Hoppa till innehållet

Uefa Super Cup

Från Wikipedia
(Omdirigerad från UEFA Super Cup)
Uefa Super Cup
UEFA Supercup logo.png
Cupens tidigare logotyp.
Sport(er)Fotboll
TidpunktAugusti
År1972–
(1973– i Uefas regi)
Tidigare namnEuropeiska supercupen (1972–1994)
Geografisk omfattningEuropa (Uefas medlemsländer)
ArrangörUefa
Regerande mästareEngland Manchester City (2023)
Flest titlarSpanien Barcelona (5)
Italien Milan (5)
Spanien Real Madrid (5)
WebbplatsOfficiell webbplats
Uefa Super Cup 2024

Uefa Super Cup, tidigare kallad Europeiska supercupen, är en supercup i fotboll som varje år spelas mellan vinnarna av Uefa Champions League och Uefa Europa League. Cupen hade premiär 1972, men Uefa gick in som arrangör först året efter. Till och med 1999 var det vinnarna av Uefa Champions League (tidigare kallad Europacupen) och Cupvinnarcupen som gjorde upp om titeln, men när Cupvinnarcupen därefter lades ned gick vinnarna av Uefacupen (numera kallad Uefa Europa League) in i stället. Från och med 1995 ändrades namnet från Europeiska supercupen till Uefa Super Cup.

Cupen har sedan 1998 bestått av en enda match och spelades från och med det året och fram till och med 2012 på Stade Louis II i Monaco. Från och med 2013 spelas Uefa Super Cup, likt finalerna i Uefa Champions League och Uefa Europa League, på en ny arena varje år.[1]

Spanska klubbar har varit de mest framgångsrika genom åren med 16 vinster och 14 förluster i Europeiska supercupen och Uefa Super Cup till och med 2022. Engelska klubbar är näst bäst med nio vinster och tio förluster. Barcelona, Milan och Real Madrid har varit de mest framgångsrika klubbarna med fem vinster vardera (Barcelona har dock fyra förluster mot Real Madrids tre och Milans två).

Under de år som vinnarna av Cupvinnarcupen stod för motståndet vann dessa klubbar tolv gånger och vinnarna av Europacupen/Uefa Champions League 13 gånger (om man räknar med den inofficiella cupen 1972, annars vann de tolv gånger vardera). Sedan vinnarna av Uefacupen/Uefa Europa League började delta har dessa klubbar vunnit åtta gånger och vinnarna av Uefa Champions League 16 gånger till och med 2023.

Historia

[redigera | redigera wikitext]
Spelare i Ajax firar segern i den första officiella Europeiska supercupen 1973 (som spelades i januari 1974).

Idén att anordna en europeisk supercup kom från den nederländska journalisten Anton Witkamp, som arbetade vid tidningen De Telegraaf. Vid denna tid, i början av 1970-talet, skördade nederländska klubbar, framför allt Ajax, stora triumfer och Witkamp ville se om det gick att fastställa att nederländsk klubbfotboll var bäst i Europa. Hans förslag var att vinnarna av Europacupen skulle möta vinnarna av Cupvinnarcupen och när han presenterade förslaget för Ajax dåvarande ordförande Jaap van Praag fick han tummen upp. När Witkamp och van Praag vände sig till Uefa blev det dock nobben, mycket eftersom vinnarna av Cupvinnarcupen säsongen 1971/72, den skotska klubben Rangers, var avstängd från allt spel i Europa på grund av supportrarnas misskötsamhet. Rangers, som firade klubbens 100-årsjubileum 1972, ställde upp ändå och den första upplagan av Europeiska supercupen blev av trots allt i januari 1973. Man bestämde att cupen skulle spelas över två matcher med en match i de båda klubbarnas respektive hemmaarena för att maximera intäkterna. Ajax blev cupens första, inofficiella, mästare genom att besegra Rangers med totalt 6–3.[2]

Den första cupen sanktionerad av Uefa spelades nästföljande år och Ajax vann igen, denna gång över italienska Milan. Det första målet i turneringen sedan Uefa tog över gjordes den 9 januari 1974 av Luciano Chiarugi för Milan.[3] Året efter det blev det dock inga matcher eftersom Europacupvinnarna Bayern München från Västtyskland och Cupvinnarcupvinnarna Magdeburg från Östtyskland inte kunde hitta några lämpliga speldatum.[4] Samma sak hände 1981 mellan Liverpool från England och Dinamo Tbilisi från Sovjetunionen.[5] 1984 blev det bara en match mellan Liverpool och italienska Juventus av samma skäl.[6] Cupen ställdes in igen 1985 eftersom Cupvinnarcupvinnarna Everton från England var avstängda från spel i Europa efter Heyselkatastrofen tidigare under året.[6] Även 1986, mellan rumänska Steaua Bukarest och sovjetiska Dynamo Kiev[7], och 1991, mellan jugoslaviska Röda stjärnan och engelska Manchester United[8], spelades bara en match.[2]

1995 ändrades namnet på cupen från Europeiska supercupen till Uefa Super Cup och 1998 började cupen permanent att avgöras i en enda match, under många år på samma arena, Stade Louis II i Monaco. När Cupvinnarcupen lades ned efter säsongen 1998/99 fick i stället, med början 2000, den klubb som vann Uefacupen (numera kallad Uefa Europa League) möta vinnaren av Uefa Champions League. Sedan 2013 spelas Uefa Super Cup på en ny arena varje år.[1][2]

Format

[redigera | redigera wikitext]

Uefa Super Cup spelas i en enda match på en i förväg bestämd neutral arena.[9] Om resultatet är oavgjort vid full tid vidtar förlängning. Om inga mål görs i förlängningen eller om båda klubbarna gör lika många mål blir det till slut ett avgörande via straffsparksläggning.[10]

Resultat

[redigera | redigera wikitext]

Europeiska supercupen

[redigera | redigera wikitext]

I listan nedan står de sammanlagda vinnarna alltid till vänster, även om de var bortalag.

