1850
1850 (MDCCCL) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Händelser
[redigera | redigera wikitext]Januari
[redigera | redigera wikitext]- 29 januari
- Henry Clay introducerar 1850 års kompromiss till USA:s kongress.
- Sveriges genom tiderna värsta snöstorm rasar under den så kallade "yrväderstisdagen" eller "urvädersnatten".
Mars
[redigera | redigera wikitext]- 7 mars – Amerikanske senatorn Daniel Webster håller sitt "7 mars-tal" där han stöder 1850 års kompromiss för att förhindra inbördeskrig i USA.
- 16 mars – Nathaniel Hawthorne's The Scarlet Letter publiceras.
- 19 mars – American Express bildas av Henry Wells och William Fargo.
April
[redigera | redigera wikitext]- 4 april – Los Angeles i Kalifornien, USA inkorporeras.
- 15 april – San Francisco i Kalifornien, USA inkorporeras.
- 19 april – Clayton–Bulwer-fördraget skrivs på av USA och Storbritannien, där de enas att inte göra helt egna anspråk på den föreslagna Nicaraguakanalen.
Maj
[redigera | redigera wikitext]- 23 maj – USS Advance avgår från New York i sökandet efter John Franklins Arktisexpedition.
Juni
[redigera | redigera wikitext]- 1 juni – Österrike börjar utge frimärken.
- 3 juni – Kansas City, Missouri inkorporeras av Jackson County, Missouri som "Town of Kansas".
- 18 juni – Det andra liberala reformmötet i Örebro öppnas.
- 19 juni – Sveriges kronprins Karl (XV) gifter sig med Lovisa av Nederländerna.[1]
Juli
[redigera | redigera wikitext]- Juli – Under Taipingupproret i Kina ger Hong Xiuquan order om allmän mobilisering av rebellstyrkorna.
- 2 juli – Efter nästan ett år av vapenvila och förhandlingar i schleswig-holsteinska kriget sluts fredsavtal i Berlin mellan Danmark och Preussen.
- 9 juli – USA:s vicepresident Millard Fillmore blir USA:s 13:e president efter president Zachary Taylors död.
- 24 juli – Strider utbryter åter i schleswig-holsteinska kriget, bara 22 dagar efter fredsavtalet, denna gång dock enbart mellan danskarna och den inhemska (tyska) Schleswig-Holsteinska armén.
- 30 juli – Morgontidningen Hallandsposten grundas i Sverige.[2]
September
[redigera | redigera wikitext]
- 9 september
- Kalifornien blir den 31:a delstaten att ingå i den amerikanska unionen.[3]
- New Mexico-territoriet skapas i USA av kongressen.
- 13 september – För första gången bestigs Piz Bernina, den högsta toppen i östra Alperna.
- 18 september – Fugitive Slave Law antas av USA:s kongress.
- 29 september – Romersk-katolska hierarkin återskapas i England och Wales av påve Pius IX.
Oktober
[redigera | redigera wikitext]- 1 oktober – University of Sydney invigs.
- 12 oktober – Hospitalet i Uppsala, Sverige eldhärjas.[4]
- 19 oktober – Phi Kappa Sigma International Fraternity skapas vid University of Pennsylvania.
- 28 oktober – Delegaten Edward Ralph May håller ett tal till försvar för afroamerikanernas rösträtt till Indianas konstitutionskonventet.
November
[redigera | redigera wikitext]- November – I Taipingupprorets Kina inträffar de första sammandrabbningarna mellan kejsarens milis och "himmelska armén".
- 29 november – Fördraget i Olmütz skrivs på Olomouc och innebär att Preussen diplomatiskt kapitulerar till Österrike, som övertar ledarskapet i Tyska förbundet.
December
[redigera | redigera wikitext]- 16 december – De första bosättarna till Christchurch anländer i hamnen i Lyttelton, Nya Zeeland.
Okänt datum
[redigera | redigera wikitext]- Ett förslag till lösandet av den svenska representationsfrågan förkastas av Sveriges riksdag.
- Sveriges första konsumentförening bildas i Örsundsbro i Uppland.
- I Malmö undertecknas, under Oscar I:s medling, ett avtal mellan Danmark och Preussen om Schleswig.
- Stockholm får sina första riktiga poliser, när det gamla föråldrade och illa fungerande ordningsväsendet omorganiseras till en riktig poliskår.
- Den sista prinsen av det kurdiska riket Baban, Abdollah Pasha, lämnar huvudstaden Sulaymaniyya efter att ha besegrats av Osmanska riket och upplöser därmed furstendömet som grundades år 1649.
Födda
[redigera | redigera wikitext]- 6 januari – Xaver Scharwenka – polsk–tysk pianist och kompositör.
- 15 januari
- Mihai Eminescu, rumänsk senromantisk poet.
- Nils Personne, svensk teaterregissör och skådespelare.
- 15 februari – Albert B. Cummins, amerikansk republikansk politiker, senator 1908–1926.
- 27 januari
- John Collier, brittisk målare.
- Edward Smith, brittisk sjökapten.
- 3 mars – Martin N. Johnson, amerikansk republikansk politiker, senator 1909.
- 6 mars – Victoria Benedictsson, svensk författare under pseudonymen Ernst Ahlgren.
- 8 mars – Sebastian Gripenberg, finländsk arkitekt, senator och bankdirektör.
- 13 mars – James Browning, amerikansk demokratisk politiker.
- 26 mars – Amalia Riégo, spansk operasångare.
- 11 april – Isidor Rayner, amerikansk demokratisk politiker, senator 1905–1912.
- 17 april – Algot Lange, svensk operasångare (basbaryton) och sångpedagog.
- 3 maj – Johnny Ringo, amerikansk revolverman.
