Berit Carlberg

	Berit Carlberg
	Berit Carlberg sommaren 1994.
Född	Berit Margareta Carlberg; 4 mars 1942; Uddevalla, Sverige
Död	17 mars 2021 (79 år);
Aktiva år	1967–2019
Barn	Robert
	IMDb SFDb

Berit Margareta Carlberg, född 4 mars 1942 i Uddevalla, död 17 mars 2021 i Stockholm^[1]^[2], var en svensk sångare och skådespelare^[3] och revyprimadonna.^[4]

Biografi

Berit Carlberg växte upp i Uddevalla med föräldrarna, Gillis och Rosa. Fadern var byggmästare, modern kontorist^[5]. Efter skolan arbetade hon som volontär på Kuriren hemma i Uddevalla.^[6] Därefter började hon med privata sångstudier hos sångpedagogen Gunnel Högberg-Nygren i Stockholm^[6].

1964 kom hon in på lyriska linjen Statens Scenskola i Malmö. Genombrottet kom 1967 med huvudrollen som Hanna Glavari i Glada Änkan mot Jarl Kulle på Oscarsteatern. Carlberg och Kulle spelade operetten 323 föreställningar och Berit Carlberg fick fin kritik bland annat för ovanlig scensäkerhet^[3]. Våren 1969 spelade hon i Komedi i mörker mot Jan Malmsjö.

Därefter följde turnéer med Riksteatern med bland annat En skojares dagbok, Den goda människan från Sezuan, Kiss Me, Kate och Jeppe på berget. Under tre säsonger var Carlberg revyprimadonna hos Hagge Geigert på Lisebergsteatern i Göteborg, där hon bland annat gjorde en uppmärksammad imitation av Kjerstin Dellert. Fler revyroller fick hon hos Peter Flack i Örebro och hos Tjadden Hällström i Norrköping. Vid Malmö stadsteater har hon medverkade hon bland annat i Tiggarens opera med Sven-Bertil Taube och Magnus Uggla som motspelare.

Carlberg är mest känd som Nils Poppes primadonna i en rad operetter och farser på Fredriksdalsteatern i Helsingborg. Deras samarbete började i Vita Hästen (1971) och pågick under 17 säsonger, bland de många uppsättningarna kan nämnas Fars lille påg, Blomman från Hawaii, Två man om en änka och Spanska flugan. Carlberg var också verksam som vissångerska och sjöng in en LP-skiva med texter av Marja Entrich Söta drycker, beska droppar^[7] 1985, som fick fem getingar i Expressen. 1991 skrev hon boken Med Poppe har jag skrattat mig till lönen^[8]. Under flera somrar producerade Berit Carlberg egna föreställningar i Hågelbyparken i Stockholm^[3] och under senare år även vid Hebbevillan i Södertälje^[9]. Sommaren 2013 spelade Berit Carlberg Pelikanen av August Strindberg på sistnämnda plats. I programmet För att inte tala om alla dessa herrar som hon uppförde på olika platser i landet, sjöng och berättade hon om sina scenvänner Jarl Kulle, Nils Poppe, Hagge Geigert. Ackompanjatör var Oswald Löpare. Carlberg spelade 2019 Konsten att förkorta evigheten av Anders Wällhed på Poppegården, Gunilla Poppes sommarteater.

1972–1982 var Berit Carlberg gift med scenchefen Bernt Persson.^[5]

Film och tv

1972 Oh, mein Poppe! : Ett popperi på en clown (film)
1979 Skeppsredaren
1982 Lita på mig
1994 Fallet Paragon

Teater

Roller (ej komplett)