Förklaring

Cupen vanns av vinnarna av Europacupen/Uefa Champions League
Cupen vanns av vinnarna av Cupvinnarcupen
(EC) Vinnarna av Europacupen (1972–1992)
(UCL) Vinnarna av Uefa Champions League (1993–1994)
(CVC) Vinnarna av Cupvinnarcupen
År Datum Vinnare Resultat Förlorare Arena
1972 16 januari 1973 Ajax (EC) Nederländerna 3 – 1 Skottland Rangers (CVC) Ibrox Park
Rep Mål 34′
Cruijff Mål 45′
Haan Mål 76′
 (2 – 1)
Rapport		 MacDonald Mål 41′
 Glasgow, Skottland
Publik: 57 000
Domare: Alistair McKenzie (Skottland)
24 januari 1973 Ajax (EC) Nederländerna 3 – 2 Skottland Rangers (CVC) Olympiastadion
Haan Mål 12′
Mühren Mål 37′ (str.)
Cruijff Mål 79′
 (2 – 2)
Rapport		 MacDonald Mål 2′
Young Mål 35′
 Amsterdam, Nederländerna
Publik: 26 168
Domare: Hans-Joachim Weyland (Västtyskland)
1973 9 januari 1974 Ajax (EC) Nederländerna 0 – 1 Italien Milan (CVC) San Siro
(0 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Chiarugi Mål 77′
 Milano, Italien
Publik: 12 856
Domare: Rudolf Scheurer (Schweiz)
16 januari 1974 Ajax (EC) Nederländerna 6 – 0 Italien Milan (CVC) Olympiastadion
Mulder Mål 26′
Keizer Mål 35′
Neeskens Mål 71′
Rep Mål 81′
Mühren Mål 84′ (str.)
Haan Mål 87′
 (2 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Amsterdam, Nederländerna
Publik: 15 350
Domare: Rudi Glöckner (Östtyskland)
Bayern München (EC) Västtyskland Spelades ej Östtyskland Magdeburg (CVC)
1975 9 september 1975 Dynamo Kiev (CVC) Sovjetunionen 1 – 0 Västtyskland Bayern München (EC) Olympiastadion
Blochin Mål 66′
 (0 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 München, Västtyskland
Publik: 30 000
Domare: Sergio Gonella (Italien)
6 oktober 1975 Dynamo Kiev (CVC) Sovjetunionen 2 – 0 Västtyskland Bayern München (EC) Centralstadion
Blochin Mål 40′, 53′
 (1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Kiev, Sovjetunionen
Publik: 105 000
Domare: Doğan Babacan (Turkiet)
1976 17 augusti 1976 Anderlecht (CVC) Belgien 1 – 2 Västtyskland Bayern München (EC) Olympiastadion
Haan Mål 16′
 (1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Müller Mål 58′, 88′
 München, Västtyskland
Publik: 41 000
Domare: Ken Burns (England)
30 augusti 1976 Anderlecht (CVC) Belgien 4 – 1 Västtyskland Bayern München (EC) Émile Versé-stadion
Rensenbrink Mål 20′, 82′
Van der Elst Mål 25′
Haan Mål 59′
 (2 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Müller Mål 63′
 Bryssel, Belgien
Publik: 35 000
Domare: Paul Schiller (Österrike)
1977 22 november 1977 Liverpool (EC) England 1 – 1 Västtyskland Hamburg (CVC) Volksparkstadion
Fairclough Mål 65′
 (0 – 1)
Rapport 1
Rapport 2		 Keller Mål 29′
 Hamburg, Västtyskland
Publik: 18 000
Domare: António Garrido (Portugal)
6 december 1977 Liverpool (EC) England 6 – 0 Västtyskland Hamburg (CVC) Anfield
Thompson Mål 21′
McDermott Mål 40′, 56′, 57′
Fairclough Mål 84′
Dalglish Mål 88′
 (2 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Liverpool, England
Publik: 34 931
Domare: Ulf Eriksson (Sverige)
1978 4 december 1978 Anderlecht (CVC) Belgien 3 – 1 England Liverpool (EC) Émile Versé-stadion
Vercauteren Mål 17′
Van der Elst Mål 38′
Rensenbrink Mål 87′
 (2 – 1)
Rapport 1
Rapport 2		 Case Mål 27′
 Bryssel, Belgien
Publik: 35 000
Domare: Károly Palotai (Ungern)
19 december 1978 Anderlecht (CVC) Belgien 1 – 2 England Liverpool (EC) Anfield
Van der Elst Mål 71′
 (0 – 1)
Rapport 1
Rapport 2		 Hughes Mål 13′
Fairclough Mål 87′
 Liverpool, England
Publik: 23 598
Domare: Nicolae Rainea (Rumänien)
1979 30 januari 1980 Nottingham Forest (EC) England 1 – 0 Spanien Barcelona (CVC) City Ground
George Mål 9′
 (1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Nottingham, England
Publik: 23 807
Domare: Adolf Prokop (Östtyskland)
5 februari 1980 Nottingham Forest (EC) England 1 – 1 Spanien Barcelona (CVC) Camp Nou
Burns Mål 42′
 (1 – 1)
Rapport 1
Rapport 2		 Roberto Dinamite Mål 25′ (str.)
 Barcelona, Spanien
Publik: 80 000
Domare: Walter Eschweiler (Västtyskland)
1980 25 november 1980 Valencia (CVC) Spanien 1 – 2 England Nottingham Forest (EC) City Ground
Felman Mål 47′
 (0 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Bowyer Mål 57′, 89′
 Nottingham, England
Publik: 12 463
Domare: Alexis Ponnet (Belgien)
17 december 1980 Valencia (CVC) Spanien 1 – 0 (BM) England Nottingham Forest (EC) Estadi Luis Casanova
Morena Mål 51′
 (0 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Valencia, Spanien
Publik: 29 038
Domare: Franz Wöhrer (Österrike)
Liverpool (EC) England Spelades ej Sovjetunionen Dinamo Tbilisi (CVC)
1982 19 januari 1983 Aston Villa (EC) England 0 – 1 Spanien Barcelona (CVC) Camp Nou
(0 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Marcos Mål 52′
 Barcelona, Spanien
Publik: 40 000
Domare: Bruno Galler (Schweiz)
26 januari 1983 Aston Villa (EC) England 3 – 0  (e.fl.) Spanien Barcelona (CVC) Villa Park
Shaw Mål 80′
Cowans Mål 100′
McNaught Mål 104′
 (0 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Birmingham, England
Publik: 31 570
Domare: Alexis Ponnet (Belgien)
Rött kort Rött kort: Julio Alberto, Marcos, Evans
1983 22 november 1983 Aberdeen (CVC) Skottland 0 – 0 Västtyskland Hamburg (EC) Volksparkstadion
(0 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Hamburg, Västtyskland
Publik: 12 000
Domare: Vojtech Christov (Tjeckoslovakien)
