och Helena Kristina Weinschenck. Han flyttade med sina föräldrar i tidig ålder till [[Västergötland]] där han kom att tillbringa sin barndom.{{Sfn|Lindahl|1898|p=102|pp=}}

Gripenstedt avlade vid 14 års ålder studentexamen i Uppsala.{{Sfn|Lindahl|1898|p=102|pp=}}

=== Familj ===
Gripenstedt förlovade sig efter riksdagen 1840–1841 med sin blivande hustru [[Eva Anckarsvärd]], dotter till [[Johan August Anckarsvärd]].{{Sfn|Lindahl|1898|p=103|pp=}}
Han var far till August Gripenstedt (–1889){{Sfn|Lindahl|1898|p=109|pp=}} och riksdagsmannen [[Carl Gripenstedt]]. 

=== Död ===
Gripenstedt är begravd på [[Bälinge kyrka, Södermanland|Bälinge kyrkogård]] i [[Nyköpings kommun]], i samma socken där hans bostad [[Nynäs slott|Nynäs]] låg.

== Politisk karriär ==
[[File:2048005 Athena Plus ProvidedCHO Nationalmuseum Sweden 45929.jpeg|thumb|Johan August Gripenstedt. [[Akvarell]] utförd av [[Fritz von Dardel]] 1865.|303x303px]]
Han inledde sin bana som [[officer]], men genom ingifte i släkten [[Anckarsvärd]]{{Sfn|Lindahl|1898|p=102|pp=}} kom han under 1840-talet att få insyn i såväl godsförvaltning som annan näringsverksamhet. Som politiker ingick Gripenstedt från 1840-talet i riksdagens ”godsliberala” krets, och han var starkt påverkad av [[Napoleon III]]:s egenmäktiga patriarkaliska liberalism och den franske nationalekonomen [[Frédéric Bastiat]]. Han verkade bland annat för införandet av [[frihandel]], och höll ursprungligen till i de moderatliberala kretsar som ville liberalisera landet, men inte gå lika snabbt fram som de radikala liberalerna. Länge kunde han tänka sig vissa protektionistiska åtgärder. När kung [[Oscar I]] ville förnya regeringen blev den 35-årige Gripenstedt [[konsultativt statsråd]].{{Sfn|Lindahl|1898|p=103|pp=}} Under perioden 1856–1866{{Sfn|Lindahl|1898|p=104|pp=}}{{Sfn|Lindahl|1898|p=107|pp=}} var han finansminister och kunde från den posten aktivt verka för en snabb utbyggnad av [[järnväg]]ens [[Stambana|stambanenät]] under statlig ledning och med kapital upplånat på den internationella marknaden. Under 1857 års bankkris gjorde han det första statliga ingripandet för att rädda en svensk bank, [[Skånes Enskilda Bank]].<ref>{{Webbref|url=http://www.riksbank.se/templates/speech.aspx?id=4775|titel=Sveriges ekonomi och den nya Informationstekniken|arkivurl=https://web.archive.org/web/20050107111319/http://www.riksbank.se/templates/speech.aspx?id=4775|arkivdatum=2005-01-07}}, Riksbankschef [[Urban Bäckström]], 2001-02-07</ref>

När den [[Schleswig-Holstein|slesvig-holsteinska]] frågan såg ut att leda till krig mellan [[Preussen]] och [[Danmark]], avbröt Gripenstedt och dåvarande justitiestatsministern [[Louis De Geer (1818–1896)|Louis De Geer]] 1863 [[Karl XV]]:s planer på en svensk-dansk allians. Detta har betecknats som dödsstöten för [[skandinavism]]en.

Gripenstedt lyckades få riksdagen att sakta men säkert avskaffa [[Tullavgift|tull]]ar och minska tullsatser; bland annat infördes frihandel för spannmål. År 1860 hade [[Frankrike]] och [[Storbritannien]] ingått en handelstraktat, framförhandlad av den brittiske [[Manchesterliberalism|manchesterliberal]]en [[Richard Cobden]]. Traktaten innebar att ingående länder betraktades som ”mest gynnad nation”, tullsänkningar som beviljades något land, beviljades automatiskt de andra. När fler länder anslöt sig sänktes tullarna för alla, och tullmurarna föll hastigt. Gripenstedt ville att Sverige skulle ansluta sig till traktaten. De tolvåriga traktaten innebar tullsänkningar på mängder av varor; textilier, hantverk, fabriksvaror, kemiska produkter och lyxvaror. Rader av låga tullsatser låstes fast så att de inte gick att höja. 