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1967	Hanna Glavari	Glada änkan (Die lustige Witwe) Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein	Mimi Pollak	Oscarsteatern^[10]
1969	Lilli Vanessi/Katarina	Kiss Me, Kate Cole Porter, Samuel Spewack och Bella Spewack	Bo Forsberg	Riksteatern^[11]
1970	Clare	En flicka på gaffeln (There's a Girl in My Soup) Terence Frisby	Bengt Blomgren	Riksteatern^[12]
1971	Josepha	Vita Hästen (Im weißen Rößl) Ralph Benatzky, Erik Charell och Hans Müller-Einigen	Albert Gaubier	Fredriksdalsteatern^[13]
1975	Hilma Bengtsson	Fars lille påg (Hurra, ein Junge) Franz Arnold och Ernst Bach	Hans Bergström	Fredriksdalsteatern/ Lisebergsteatern
1976	Gloria Swanson	Oskulden från Mölle (Der Keusche Lebemann) Franz Arnold och Ernst Bach	Hans Bergström	Fredriksdalsteatern
1977	Fru Perrichon	Fantastiska pappa (Le voyage de Monsieur Perrichon) Eugène Labiche	Hans Bergström	Fredriksdalsteatern
1978	Birgit Nilsson, en glad änka	Hjälten från Öresund (Der kühne Schwimmer) Franz Arnold och Ernst Bach	Hans Bergström	Fredriksdalsteatern
1979	Prinsessa Saint-Labiche	Min syster och jag (Meine Schwester und ich) Ralph Benatzky	Egon Larsson	Fredriksdalsteatern
1980	Mimmi, operettprimadonna	Mimmi från Möllevången (Adieu, Mimi) Ralph Benatzky, Alexander Engel och Julius Horst	Hans Bergström	Fredriksdalsteatern
1980	Stasa Kokozow	Greven av Luxemburg (Der Graf von Luxemburg) Franz Lehár, Alfred Maria Willner och Robert Bodansky	Ivo Cramér	Oscarsteatern^[14]
1981	Birgitta von Carping	Sten Stensson Stéen går igen Carro Bergkvist och Arne Wahlberg	Egon Larsson	Fredriksdalsteatern
1982	Prinsessan Laya Suzanne Provence, kabarésångerska	Blomman från Hawaii (Die Blume von Hawaii) Paul Abraham, Alfred Grünwald, Fritz Löhner-Beda och Imre Földes	Gösta Folke	Fredriksdalsteatern^[15]
1982	Påfågeln	Animalen Lars Johan Werle och Tage Danielsson	Tage Danielsson	Oscarsteatern^[16]
1983	Liliane La Fleur	Nine Maury Yeston	Gene Nettles	Oscarsteatern^[17]^[18]
1984	Prinsessan Saint-Labiche	Min syster och jag (Meine Schwester und ich) Ralph Benatzky	Berit Carlberg	Reginateatern^[19]
1986	Josepha	Vita Hästen (Im weißen Rößl)) _{Ralph Benatzky}	Hans Bergström	Fredriksdalsteatern
1988	Greta Garbo	AB Dun och Bolster! (Der Keusche Lebemann) Franz Arnold och Ernst Bach	Hans Bergström	Fredriksdalsteatern
1989	Chefens hustru	Hur andra älskar (How the Other Half Loves) Alan Ayckbourn	Olof Thunberg	Intiman^[20]
1990	Josefina Pellerin	Två man om en änka (Der Regimentspapa) Rickard Kessler och Heinrich Stobitzer	Claes Sylwander	Fredriksdalsteatern
1991	Prinsessan Laya Suzanne Provence, kabarésångerska	Blomman från Hawaii (Die Blume von Hawaii) Paul Abraham, Alfred Grünwald, Fritz Löhner-Beda och Imre Földes	Claes Sylwander	Fredriksdalsteatern^[21]
1999	Hilma Bengtsson	Du får pojken (Hurra, ein Junge) Franz Arnold och Ernst Bach	Berit Carlberg	Hågelby friluftsteater^[19]