20 december 1983 Aberdeen (CVC) Skottland 2 – 0 Västtyskland Hamburg (EC) Pittodrie Stadium
Simpson Mål 47′
McGhee Mål 65′
 (0 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Aberdeen, Skottland
Publik: 24 000
Domare: Horst Brummeier (Österrike)
16 januari 1985 Juventus (CVC) Italien 2 – 0 England Liverpool (EC) Stadio Comunale
Boniek Mål 39′, 79′
 (1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Turin, Italien
Publik: 55 384
Domare: Dieter Pauly (Västtyskland)
Juventus (EC) Italien Spelades ej England Everton (CVC)
24 februari 1987 Steaua Bukarest (EC) Rumänien 1 – 0 Sovjetunionen Dynamo Kiev (CVC) Stade Louis II
Hagi Mål 44′
 (1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Monaco
Publik: 8 456
Domare: Luigi Agnolin (Italien)
1987 24 november 1987 Porto (EC) Portugal 1 – 0 Nederländerna Ajax (CVC) Olympiastadion
Barros Mål 5′
 (1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Amsterdam, Nederländerna
Publik: 27 000
Domare: Bob Valentine (Skottland)
13 januari 1988 Porto (EC) Portugal 1 – 0 Nederländerna Ajax (CVC) Estádio das Antas
Sousa Mål 70′
 (0 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Porto, Portugal
Publik: 50 000
Domare: Aron Schmidhuber (Västtyskland)
1988 1 februari 1989 Mechelen (CVC) Belgien 3 – 0 Nederländerna PSV (EC) Achter de Kazerne
Bosman Mål 16′, 50′
Valckx Mål 17′ (sjm.)
 (2 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Mechelen, Belgien
Publik: 7 000
Domare: Siegfried Kirschen (Östtyskland)
8 februari 1989 Mechelen (CVC) Belgien 0 – 1 Nederländerna PSV (EC) Philips Sportpark
(0 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Gillhaus Mål 78′
 Eindhoven, Nederländerna
Publik: 17 100
Domare: Erik Fredriksson (Sverige)
1989 23 november 1989 Milan (EC) Italien 1 – 1 Spanien Barcelona (CVC) Camp Nou
van Basten Mål 44′ (str.)
 (1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Amor Mål 67′
 Barcelona, Spanien
Publik: 50 000
Domare: Joël Quiniou (Frankrike)
7 december 1989 Milan (EC) Italien 1 – 0 Spanien Barcelona (CVC) Stadio Giuseppe Meazza
Evani Mål 55′
 (0 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Milano, Italien
Publik: 52 093
Domare: Helmut Kohl (Österrike)
1990 10 oktober 1990 Milan (EC) Italien 1 – 1 Italien Sampdoria (CVC) Stadio Luigi Ferraris
21:30 CET
 Evani Mål 39′
 (1 – 1)
Rapport 1
Rapport 2		 Mychajlytjenko Mål 31′
 Genua, Italien
Publik: 19 724
Domare: José Rosa dos Santos (Portugal)
29 november 1990 Milan (EC) Italien 2 – 0 Italien Sampdoria (CVC) Stadio Renato Dall'Ara
21:30 CET
 Gullit Mål 44′
Rijkaard Mål 76′
 (1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Bologna, Italien
Publik: 20 942
Domare: Zoran Petrović (Jugoslavien)
19 november 1991 Manchester United (CVC) England 1 – 0 Socialistiska federativa republiken Jugoslavien Röda stjärnan (EC) Old Trafford
20:15 GMT
 McClair Mål 67′
 (0 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Manchester, England
Publik: 22 110
Domare: Mario van der Ende (Nederländerna)
1992 10 februari 1993 Barcelona (EC) Spanien 1 – 1 Tyskland Werder Bremen (CVC) Weserstadion
20:15 CET
 Salinas Mål 37′
 (1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Allofs Mål 86′
 Bremen, Tyskland
Publik: 22 098
Domare: Kim Milton Nielsen (Danmark)
10 mars 1993 Barcelona (EC) Spanien 2 – 1 Tyskland Werder Bremen (CVC) Camp Nou
21:15 CET
 Stoitjkov Mål 32′
Goikoetxea Mål 48′
 (1 – 1)
Rapport 1
Rapport 2		 Rufer Mål 39′ (str.)
 Barcelona, Spanien
Publik: 75 000
Domare: Bo Karlsson (Sverige)
Rött kort Rött kort: Reck
1993 12 januari 1994 Parma (CVC) Italien 0 – 1 Italien Milan (UCL)[g] Stadio Ennio Tardini
20:30 CET
 (0 – 1)
Rapport 1
Rapport 2		 Papin Mål 43′
 Parma, Italien
Publik: 8 083
Domare: Manuel Díaz Vega (Spanien)
2 februari 1994 Parma (CVC) Italien 2 – 0  (e.fl.) Italien Milan (UCL)[g] Stadio Giuseppe Meazza
20:30 CET
 Sensini Mål 23′
Crippa Mål 95′
 (1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Milano, Italien
Publik: 24 074
Domare: Kurt Röthlisberger (Schweiz)
1994 1 februari 1995 Milan (UCL) Italien 0 – 0 England Arsenal (CVC) Arsenal Stadium
20:00 GMT
 (0 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 London, England
Publik: 38 044
Domare: Mario van der Ende (Nederländerna)
8 februari 1995 Milan (UCL) Italien 2 – 0 England Arsenal (CVC) Stadio Giuseppe Meazza
20:30 CET
 Boban Mål 41′
Massaro Mål 67′
 (1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Milano, Italien
Publik: 23 953
Domare: Hellmut Krug (Tyskland)
  1. ^ Cupen spelades inte eftersom klubbarna inte kunde hitta några speldatum.[4]
  2. ^ Cupen spelades inte eftersom klubbarna inte kunde hitta några speldatum.[5]
  3. ^ Bara en match spelades eftersom klubbarna inte kunde hitta något ytterligare speldatum.[6]
  4. ^ Cupen spelades inte eftersom Everton, som vann Cupvinnarcupen säsongen 1984/85, liksom andra engelska klubbar var avstängda från spel i de europeiska cuperna efter Heyselkatastrofen den 29 maj 1985.[6]
  5. ^ Klubbarna valde att bara spela en match och Uefa bestämde att den skulle spelas på neutral plan i Monaco.[7]
  6. ^ Matchen i Belgrad ställdes in på grund av den politiska oron i Jugoslavien.[8]
  7. ^ [a b] Marseille vann Uefa Champions League säsongen 1992/93, men var avstängda från spel i de europeiska cuperna efter en mutskandal och ersattes av tvåorna Milan.[11]