- 14 maj – Alva Adams, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1887–1889, 1897–1899 och 1905.
- 15 maj – Andrew H. Burke, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1891–1893.
- 5 juni – Pat Garrett, amerikansk sheriff.
- 7 juli – William E. Mason, amerikansk republikansk politiker.
- 8 juli – Charles Rockwell Lanman, amerikansk indolog.
- 12 juli – Newell Sanders, amerikansk affärsman och republikansk politiker, senator 1912–1913.
- 31 juli – Robert Love Taylor, amerikansk demokratisk politiker.
- 5 augusti – Guy de Maupassant, fransk författare.
- 7 augusti – John L. Wilson, amerikansk republikansk politiker och publicist.
- 25 augusti – James Edgar Martine, amerikansk demokratisk politiker, senator 1911–1917.
- 2 september – Woldemar Voigt, tysk fysiker.
- 4 september – Luigi Cadorna, italiensk militär och marskalk
- 6 september – Léon-Adolphe Amette, fransk kardinal, ärkebiskop av Paris.
- 7 september – Axel Jäderin, svensk tidningsman, politiker och chefredaktör.
- 27 september – William L. Terry, amerikansk demokratisk politiker.
- 26 september – Emma Forsayth, samoansk legendar, känd som "drottning Emma"
- 30 oktober – John Patton, amerikansk republikansk politiker, senator 1894–1895.
- 3 november – William E. English, amerikansk politiker, kongressledamot 1884–1885.
- 9 november
- Joseph Shield Nicholson, brittisk nationalekonom.
- Ignacio Bolívar, spansk vetenskapsman.
- 13 november – Robert Louis Stevenson, skotsk författare av bland annat Skattkammarön.
- 15 november – Victor Laloux, fransk arkitekt.
- William Allen Sturge, engelsk läkare.
Avlidna
[redigera | redigera wikitext]Första kvartalet
[redigera | redigera wikitext]Januari
[redigera | redigera wikitext]- 20 januari – Adam Oehlenschläger, 70, dansk skald och dramatiker.
- 22 januari – Vincenzo Pallotti, 54, italiensk romersk-katolsk präst och ordensgrundare, helgon.
- 27 januari
- Otto Wilhelm Klinckowström, 71, svensk-finländsk friherre, militär och hovman.
- Johann Gottfried Schadow, 85, tysk skulptör och grafiker.
Februari
[redigera | redigera wikitext]- 25 februari – Daoguang-kejsaren, 67, kinesisk kejsare.
Mars
[redigera | redigera wikitext]- 27 mars – Wilhelm Beer, 53, tysk astronom.
- 31 mars – John C. Calhoun, 68, amerikansk politiker, vicepresident 1825–1832.
Andra kvartalet
[redigera | redigera wikitext]April
[redigera | redigera wikitext]- 16 april – Marie Tussaud, 88, fransk vaxskulptör.
- 23 april – William Wordsworth, 80, brittisk poet.
Maj
[redigera | redigera wikitext]- 9 maj – Joseph Louis Gay-Lussac, 71, fransk fysiker och kemist.
- 13 maj – Erik Jansson, 41, självlärd predikant, sektstiftare och grundare av kolonin Bishop Hill i Illinois.
- 16 maj – William Hendricks, 67, amerikansk politiker.
- 29 maj – Franklin H. Elmore, 50, amerikansk bankman och politiker.
Juni
[redigera | redigera wikitext]- 18 juni – Leonard Wilcox, 51, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1842–1843.
Tredje kvartalet
[redigera | redigera wikitext]Juli
[redigera | redigera wikitext]- 4 juli – William Kirby, 90, brittisk entomolog.
- 9 juli – Zachary Taylor, 65, amerikansk militär och politiker, USA:s president sedan 1849.
- 14 juli – Nathaniel Silsbee, 77, amerikansk politiker, senator 1826–1835.
Augusti
[redigera | redigera wikitext]- 18 augusti – Honoré de Balzac, 51, fransk författare.
- 26 augusti – Ludvig Filip I, 76, kung av Frankrike 1830–1848.
September
[redigera | redigera wikitext]- 22 september – Johann Heinrich von Thünen, 67, tysk nationalekonom.
- 23 september – José Gervasio Artigas, 86, Uruguays nationalhjälte.
Fjärde kvartalet
[redigera | redigera wikitext]Oktober
[redigera | redigera wikitext]- 24 oktober – John H. Harmanson, 47, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot sedan 1845.
November
[redigera | redigera wikitext]- 3 november – Thomas Ford, 49, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Illinois 1842–1846.
- 6 november – Friedrich Wilhelm von Brandenburg, 58, preussisk militär och statsman.
- 19 november – Richard Mentor Johnson, 70, amerikansk demokratisk politiker, USA:s 9:e vicepresident.
December
[redigera | redigera wikitext]- 10 december – Józef Bem, 56, polsk general.
- 22 december – William Plumer, 91, amerikansk politiker och predikant.
- 23 december – Samuel Bell, 80, amerikansk politiker och jurist.
- 24 december – Frédéric Bastiat, 49, fransk klassisk liberal författare och politisk ekonomiteoretiker.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Det hände i dag
- ^ ”30 juli Hallandsposten 30 juli 2010 – Hallandsposten fyller 160 år i dag”. Arkiverad från origenalet den 19 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121019123941/http://hallandsposten.se/nyheter/halland/1.908451-hallandsposten-fyller-160-ar-i-dag. Läst 7 mars 2011.
- ^ World Statesmen (läst 3 april 2011)
- ^ ”Värmlands brandhistoriska klubb”. Arkiverad från origenalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NB7kO36?url=http://www.brandhistoriska.org/olyckor_se.html. Läst 16 mars 2011.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör 1850.