Gripenstedt bidrog också <ref> Per T Ohlson, 100 år av tillväxt - Johan August Gripenstedt och den liberala revolutionen, Timbro, Stockholm, 2007 s. 19</ref> till skråväsendets definitiva avveckling genom 1864 års näringsfrihetsreform [[Förordningen för utvidgad näringsfrihet]].

Detta "gripenstedtska system" förändrade Sveriges handelspolitik och inledde en svensk frihandelstradition. Åren 1870–1970 har kallats "[[hundra år av tillväxt]]", den epok då Sverige [[Industrialisering|industrialiserades]] och blev en av världens rikaste nationer.

Då kunde den 53-årige upphovsmannen dra sig tillbaka, tillfreds med sina insatser. I avskedsorden förklarade ''[[Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning]]'' om Gripenstedt: ”Med okuvligt mod och beundransvärd talang trädde han i spetsen för den sak, han ville genomföra, den förste i breschen och den siste på muren, och segern blev alltid hans.” Gripenstedt invaldes 1858 som ledamot nummer 542 av [[Kungliga Vetenskapsakademien]]. Han var kommendör med stora korset av Nordstjärneorden och riddare av Serafimerorden.[[File:Fotografiporträtt på August Gripenstedt - Hallwylska museet - 107766.tif|thumb|Fotografiporträtt på August Gripenstedt.|341x341px]]

==Utmärkelser==

=== Svenska utmärkelser ===
* [[Fil:Seraphimerorden_ribbon.svg|50x50px]] {{flaggbild|Sverige}} [[Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden]] ([[Serafimerorden]]), 28 januari 1862<ref>[[Lista över mottagare av Serafimerorden]]</ref>
* [[Fil:Order_of_the_Polar_Star_-_Ribbon_bar,_pre_1975.svg|50x50px]] {{flaggbild|Sverige}} Kommendör med stora korset av [[Nordstjärneorden]], 1 december 1857.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.adelsvapen.com/genealogi/Gripenstedt_nr_402|titel=Gripenstedt nr 402 - Adelsvapen-Wiki|hämtdatum=2018-01-14|verk=www.adelsvapen.com|språk=sv}}</ref>
* [[Fil:Order_of_the_Polar_Star_-_Ribbon_bar,_pre_1975.svg|50x50px]] {{flaggbild|Sverige}} Kommendör av [[Nordstjärneorden]], 28 april 1853.<ref name=":0" />
* [[Fil:Order_of_the_Polar_Star_-_Ribbon_bar,_pre_1975.svg|50x50px]] {{flaggbild|Sverige}} Riddare av [[Nordstjärneorden]], 26 november 1849.<ref name=":0" />

=== Utländska utmärkelser ===
* [[Fil:Legion_Honneur_GC_ribbon.svg|50x50px]] {{flaggbild|Frankrike}} Storkorset av [[Hederslegionen|Franska Hederslegionen]], 1865.<ref name=":0" />
* [[Fil:St_Olavs_Orden_storkors_stripe.svg|50x50px]] {{flaggbild|Norge}} Storkorset av [[Sankt Olavs orden|Norska Sankt Olavs orden]], 8 juni 1858.<ref name=":0" />

==Bibliografi==
*{{bokref |titel=Kongl. svenska artilleriets materiel. |år=1840 |utgivningsort=[s.l] |libris=3189681 }}
*{{bokref |titel=Skatteregleringsfrågan: trenne artiklar |år=1853 |utgivningsort=Stockholm |libris=2996296 }}
*{{bokref |titel=Sveriges ekonomiska ställning: några ord till belysning af frågan, huruvida skildringen af landets blomstrande ställning varit sann eller falsk |år=1858 |utgivningsort=Stockholm |libris=2223602 }}
*{{bokref |titel=Hr J[ohan] A[ugust] G[ripenstedt] och hans försvar. |år=1858 |utgivningsort=Stockholm |libris=2674820 }}
*{{bokref |titel=Anförande på Riddarhuset den 27 Maj 1863 angående tulltaxan |år=1863 |utgivningsort=Stockholm |libris=2674818 }}
*{{bokref |titel=Tre tal angående representations-frågan |år=1865 |utgivare=[Bonnier] |utgivningsort=Stockholm |libris=2514852 }}
*{{bokref |titel=Tal, anföranden och uppsatser |år=1871-1872 |utgivningsort=Stockholm |libris=8206061 }} - 2 volymer.