Uefa Super Cup

[redigera | redigera wikitext]

1995–1997

[redigera | redigera wikitext]

I listan nedan står de sammanlagda vinnarna alltid till vänster, även om de var bortalag.

Förklaring

Cupen vanns av vinnarna av Uefa Champions League
Cupen vanns av vinnarna av Cupvinnarcupen
(UCL) Vinnarna av Uefa Champions League
(CVC) Vinnarna av Cupvinnarcupen
År Datum Vinnare Resultat Förlorare Arena
1995 6 februari 1996 Ajax (UCL) Nederländerna 1 – 1 Spanien Real Zaragoza (CVC) La Romareda
20:30 CET
 Kluivert Mål 70′
 (0 – 1)
Rapport 1
Rapport 2		 Aguado Mål 28′
 Zaragoza, Spanien
Publik: 17 500
Domare: Rémi Harrel (Frankrike)
28 februari 1996 Ajax (UCL) Nederländerna 4 – 0 Spanien Real Zaragoza (CVC) Olympiastadion
18:30 CET
 Bogarde Mål 43′
George Mål 54′
Blind Mål 65′ (str.), 69′ (str.)
 (1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Amsterdam, Nederländerna
Publik: 23 000
Domare: Leslie Mottram (Skottland)
Rött kort Rött kort: Cedrún, Óscar
1996 15 januari 1997 Juventus (UCL) Italien 6 – 1 Frankrike Paris Saint-Germain (CVC) Parc des Princes
20:30 CET
 Porrini Mål 4′
Padovano Mål 22′, 40′
Ferrara Mål 33′
Lombardo Mål 83′
Amoruso Mål 88′
 (4 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Raí Mål 52′ (str.)
 Paris, Frankrike
Publik: 29 519
Domare: Nikolai Levnikov (Ryssland)
Rött kort Rött kort: Fournier
5 februari 1997 Juventus (UCL) Italien 3 – 1 Frankrike Paris Saint-Germain (CVC) Stadio La Favorita
20:45 CET
 Del Piero Mål 36′, 70′
Vieri Mål 90′
 (1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Raí Mål 63′ (str.)
 Palermo, Italien
Publik: 35 152
Domare: Serge Muhmenthaler (Schweiz)
1997 8 januari 1998 Barcelona (CVC) Spanien 2 – 0 Tyskland Borussia Dortmund (UCL) Camp Nou
21:00 CET
 Luis Enrique Mål 8′
Rivaldo Mål 61′ (str.)
 (1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Barcelona, Spanien
Publik: 50 000
Domare: David Elleray (England)
11 mars 1998 Barcelona (CVC) Spanien 1 – 1 Tyskland Borussia Dortmund (UCL) Westfalenstadion
20:00 CET
 Giovanni Mål 8′
 (1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Heinrich Mål 64′
 Dortmund, Tyskland
Publik: 32 500
Domare: Piero Ceccarini (Italien)

1998–1999

[redigera | redigera wikitext]

Från och med 1998 började cupen permanent att avgöras i en enda match på neutral plan.[2]

Förklaring

Cupen vanns av vinnarna av Uefa Champions League
Cupen vanns av vinnarna av Cupvinnarcupen
(UCL) Vinnarna av Uefa Champions League
(CVC) Vinnarna av Cupvinnarcupen
År Datum Vinnare Resultat Förlorare Arena
1998 28 augusti 1998 Chelsea (CVC) England 1 – 0 Spanien Real Madrid (UCL) Stade Louis II
20:45 CEST
 Poyet Mål 83′
 (0 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Monaco
Publik: 11 589
Domare: Marc Batta (Frankrike)
1999 27 augusti 1999 Lazio (CVC) Italien 1 – 0 England Manchester United (UCL) Stade Louis II
20:45 CEST
 Salas Mål 35′
 (1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Monaco
Publik: 15 000
Domare: Ryszard Wójcik (Polen)

2000–

[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2000 får den klubb som vinner Uefacupen (numera kallad Uefa Europa League) möta vinnaren av Uefa Champions League.[2]

Förklaring

Cupen vanns av vinnarna av Uefa Champions League
Cupen vanns av vinnarna av Uefacupen/Uefa Europa League
(UCL) Vinnarna av Uefa Champions League
(UC) Vinnarna av Uefacupen (2000–2009)
(UEL) Vinnarna av Uefa Europa League (2010–)
År Datum Vinnare Resultat Förlorare Arena
2000 25 augusti 2000 Galatasaray (UC) Turkiet 2 – 1  (e.fl.) Spanien Real Madrid (UCL) Stade Louis II
20:45 CEST
 Jardel Mål 41′ (str.), Mål: Golden goal 102′
 (1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Raúl Mål 79′ (str.)
 Monaco
Publik: 15 000
Domare: Günter Benkö (Österrike)
2001 24 augusti 2001 Liverpool (UC) England 3 – 2 Tyskland Bayern München (UCL) Stade Louis II
20:45 CEST
 Riise Mål 23′
Heskey Mål 45′
Owen Mål 46′
 (2 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Salihamidžić Mål 57′
Jancker Mål 82′
 Monaco
Publik: 13 824
Domare: Vítor Melo Pereira (Portugal)
2002 30 augusti 2002 Real Madrid (UCL) Spanien 3 – 1 Nederländerna Feyenoord (UC) Stade Louis II
20:45 CEST
 Paauwe Mål 15′ (sjm.)
Roberto Carlos Mål 21′
Guti Mål 60′
 (2 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 van Hooijdonk Mål 56′
 Monaco
Publik: 18 284
Domare: Hugh Dallas (Skottland)
2003 29 augusti 2003 Milan (UCL) Italien 1 – 0 Portugal Porto (UC) Stade Louis II
20:45 CEST
 Sjevtjenko Mål 10′
 (1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Monaco
Publik: 16 885
Domare: Graham Barber (England)
Gult kort Gult kort: Seedorf, Pirlo, Ambrosini, Fernandes, Maniche
2004 27 augusti 2004 Valencia (UC) Spanien 2 – 1 Portugal Porto (UCL) Stade Louis II
20:45 CEST
 Baraja Mål 33′
Di Vaio Mål 67′
 (1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Quaresma Mål 78′
 Monaco
Publik: 17 292
Domare: Terje Hauge (Norge)
2005 26 augusti 2005 Liverpool (UCL) England 3 – 1  (e.fl.) Ryssland CSKA Moskva (UC) Stade Louis II
20:45 CEST
25 °C, klart
 Cissé Mål 82′, 103′
García Mål 109′
 (0 – 1)
Rapport 1
Rapport 2		 Carvalho Mål 28′
 Monaco
Publik: 17 042
Domare: René Temmink (Nederländerna)
Gult kort Gult kort: Zenden, Josemi, Hyypiä, Sinama-Pongolle, Dudu
2006 25 augusti 2006 Sevilla (UC) Spanien 3 – 0 Spanien Barcelona (UCL) Stade Louis II
20:45 CEST
Huvudartikel		 Renato Mål 7′
Kanouté Mål 45′
Maresca Mål 90′ (str.)
 (2 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Monaco
Publik: 17 480
Domare: Stefano Farina (Italien)
Gult kort Gult kort: Kanouté, Alves, Navarro, Palop, Escudé, Maresca, Sylvinho
2007 31 augusti 2007 Milan (UCL) Italien 3 – 1 Spanien Sevilla (UC) Stade Louis II
20:45 CEST
Huvudartikel		 Inzaghi Mål 55′
Jankulovski Mål 62′
Kaká Mål 87′
 (0 – 1)
Rapport 1
Rapport 2		 Renato Mål 14′
 Monaco
Publik: 17 822
Domare: Konrad Plautz (Österrike)
Gult kort Gult kort: Gattuso, Duda, Poulsen
2008 29 augusti 2008 Zenit Sankt Petersburg (UC) Ryssland 2 – 1 England Manchester United (UCL) Stade Louis II
20:45 CEST
25 °C, soligt
Huvudartikel		 Pogrebnjak Mål 44′
Danny Mål 59′
 (1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Vidić Mål 73′
 Monaco
Publik: 18 064
Domare: Claus Bo Larsen (Danmark)
Gult kort Gult kort: Anderson, Tévez
Rött kort Rött kort: Scholes
2009 28 augusti 2009 Barcelona (UCL) Spanien 1 – 0  (e.fl.) Ukraina Sjachtar Donetsk (UC) Stade Louis II
20:45 CEST
28 °C, klart
 Pedro Mål 115′
 (0 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Monaco
Publik: 17 738
Domare: Frank De Bleeckere (Belgien)
Gult kort Gult kort: Messi, Pedro, Ilsinho, Srna, Kutjer, Kobin
2010 27 augusti 2010 Atlético Madrid (UEL) Spanien 2 – 0 Italien Inter (UCL) Stade Louis II
20:45 CEST
26 °C, molnigt
 Reyes Mål 62′
Agüero Mål 83′
 (0 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Monaco
Publik: 17 265
Domare: Massimo Busacca (Schweiz)
Gult kort Gult kort: Simão, García, Samuel
2011 26 augusti 2011 Barcelona (UCL) Spanien 2 – 0 Portugal Porto (UEL) Stade Louis II
20:45 CEST
27 °C, klart
 Messi Mål 39′
Fàbregas Mål 88′
 (1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Monaco
Publik: 18 048
Domare: Björn Kuipers (Nederländerna)
Gult kort Gult kort: Iniesta, Rodríguez
Rött kort Rött kort: Rolando, Guarín
2012 31 augusti 2012 Atlético Madrid (UEL) Spanien 4 – 1 England Chelsea (UCL) Stade Louis II
20:45 CEST
19 °C, molnigt
 Falcao Mål 6′, 19′, 45′
Miranda Mål 60′
 (3 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Cahill Mål 75′
 Monaco
Publik: 14 312
Domare: Damir Skomina (Slovenien)
Gult kort Gult kort: Ivanović
2013 30 augusti 2013 Bayern München (UCL) Tyskland 2 – 2  (e.fl.) England Chelsea (UEL) Eden Aréna
20:45 CEST
19 °C, klart
 Ribéry Mål 47′
Martínez Mål 120+1′
 (0 – 1)
Rapport 1
Rapport 2		 Torres Mål 8′
Hazard Mål 93′
 Prag, Tjeckien
Publik: 17 686
Domare: Jonas Eriksson (Sverige)
Gult kort Gult kort: Ribéry, Boateng, Cahill, David Luiz, Torres, Lukaku, Cole, Ivanović
Rött kort Rött kort: Ramires