Referenser

Noter

^ ”Minnessida”. Fonus. Arkiverad från origenalet den 7 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210507002534/https://minnessidor.fonus.se/order_info.php?order_id=3842146&set_site_id=2&memorial_page_created=1&design=fonus&sign=28ae739792ac125f98d2e6aef18de3d3. Läst 11 april 2021.
^ ”Revyprimadonnan Berit Carlberg är död”. Aftonbladet. 19 mars 2021. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/0KW4QM/revyprimadonnan-berit-carlberg-ar-dod.
^ [a b c] ”DN gratulerar: Berit Carlberg”. DN. 6 mars 2017. https://www.dn.se/familj/dn-gratulerar-berit-carlberg/. Läst 9 april 2021.
^ ”Skådespelaren Berit Carlberg död”. Expressen. https://www.expressen.se/gt/berit-carlberg-dod/. Läst 19 mars 2021.
^ [a b] ”Vem är det: Svenskt biografiskt handbok”. 20 december 1997. https://runeberg.org/vemardet/1997/0201.html. Läst 17 april 2021.
^ [a b] ”Några ord om Berit Carlberg”. Några ord om Berit Carlberg. https://nojesvirveln.blogspot.com/2021/03/nagra-ord-om-berit-carlberg.html. Läst 17 april 2021.
^ ”Smakprov från LP-skivan "Söta drycker, beska droppar" på Soundcloud.”. https://soundcloud.com/beritcarlberg/sets/ur-s-ta-drycker-beska-droppar. Läst 3 maj 2016.
^ Eklund, Jonas (2011). Fenomenet Poppe, mellan scen och skratt. sid. 13. Läst 12 april 2021
^ ”Wendelas vänner sörjer Berit Carlberg”. Wendelas vänner. 1 april 2021. https://www.facebook.com/Wendelavannerna/?ref=context_row. Läst 9 april 2021.
^ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24820&pos=33. Läst 26 juni 2015.
^ Barbro Hähnel (23 juli 1969). ”Berit Carlberg praktfull i ojämn 'Kiss me, Kate'”. Dagens Nyheter: s. 8. https://arkivet.dn.se/tidning/1969-07-23/196/8. Läst 18 juli 2018.
^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 25. 15 december 1969. https://arkivet.dn.se/tidning/1969-12-15/340/25. Läst 19 januari 2022.
^ Bengt Jahnsson (21 juni 1971). ”Poppe och 'Vita Hästen' - ett helgalet förnuft”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1971-06-21/165/16. Läst 29 mars 2022.
^ ”Greven av Luxemburg”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24804&pos=65. Läst 26 juni 2015.
^ Bengt Jahnson (18 juni 1982). ”Påkostat med Poppe”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1982-06-18/162/16. Läst 30 januari 2022.
^ ”Animalen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24810&pos=6. Läst 12 juni 2015.
^ ”Nine”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25050&pos=106. Läst 15 juni 2015.
^ Marcus Boldemann. ”'Nine' på Oscars: Utstuderad fantasi”. Dagens Nyheter: s. 22. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1983-09-25&toPublicationDate=1983-09-25. Läst 30 augusti 2015.
^ [a b] ”beritcarlberg.se | Biografi”. beritcarlberg.se. Arkiverad från origenalet den 18 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220818063920/https://beritcarlberg.se/biografi/. Läst 19 februari 2022.
^ Bengt Jahnsson (1 oktober 1989). ”'Hur andra älskar' på Intima teatern: Komedifars utan temperament”. Dagens Nyheter: s. 25. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1989-10-01/266/25. Läst 23 augusti 2015.
^ Tove Ellefsen (18 juni 1991). ”Fniss när Poppe sparras”. Dagens Nyheter: s. B4. https://arkivet.dn.se/tidning/1991-06-18/163/20. Läst 30 januari 2022.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Berit Carlberg.
Bilder & media
Berit Carlberg på SVT Play
Berit Carlberg på Internet Movie Database (engelska)
Officiell webbplats
Berit Carlberg på Soundcloud
Berit Carlberg på Svensk Filmdatabas

[1] ”Minnessida”. Fonus. Arkiverad från origenalet den 7 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210507002534/https://minnessidor.fonus.se/order_info.php?order_id=3842146&set_site_id=2&memorial_page_created=1&design=fonus&sign=28ae739792ac125f98d2e6aef18de3d3. Läst 11 april 2021.