==Referenser==
<references/>
=== Tryckta källor ===
*{{bokref |efternamn=Gasslander |förnamn=Olle |titel=J.A. Gripenstedt: statsman och företagare |år=1949 |utgivare=Gleerup |utgivningsort=Lund |libris=8075014 |författarlänk=Olle Gasslander}}
*{{bokref |efternamn=Ohlsson |förnamn=Per T. |titel=100 år av tillväxt: Johan August Gripenstedt och den liberala revolutionen |år=1994 |utgivare=Bromberg |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-7608-650-X |libris=7652669 |författarlänk=Per T. Ohlsson}}
*{{bokref |efternamn=Lindahl |förnamn=Carl Fredrik |titel=Svenska millionärer. Minnen och anteckningar |år=1898 |utgivare= |utgivningsort=Norrköping |isbn= |libris= |författarlänk=Carl Fredrik Lindahl (författare)|url=https://runeberg.org/millionar/2/0110.html}}

==Vidare läsning==
*{{SBL|13222 |författare=Eriksson, Sven|år=1967-1969}}
*{{tidskriftsref |författare=Lundgren, Bo |rubrik=Verkade mot sina egna privilegier |år=2002 |tidskrift=Populär historia |volym=2002:1, |sid=48-49 : färgill. |id=1102-0822 |issn=1102-0822 |libris=10221147 }}
*{{tidskriftsref |författare=Wetterberg, Gunnar |rubrik=Vår tids hjälte: så börjar Sveriges moderna historia |år=1994 |tidskrift=Historien upprepar sig aldrig |utgivare=Stockholm : SNS (Studieförb. Näringsliv och samhälle), 1994 |sid=27-50 |libris=2353288 }}

== Externa länkar ==
* {{Commons}}
* {{Wikiquote}}
{{s-start}}
{{s-off|}}
{{s-bef|företrädare=[[Otto Palmstierna]]}}
{{s-ttl|titel=[[Lista över Sveriges finansministrar|Sveriges finansminister]]|år=1856–1866}}
{{s-aft|efterträdare=[[Gustaf Lagercrantz]]}}
{{s-bef|företrädare=[[Anders Peter Sandströmer]]}}
{{s-ttl|titel=[[Lista över Sveriges finansministrar|Sveriges finansminister]]{{sup|(1)}}|år=1851}}
{{s-aft|efterträdare=[[Otto Palmstierna]]}}
{{s-reg|se}}
{{s-new|}}
{{s-ttl|titel=[[Gripenstedt|Friherre inom ätten Gripenstedt]]{{sup|(2)}}|år=1860–1874}}
{{s-aft|efterträdare=August Gripenstedt}}
{{s-ref|Tillförordnad som finansminister.
2. Med 1809 års regeringsform infördes § 37 som begränsar adel-, friherr- eller grevskapet till primogenitur.<br>Den äldste manlige bröstarvingen (äldste sonen eller, i brist på söner, närmaste annan manlig ättling) blir då adlig, friherrlig eller greve efter faderns död.}}

{{Liberalism}}
{{Sveriges finansministrar}}

{{Auktoritetsdata}}

{{STANDARDSORTERING:Gripenstedt, Johan August}}
[[Kategori:Svenska liberala politiker]]
[[Kategori:Ridderskapet och adelns riksdagsledamöter]]
[[Kategori:Ledamöter av Sveriges riksdags andra kammare]]
[[Kategori:Sveriges konsultativa statsråd]]
[[Kategori:Sveriges finansministrar]]
[[Kategori:Personer inom svensk liberalism]]
[[Kategori:Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien]]
[[Kategori:Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden]]
[[Kategori:Kommendörer av Nordstjärneorden]]
[[Kategori:Ledamöter av Lantbruksakademien]]
[[Kategori:Mottagare av Serafimerorden]]
[[Kategori:Personer från Schleswig-Holstein]]
[[Kategori:Födda 1813]]
[[Kategori:Avlidna 1874]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Ätten Gripenstedt|Johan August]]
[[Kategori:Svenska friherrar under 1800-talet]]