Else-Merete Ross
| Else-Merete Ross | |
| Född | Else-Merete Helweg-Larsen 27 februari 1903[1] Köpenhamn[2] |
|---|---|
| Död | 1 mars 1976[1] (73 år) Rigshospitalet[2] |
| Medborgare i | Konungariket Danmark |
| Utbildad vid | Köpenhamns universitet, Cand.mag., [2] N. Zahles Skole, [2]  |
| Sysselsättning | Politiker[3], lektor |
| Befattning | |
| Ordförande (1951–1962)[2] Folketingsledamot Folketingets mandatperiod 1960–1964, Folketingets mandatperiod 1964–1966, Folketingets mandatperiod 1966–1968, Folketingets mandatperiod 1968–1971 och Folketingets mandatperiod 1971–1973, Köpenhamns östra (1960–1973)[4] Ledamot av Europarådets parlamentariska församling (1968–1973)[5] | |
| Politiskt parti | |
| Radikale Venstre | |
| Make | Alf Ross (g. 1923–)[2] |
| Föräldrar | Albert Helweg-Larsen |
| Redigera Wikidata | |
Else-Merete Ross, född Helweg-Larsen 27 februari 1903 i Köpenhamn, död 1 mars 1976, var en dansk lektor, kvinnopolitiskt aktiv och politiker för Det Radikale Venstre. Hon var folketingsledamot 1960–1973.
Else Merete Ross var dotter till advokaten Albert Kristian Helweg-Larsen (1876–1952) och Berta Amalie Meincke (1881–1965).[6][7] Hon tog studentexamen vid N. Zahles Skole 1922 och gifte sig med juristen Alf Ross 1923.[6][7] Hon blev ämneslärare i tyska 1925, färdigutbildad ämneslärare i gymnastik från Statens Gymnastikinstitut 1928 och cand. mag. i tyska och gymnastisk från Köpenhamns universitet 1935.[6][7] Hon var sedan anställd som timlärare på Øregård gymnasium 1935–1937 och lärare på Ordrup gymnasium 1937–1973.[6][7] Från 1942 var hon adjunkt och från 1954 som lektor.[6][7] Både som lärare och som kvinnopolitiskt aktiv arbetade hon för att ämnen som familjekunskap och sexualundervisning skulle införas i den danska läroplanen, samt för införandet av elevråd.[6][7]
Ross var medlem i Dansk Kvindesamfund (DK) och bildade tillsammans med Anne Marie Nørvig, Lis Groes, Inga Dahlsgård och Birgit Begtrup en studiecirkel inom förbundet.[6] Ross blev medlem i Danske Kvinders Nationalråd (DKN) 1948 och 1951 efterträdde hon Helga Pedersen som förbundsordförande. Genom denna befattning arbetade hon med frågor som utökad barnomsorg, införandet av sexualundervisning i skolan och familjeplanering samt med internationellt stöd till kvinnor i u-länder.[6] Hon var DKN:s ordförande till 1962 och fortsatte som vice ordförande till 1963.[6] Därefter var hon hedersmedlem i organisationen.[6][7]
Partipolitiskt var Ross engagerad i det socialliberala partiet Det Radikale Venstre och var folketingsledamot 1960–1973. Hon innehade även flera internationella uppdrag, bl.a. som dansk delegat i Natos parlamentariska församling (North Atlantic Assembly) 1961–1971, ledamot i Europarådet (1964–1971), dansk FN-delegat (1970–1973) och dansk delegat i Interparlamentariska unionen.[6][7] Hon satt i Folketingets utrikesnämnd och var sitt partis försvars- och bostadspolitiska talesperson.[6] Hon engagerade sig även i danskt u-landsbistånd som ledamot i Rådet for teknisk samarbejde med ulandene (1962–1971).[6] Hon var även ledamot i Nationalkommissionen for UNESCO (1949–1970) och i den danska regeringens utredning om sexualupplysning (1961–1969).[6][7] Hon var en tidvis kontroversiell politiker som ofta tog parti för svagare grupper i samhället, som kvinnor, barn, homosexuella, vapenvägrare samt socialt och ekonomiskt utsatta människor.[6] Hennes jungfrutal i Folketinget behandlade bl.a. homosexuellas villkor i samhället och hon var en av de första politikerna i Danmark som tog parti för HBT-personers rättigheter.[6] Hon arbetade bl.a. för en avkriminalisering av homosexuella prostituerade.[6] Hon var en av initiativtagarna bakom avkriminaliseringen av bildpornografi 1969 och införandet av fri abort 1973.[6] Hon var även en skarp kritiker av Politiets Efterretningstjeneste och dess registrering av danska medborgare.[6] Hon gav även sitt stöd till Amnesty Internationals arbete och var från 1966 hedersmedlem i den danska sektionen.[6]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Enlige Mødre (1948)
- Målsætninger i amerikansk opdragelse (1952)
- Familjekundskab (1945) – som redaktör
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Noter
- ^ [a b] Dansk Biografisk Lexikon, Dansk biografisk Leksikon-ID: Else-Merete_Ross, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Dansk biografisk Leksikon-ID: Else-Merete_Ross, läst: 21 augusti 2023.[källa från Wikidata]
- ^ pace.coe.int, PACE medlems-ID: 1305, läst: 20 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Else-Merete Ross (RV) (på danska), läs online, läst: 21 augusti 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.assembly.coe.int .[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t] Nielsen, Hanne Rimmen (2001). Dansk Kvindebiografisk Leksikon. Rosinante. ISBN 978-87-7357-487-4. http://www.kvinfo.dk/side/597/bio/1629/origen/170/
- ^ [a b c d e f g h i] Cedergreen Bech, Svend. ”Dansk Biografisk Leksikon”. Gyldendal. http://www.denstoredanske.dk/Dansk_Biografisk_Leksikon/Uddannelse_og_undervisning/Lektor/Else-Merete_Ross. Läst 1 juli 2014.
- Litteratur
- Svend Cedergreen Bech (red.) (1979-1984). Dansk Biografisk Leksikon. Köpenhamn: Gyldendal.
- Jytte Larsen (red.) (2001). Dansk Kvindebiografisk Leksikon. Köpenhamn: Rosinante. ISBN 978-87-7357-487-4
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.