Alaba Straff: Mål
Kroos Straff: Mål
Lahm Straff: Mål
Ribéry Straff: Mål
Shaqiri Straff: Mål		 Straffsparksläggning
5 – 4
Straff: Mål David Luiz
Straff: Mål Oscar
Straff: Mål Lampard
Straff: Mål Cole
Straff: Miss Lukaku
2014 12 augusti 2014 Real Madrid (UCL) Spanien 2 – 0 Spanien Sevilla (UEL) Cardiff City Stadium
19:45 BST
20 °C, molnigt
 Ronaldo Mål 30′, 49′
 (1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Cardiff, Wales
Publik: 30 854
Domare: Mark Clattenburg (England)
Gult kort Gult kort: Carvajal, Kroos, Vitolo, Navarro
2015 11 augusti 2015 Barcelona (UCL) Spanien 5 – 4  (e.fl.) Spanien Sevilla (UEL) Boris Paitjadze-stadion
22:45 GET
27 °C, klart
 Messi Mål 7′, 16′
Rafinha Mål 44′
Suárez Mål 52′
Pedro Mål 115′
 (3 – 1)
Rapport 1
Rapport 2		 Banega Mål 3′
Reyes Mål 57′
Gameiro Mål 72′ (str.)
Konopljanka Mål 81′
 Tbilisi, Georgien
Publik: 51 940
Domare: William Collum (Skottland)
Gult kort Gult kort: Mathieu, Pedro, Busquets, Alves, Krychowiak, Coke, Banega, Immobile, Krohn-Dehli
2016 9 augusti 2016 Real Madrid (UCL) Spanien 3 – 2  (e.fl.) Spanien Sevilla (UEL) Lerkendal Stadion
20:45 CEST
10 °C, regnigt
 Asensio Mål 21′
Ramos Mål 90+3′
Carvajal Mål 119′
 (1 – 1)
Rapport 1
Rapport 2		 Vázquez Mål 41′
Konopljanka Mål 72′ (str.)
 Trondheim, Norge
Publik: 17 939
Domare: Milorad Mažić (Serbien)
Gult kort Gult kort: Carvajal, Asensio, James Rodríguez, Vitolo
Rött kort Rött kort: Kolodziejczak
2017 8 augusti 2017 Real Madrid (UCL) Spanien 2 – 1 England Manchester United (UEL) Arena Filip II
20:45 CEST
32 °C, halvklart
 Casemiro Mål 24′
Isco Mål 52′
 (1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Lukaku Mål 62′
 Skopje, Makedonien
Publik: 30 421
Domare: Gianluca Rocchi (Italien)
Gult kort Gult kort: Carvajal, Ramos, Lingard, Rashford
2018 15 augusti 2018 Atlético Madrid (UEL) Spanien 4 – 2  (e.fl.) Spanien Real Madrid (UCL) A. Le Coq Arena
22:00 EEST
18 °C, halvklart
 Costa Mål 1′, 79′
Saúl Mål 98′
Koke Mål 104′
 (1 – 1)
Rapport 1
Rapport 2		 Benzema Mål 27′
Ramos Mål 63′ (str.)
 Tallinn, Estland
Publik: 12 424
Domare: Szymon Marciniak (Polen)
Gult kort Gult kort: Correa, Costa, Vitolo, Asensio, Marcelo, Ceballos, Modrić, Ramos
2019 14 augusti 2019 Liverpool (UCL) England 2 – 2  (e.fl.) England Chelsea (UEL) Vodafone Park
22:00 TRT
26 °C, molnigt
 Mané Mål 48′, 95′
 (0 – 1)
Rapport 1
Rapport 2		 Giroud Mål 36′
Jorginho Mål 101′ (str.)
 Istanbul, Turkiet
Publik: 38 434
Domare: Stéphanie Frappart (Frankrike)
Gult kort Gult kort: Henderson, Alexander-Arnold, Azpilicueta