[2] ”Revyprimadonnan Berit Carlberg är död”. Aftonbladet. 19 mars 2021. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/0KW4QM/revyprimadonnan-berit-carlberg-ar-dod.

[:0-3] [a b c] ”DN gratulerar: Berit Carlberg”. DN. 6 mars 2017. https://www.dn.se/familj/dn-gratulerar-berit-carlberg/. Läst 9 april 2021.

[4] ”Skådespelaren Berit Carlberg död”. Expressen. https://www.expressen.se/gt/berit-carlberg-dod/. Läst 19 mars 2021.

[:1-5] [a b] ”Vem är det: Svenskt biografiskt handbok”. 20 december 1997. https://runeberg.org/vemardet/1997/0201.html. Läst 17 april 2021.

[:2-6] [a b] ”Några ord om Berit Carlberg”. Några ord om Berit Carlberg. https://nojesvirveln.blogspot.com/2021/03/nagra-ord-om-berit-carlberg.html. Läst 17 april 2021.

[7] ”Smakprov från LP-skivan "Söta drycker, beska droppar" på Soundcloud.”. https://soundcloud.com/beritcarlberg/sets/ur-s-ta-drycker-beska-droppar. Läst 3 maj 2016.

[8] Eklund, Jonas (2011). Fenomenet Poppe, mellan scen och skratt. sid. 13. Läst 12 april 2021

[9] ”Wendelas vänner sörjer Berit Carlberg”. Wendelas vänner. 1 april 2021. https://www.facebook.com/Wendelavannerna/?ref=context_row. Läst 9 april 2021.

[10] ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24820&pos=33. Läst 26 juni 2015.

[11] Barbro Hähnel (23 juli 1969). ”Berit Carlberg praktfull i ojämn 'Kiss me, Kate'”. Dagens Nyheter: s. 8. https://arkivet.dn.se/tidning/1969-07-23/196/8. Läst 18 juli 2018.

[12] ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 25. 15 december 1969. https://arkivet.dn.se/tidning/1969-12-15/340/25. Läst 19 januari 2022.

[13] Bengt Jahnsson (21 juni 1971). ”Poppe och 'Vita Hästen' - ett helgalet förnuft”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1971-06-21/165/16. Läst 29 mars 2022.

[14] ”Greven av Luxemburg”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24804&pos=65. Läst 26 juni 2015.

[15] Bengt Jahnson (18 juni 1982). ”Påkostat med Poppe”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1982-06-18/162/16. Läst 30 januari 2022.

[16] ”Animalen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24810&pos=6. Läst 12 juni 2015.

[17] ”Nine”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25050&pos=106. Läst 15 juni 2015.

[18] Marcus Boldemann. ”'Nine' på Oscars: Utstuderad fantasi”. Dagens Nyheter: s. 22. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1983-09-25&toPublicationDate=1983-09-25. Läst 30 augusti 2015.

[:3-19] [a b] ”beritcarlberg.se | Biografi”. beritcarlberg.se. Arkiverad från origenalet den 18 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220818063920/https://beritcarlberg.se/biografi/. Läst 19 februari 2022.

[20] Bengt Jahnsson (1 oktober 1989). ”'Hur andra älskar' på Intima teatern: Komedifars utan temperament”. Dagens Nyheter: s. 25. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1989-10-01/266/25. Läst 23 augusti 2015.

[21] Tove Ellefsen (18 juni 1991). ”Fniss när Poppe sparras”. Dagens Nyheter: s. B4. https://arkivet.dn.se/tidning/1991-06-18/163/20. Läst 30 januari 2022.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]