Firmino Straff: Mål
Fabinho Straff: Mål
Origi Straff: Mål
Alexander-Arnold Straff: Mål
Salah Straff: Mål		 Straffsparksläggning
5 – 4
Straff: Mål Jorginho
Straff: Mål Barkley
Straff: Mål Mount
Straff: Mål Emerson
Straff: Miss Abraham
2020 24 september 2020 Bayern München (UCL) Tyskland 2 – 1  (e.fl.) Spanien Sevilla (UEL) Puskás Aréna
21:00 CEST
20 °C, halvklart
 Goretzka Mål 34′
Martínez Mål 104′
 (1 – 1)
Rapport 1
Rapport 2		 Ocampos Mål 13′ (str.)
 Budapest, Ungern
Publik: 15 180
Domare: Anthony Taylor (England)
Gult kort Gult kort: Alaba, Hernández, Jordán, Koundé, Fernando, Escudero
2021 11 augusti 2021 Chelsea (UCL) England 1 – 1  (e.fl.) Spanien Villarreal (UEL) Windsor Park
20:00 BST
18 °C, halvklart
 Ziyech Mål 27′
 (1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Moreno Mål 73′
 Belfast, Nordirland
Publik: 10 435
Domare: Sergej Karasev (Ryssland)
Gult kort Gult kort: Rüdiger, Tuchel, Kepa, Pino, Raba

Havertz Straff: Miss
Azpilicueta Straff: Mål
Alonso Straff: Mål
Mount Straff: Mål
Jorginho Straff: Mål
Pulisic Straff: Mål
Rüdiger Straff: Mål		 Straffsparksläggning
6 – 5
Straff: Mål Moreno
Straff: Miss Mandi
Straff: Mål Estupiñán
Straff: Mål Gómez
Straff: Mål Raba
Straff: Mål Foyth
Straff: Miss Albiol
2022 10 augusti 2022 Real Madrid (UCL) Spanien 2 – 0 Tyskland Eintracht Frankfurt (UEL) Olympiastadion
22:00 EEST
18 °C, molnigt
 Alaba Mål 37′
Benzema Mål 65′
 (1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2		 Helsingfors, Finland
Publik: 31 042
Domare: Michael Oliver (England)
Gult kort Gult kort: Alario
2023 16 augusti 2023 Manchester City (UCL) England 1 – 1 Spanien Sevilla (UEL) Karaiskakis-stadion
22:00 EEST
28 °C, klart
 Palmer Mål 63′
 (0 – 1)
Rapport 1		 Mål 25′ En-Nesyri
 Pireus, Grekland
Publik: 29 207
Domare: François Letexier (Frankrike)
Gult kort Gult kort: Badé, Lamela, Juanlu

Haaland Straff: Mål
Álvarez Straff: Mål
Kovačić Straff: Mål
Grealish Straff: Mål
Walker Straff: Mål		 Straffsparksläggning
5 – 4
Straff: Mål Ocampos
Straff: Mål Mir
Straff: Mål Rakitić
Straff: Mål Montiel
Straff: Miss Gudelj

Resultat per cup

[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående tabeller presenterar det sammanlagda antalet vinster och förluster per cup av Europeiska supercupen (inklusive 1972) och Uefa Super Cup.

1972–1999

[redigera | redigera wikitext]
Cup Vinster Förluster Vinstår Förlustår
Europacupen/Uefa Champions League 13 12 1972, 1973, 1977, 1979, 1982, 1986, 1987, 1989, 1990, 1992, 1994, 1995, 1996 1975, 1976, 1978, 1980, 1983, 1984, 1988, 1991, 1993, 1997, 1998, 1999
Cupvinnarcupen 12 13 1975, 1976, 1978, 1980, 1983, 1984, 1988, 1991, 1993, 1997, 1998, 1999 1972, 1973, 1977, 1979, 1982, 1986, 1987, 1989, 1990, 1992, 1994, 1995, 1996

2000–

[redigera | redigera wikitext]
Senast uppdaterad: till och med 2023.
Cup Vinster Förluster Vinstår Förlustår
Uefa Champions League 16 8 2002, 2003, 2005, 2007, 2009, 2011, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017, 2019, 2020, 2021, 2022, 2023 2000, 2001, 2004, 2006, 2008, 2010, 2012, 2018
Uefacupen/Uefa Europa League 8 16 2000, 2001, 2004, 2006, 2008, 2010, 2012, 2018 2002, 2003, 2005, 2007, 2009, 2011, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017, 2019, 2020, 2021, 2022, 2023

Resultat per klubb

[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående tabell presenterar det sammanlagda antalet vinster och förluster per klubb av Europeiska supercupen (inklusive 1972) och Uefa Super Cup.

Senast uppdaterad: till och med 2023.
Nr Klubb Vinster Förluster Vinstår Förlustår
1 Spanien Barcelona 5 4 1992, 1997, 2009, 2011, 2015 1979, 1982, 1989, 2006
2 Spanien Real Madrid 5 3 2002, 2014, 2016, 2017, 2022 1998, 2000, 2018
3 Italien Milan 5 2 1989, 1990, 1994, 2003, 2007 1973, 1993
4 England Liverpool 4 2 1977, 2001, 2005, 2019 1978, 1984
5 Nederländerna Ajax 3 1 1972, 1973, 1995 1987
6 Spanien Atlético Madrid 3 0 2010, 2012, 2018 -
7 Tyskland Bayern München 2 3 2013, 2020 1975, 1976, 2001
England Chelsea 2 3 1998, 2021 2012, 2013, 2019
9 Belgien Anderlecht 2 0 1976, 1978 -
Italien Juventus 2 0 1984, 1996 -
Spanien Valencia 2 0 1980, 2004 -
12 Spanien Sevilla 1 6 2006 2007, 2014, 2015, 2016, 2020, 2023
13 Portugal Porto 1 3 1987 2003, 2004, 2011
England Manchester United 1 3 1991 1999, 2008, 2017
15 Ukraina Dynamo Kiev 1 1 1975 1986
England Nottingham Forest 1 1 1979 1980
17 England Aston Villa 1 0 1982 -
Skottland Aberdeen 1 0 1983 -
Rumänien FCSB 1 0 1986 -
Belgien Mechelen 1 0 1988 -
Italien Parma 1 0 1993 -
Italien Lazio 1 0 1999 -
Turkiet Galatasaray 1 0 2000 -
Ryssland Zenit Sankt Petersburg 1 0 2008 -
England Manchester City 1 0 2023 -
26 Tyskland Hamburg 0 2 - 1977, 1983
26 Skottland Rangers 0 1 - 1972
Nederländerna PSV 0 1 - 1988
Italien Sampdoria 0 1 - 1990
Serbien Röda stjärnan 0 1 - 1991
Tyskland Werder Bremen 0 1 - 1992
England Arsenal 0 1 - 1994
Spanien Real Zaragoza 0 1 - 1995
Frankrike Paris Saint-Germain 0 1 - 1996
Tyskland Borussia Dortmund 0 1 - 1997
Nederländerna Feyenoord 0 1 - 2002
Ryssland CSKA Moskva 0 1 - 2005
Ukraina Sjachtar Donetsk 0 1 - 2009
Italien Inter 0 1 - 2010
Spanien Villarreal 0 1 - 2021
Tyskland Eintracht Frankfurt 0 1 - 2022

Resultat per land

[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående tabell presenterar det sammanlagda antalet vinster och förluster per land av Europeiska supercupen (inklusive 1972) och Uefa Super Cup.

Senast uppdaterad: till och med 2023.
Nr Land Vinster Förluster Vinstår Förlustår
1 Spanien Spanien 16 15 1980, 1992, 1997, 2002, 2004, 2006, 2009, 2010, 2011, 2012, 2014, 2015, 2016, 2017, 2018, 2022 1979, 1982, 1989, 1995, 1998, 2000, 2006, 2007, 2014, 2015, 2016, 2018, 2020, 2021, 2023
2 England England 10 10 1977, 1979, 1982, 1991, 1998, 2001, 2005, 2019, 2021, 2023 1978, 1980, 1984, 1994, 1999, 2008, 2012, 2013, 2017, 2019
3 Italien Italien 9 4 1984, 1989, 1990, 1993, 1994, 1996, 1999, 2003, 2007 1973, 1990, 1993, 2010
4 Nederländerna Nederländerna 3 3 1972, 1973, 1995 1987, 1988, 2002
5 Belgien Belgien 3 0 1976, 1978, 1988 -
6 Tyskland Tyskland[a] 2 8 2013, 2020 1975, 1976, 1977, 1983, 1992, 1997, 2001, 2022
7 Portugal Portugal 1 3 1987 2003, 2004, 2011
8 Ukraina Ukraina[b] 1 2 1975 1986, 2009
9 Skottland Skottland 1 1 1983 1972
Ryssland Ryssland 1 1 2008 2005
11 Rumänien Rumänien 1 0 1986 -
Turkiet Turkiet 1 0 2000 -
13 Serbien Serbien[c] 0 1 - 1991
Frankrike Frankrike 0 1 - 1996
  1. ^ Inklusive Västtyskland (0–4)
  2. ^ Inklusive Sovjetunionen (1–1)
  3. ^ Inklusive Jugoslavien (0–1)

Maratontabell

[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående tabell presenterar de tio främsta klubbarna i Europeiska supercupens (inklusive 1972) och Uefa Super Cups historia. Vinst ger två poäng.

Senast uppdaterad: till och med 2022.[12]
Nr Klubb S V O F GM IM MS P
1 Italien Milan 12 7 3 2 13 11 +2 17
2 Spanien Barcelona 14 6 4 4 17 17 0 16
3 England Liverpool 8 4 2 2 18 12 +6 10
4 Spanien Real Madrid 8 5 0 3 15 11 +4 10
5 Nederländerna Ajax 8 4 1 3 17 7 +10 9
6 Italien Juventus 3 3 0 0 11 2 +9 6
7 Spanien Atlético Madrid 3 3 0 0 10 3 +7 6
8 England Nottingham Forest 4 2 1 1 4 3 +1 5
9 England Chelsea 5 1 3 1 7 9 −2 5
10 Tyskland Bayern München 7 2 1 4 9 14 −5 5

Flest matcher

[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående tabell presenterar de tio främsta spelarna när det gäller antalet matcher i Europeiska supercupens (inklusive 1972) och Uefa Super Cups historia. Aktiva spelare markeras med fet stil.

Senast uppdaterad: till och med 2022.[13]
Alessandro Costacurta, Roberto Donadoni och Arie Haan har spelat flest matcher i cupens historia.
Nr Spelare Matcher År Klubb(ar)
1 Italien Alessandro Costacurta 8 1989–1994 Italien Milan (8)
Italien Roberto Donadoni 8 1989–1994 Italien Milan (8)
Nederländerna Arie Haan 8 1972–1978 Nederländerna Ajax (4), Belgien Anderlecht (4)
4 Italien Paolo Maldini 7 1989–2003 Italien Milan (7)
Italien Daniele Massaro 7 1989–1994 Italien Milan (7)
Italien Mauro Tassotti 7 1989–1994 Italien Milan (7)
7 Italien Franco Baresi 6 1990–1994 Italien Milan (6)
8 Brasilien Dani Alves 5 2006– Spanien Sevilla (2), Spanien Barcelona (3)
Frankrike Karim Benzema 5 2014– Spanien Real Madrid (5)
Spanien Dani Carvajal 5 2014– Spanien Real Madrid (5)
Frankrike Marcel Desailly 5 1993–1998 Italien Milan (4), England Chelsea (1)
Spanien Albert Ferrer 5 1992–1998 Spanien Barcelona (4), England Chelsea (1)
Nederländerna Ronald Koeman 5 1988–1992 Nederländerna PSV (2), Spanien Barcelona (3)
Tyskland Toni Kroos 5 2013– Tyskland Bayern München (1), Spanien Real Madrid (4)
Italien Attilio Lombardo 5 1990–1999 Italien Sampdoria (2), Italien Juventus (2), Italien Lazio (1)
Kroatien Luka Modrić 5 2014– Spanien Real Madrid (5)
England Phil Neal 5 1977–1984 England Liverpool (5)

Flest mål

[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående tabell presenterar de tio främsta målskyttarna i Europeiska supercupens (inklusive 1972) och Uefa Super Cups historia. Aktiva spelare markeras med fet stil.

Senast uppdaterad: till och med 2022.[14]
Arie Haan har gjort flest mål i cupens historia.
Nr Spelare Mål Matcher Målsnitt År Klubb(ar)
1 Nederländerna Arie Haan 5 8 &&&&&&&&&&&&&&00.6300000,63 1972–1978 Nederländerna Ajax (3), Belgien Anderlecht (2)
2 Ukraina Oleh Blochin 3 3 &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 1975–1986 Sovjetunionen Dynamo Kiev (3)
England David Fairclough 3 3 &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 1977–1978 England Liverpool (3)
Colombia Radamel Falcao 3 1 &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 2012– Spanien Atlético Madrid (3)
England Terry McDermott 3 3 &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 1977–1978 England Liverpool (3)
Argentina Lionel Messi 3 4 &&&&&&&&&&&&&&00.7500000,75 2006– Spanien Barcelona (3)
Tyskland Gerd Müller 3 3 &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 1975–1976 Västtyskland Bayern München (3)
Nederländerna Rob Rensenbrink 3 4 &&&&&&&&&&&&&&00.7500000,75 1976–1978 Belgien Anderlecht (3)
Belgien François Van der Elst 3 4 &&&&&&&&&&&&&&00.7500000,75 1976–1978 Belgien Anderlecht (3)
10 24 spelare 2

Prispengar

[redigera | redigera wikitext]

För 2022 ser prispengarna ut på följande sätt:[15]

  • Klubben som förlorar Uefa Super Cup: 3 500 000 euro
  • Klubben som vinner Uefa Super Cup: 4 500 000 euro

TV-sändningar

[redigera | redigera wikitext]

I Sverige sänds Uefa Super Cup i någon av Telia-ägda TV4 Medias kanaler.[16]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] ”Wembley, Amsterdam ArenA, Prague get 2013 finals” (på engelska). Uefa. 16 juni 2011. Arkiverad från originalet den 18 september 2021. https://web.archive.org/web/20210918141403/https://www.uefa.com/insideuefa/about-uefa/news/0250-0c50f416ad08-db9153f27513-1000--wembley-amsterdam-arena-prague-get-2013-finals/. Läst 1 oktober 2022. 
  2. ^ [a b c d e] ”UEFA Super Cup history” (på engelska). Uefa. Arkiverad från originalet den 3 november 2020. https://web.archive.org/web/20201103194558/https://www.uefa.com/uefasupercup/history/. Läst 1 oktober 2022. 
  3. ^ ”Who scored the first goals in UEFA's competitions?” (på engelska). Uefa. 14 september 2021. Arkiverad från originalet den 18 september 2021. https://web.archive.org/web/20210918110242/https://www.uefa.com/news/0253-0d8226f62167-bb95306965de-1000--chakvetadze-scores-first-goal-in-uefa-nations-league/. Läst 1 oktober 2022. 
  4. ^ [a b] ”1973 Super Cup: Ajax enjoy early success” (på engelska). Uefa. Arkiverad från originalet den 5 november 2020. https://web.archive.org/web/20201105014316/https://www.uefa.com/uefasupercup/history/1973/. Läst 1 oktober 2022. 
  5. ^ [a b] ”1982 Super Cup: Villa victorious in Europe” (på engelska). Uefa. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201031001231/https://www.uefa.com/uefasupercup/history/1982/. Läst 1 oktober 2022. 
  6. ^ [a b c d] ”1984 Super Cup: Juve buoyed by Boniek” (på engelska). Uefa. Arkiverad från originalet den 3 november 2020. https://web.archive.org/web/20201103222811/https://www.uefa.com/uefasupercup/history/1984/. Läst 1 oktober 2022. 
  7. ^ [a b] ”1986 Super Cup: Hagi style stirs Steaua” (på engelska). Uefa. Arkiverad från originalet den 4 december 2020. https://web.archive.org/web/20201204214958/https://www.uefa.com/uefasupercup/history/1986/. Läst 1 oktober 2022. 
  8. ^ [a b] ”1991 Super Cup: McClair makes United's day” (på engelska). Uefa. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201023163850/https://www.uefa.com/uefasupercup/history/1991/. Läst 1 oktober 2022. 
  9. ^ ”Regulations of the UEFA Super Cup: Article 11 Match system” (på engelska). Uefa. https://documents.uefa.com/r/Regulations-of-the-UEFA-Super-Cup-2022/Article-11-Match-system-Online. Läst 1 oktober 2022. 
  10. ^ ”Regulations of the UEFA Super Cup: Article 12 Extra time and kicks from the penalty mark” (på engelska). Uefa. https://documents.uefa.com/r/Regulations-of-the-UEFA-Super-Cup-2022/Article-12-Extra-time-and-kicks-from-the-penalty-mark-Online. Läst 1 oktober 2022. 
  11. ^ ”1993 Super Cup: Crippa wins it for Parma” (på engelska). Uefa. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200814053606/https://www.uefa.com/uefasupercup/history/1993/. Läst 10 september 2021. 
  12. ^ ”UEFA Super Cup » All-time league table” (på engelska). Worldfootball.net. https://www.worldfootball.net/alltime_table/uefa-super-cup. Läst 1 oktober 2022. 
  13. ^ ”UEFA Super Cup » All-time appearances » rank 1 - 50” (på engelska). Worldfootball.net. https://www.worldfootball.net/alltime_top_player/uefa-super-cup/1. Läst 1 oktober 2022. 
  14. ^ ”UEFA Super Cup » All-time Topscorers » rank 1 - 50” (på engelska). Worldfootball.net. https://www.worldfootball.net/alltime_goalgetter/uefa-super-cup/tore/1. Läst 1 oktober 2022. 
  15. ^ ”Distribution to clubs from the 2022/23 UEFA Champions League, UEFA Europa League and UEFA Europa Conference League and the 2022 UEFA Super Cup | Payments for the qualifying phases | Solidarity payments for non-participating clubs” (på engelska) (PDF). Uefa. 4 juli 2022. Arkiverad från originalet den 17 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220717054017/https://editorial.uefa.com/resources/0277-158b0bea495a-ba6c18158cd3-1000/20220704_circular_2022_47_en.pdf. Läst 1 oktober 2022. 
  16. ^ ”TV4 Media sänder UEFA Champions League med start 2021”. Telia Company. 13 maj 2020. Arkiverad från originalet den 11 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210711095217/https://www.teliacompany.com/sv/nyhetsrum/news-articles/2020/tv4-media-sander-uefa-champions-league-med-start-2021/. Läst 1 oktober 2022. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Vinnare av Europeiska supercupen i fotboll och Uefa Super Cup
Europacupen/Uefa Champions League mot Cupvinnarcupen (1972–1999)
Uefa Champions League mot Uefacupen/Uefa Europa League (2000–)
v • r
Uefas klubblagsturneringar i fotboll
v • r
Europeiska cupvinnarcupen i fotboll
1960/61 · 1961/62 · 1962/63 · 1963/64 · 1964/65 · 1965/66 · 1966/67 · 1967/68 · 1968/69 · 1969/70 · 1970/71 · 1971/72 · 1972/73 · 1973/74 · 1974/75 · 1975/76 · 1976/77 · 1977/78 · 1978/79 · 1979/80 · 1980/81 · 1981/82 · 1982/83 · 1983/84 · 1984/85 · 1985/86 · 1986/87 · 1987/88 · 1988/89 · 1989/90 · 1990/91 · 1991/92 · 1992/93 · 1993/94 · 1994/95 · 1995/96 · 1996/97 · 1997/98 · 1998/99
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Uefa_Super_Cup&oldid=55893376”
pFad - Phonifier reborn

Pfad - The Proxy pFad of © 2024 Garber Painting. All rights reserved.

Note: This service is not intended for secure transactions such as banking, social media, email, or purchasing. Use at your own risk. We assume no liability whatsoever for broken pages.


Alternative Proxies:

Alternative Proxy

pFad Proxy

pFad v3 Proxy

pFad v4 Proxy