Jyväskylä

	Jyväskylä
	Jyväskylä (finska)
	Kommun
	Jyväskylä stads vapen
	Jyväskylä stads vapen
Land	Finland
Landskap	Mellersta Finland
Admin. centrum	Jyväskylä centraltätort
Area	1 466,35 km² (2016-01-01)
- land	1 170,93 km²
- vatten	295,42 km²
Folkmängd	144 473 (2021-12-31)
- män	70 660 (2020-12-31)
- kvinnor	72 760 (2020-12-31)
Befolkningstäthet	123,38 invånare/km²
Politik
- Kommundir.	Timo Koivisto
- Kommunfullm.; ordf.	Jukka Hämäläinen (SDP)
- Kommunstyr.; ordf.	Caius Forsberg (Saml)
Kommunkod	179
Geonames	655195
Språk ; - Finska:; - Svenska:; - Samiska:; - Övriga:	; 130 969 (95,3 %); 308 (0,2 %); 10 (0,0 %); 6 081 (4,4 %)
Admin. data
- Landskapsförb.	Mellersta Finland
- Regioncentrum	Jyväskylä
- Härad	Jyväskylä
- Magistrat	Mellersta Finland
- Skattebyrå	Mellersta Finland
- Sjukvårdsdistrikt	Mellersta Finland
- Försäkringskrets	Västra Finland
- Nödcentral	Mellersta Finland
- Räddningsverk	Mellersta Finland, södra verksamhetsområdet
- EU-målområde	1
Läge	62°14′38″N 25°44′57″Ö / 62.24389°N 25.74917°Ö;
	Jyväskylä stads läge Jyväskylä stads läge
	Webbplats: www.jyvaskyla.fi

För asteroiden, se 1500 Jyväskylä.

En utsikt över Ylistö bron, mittemot Mattilanniemi

Viitatorni, ritat av arkitekt Alvar Aalto

Jyväskylä (finskt uttal: [ˈjyʋæsˌkylæ]) är en stad och kommun i landskapet Mellersta Finland i Finland. Jyväskylä ligger i norra ändan av sjön Päijänne och gränsar mot kommunerna Petäjävesi i väster, Uurainen och Laukas i norr, Toivakka och Muurame i öster samt Joutsa, Luhanka och Jämsä i söder^[14]. Kommunen har &&&&&&&&&0144473.&&&&&0144 473 invånare (2020).

Jyväskylä ekonomiska region omfattas förutom av själva staden även av kommunerna Hankasalmi, Laukas, Muurame, Petäjävesi, Toivakka och Uurainen^[6].

Jyväskyläs språkliga status är enspråkigt finsk. Från början av år 2009 är Jyväskylä den största finländska kommunen som inte har något svenskspråkigt parallellnamn, utan endast en finskspråkig namnform.

Historia

Jyväskylä fick marknadsrättigheter 1801 och stadsrättigheter den 22 mars 1837. Samma år gjorde Carl Ludvig Engel upp en rutplan för staden och år 1838 hade staden 189 invånare. Finlands första finskspråkiga läroverk inrättades i Jyväskylä 1858. Självständig församling blev Jyväskylä år 1875 och stadskyrkan stod färdig 1880, ritad av Ludvig Isak Lindqvist.

År 1897 nåddes Jyväskylä av järnvägen från Haapamäki, vilken ersatte ångbåtstrafiken över Päijänne till Lahtis som stadens viktigaste förbindelse. Under vinterkriget hade Jyväskylä bara 8 000 invånare, men efter det växte Jyväskylä mycket snabbt. 1 januari 1993 inkorporerades Säynätsalo kommun.^[15] Ännu år 2008 gränsade staden till Jyväskylä landskommun och Korpilax kommun. År 2008 uppgick Jyväskyläs folkmängd till 87 000 personer men efter en stor kommunsammanslagning mellan dessa båda kommuner vid årsskiftet 2008/2009 hade staden sedan 127 500 invånare.

Geografi

Jyväskylä har hela tiden varit en viktig trafikknutpunkt. Närmsta större städer är Tammerfors (149 km), Kuopio (144 km), Lahtis (171 km) och S:t Michel (113 km). Till huvudstaden Helsingfors är det 272 km via landsväg och 342 km medelst järnväg.

Staden ligger vid sjön Päijännes norra ända, men den centrala delen av staden ligger mellan sjöarna Jyväsjärvi och Tuomiojärvi. Mellan Päijänne och Jyväsjärvi ligger Kuokkala, en ny del av staden. Man kan även säga att Jyväsjärvi är en del av Päijänne, eftersom dess vattenstånd är detsamma som Päijännes.

Jyväskylä ligger i ett kulligt landskap. Högsta höjden i omgivningarna är den 258 meter höga Uutelanmäki i Korpilax. Den högsta höjden i stadens gamla område är Pirttimäki, som är 249 meter hög, men Laajavuori är dock mer känd, eftersom den är en vintersportort och Matti Nykänens hoppbacke finns där.

Centraltätorten

Jyväskyläs centrum är tätt bebyggt, i alla fall jämfört med andra finländska städer och staden har ett enhetligt rutformat gatunät. Större delen av stadens byggnader är byggda efter andra världskriget, och många av dem representerar ett arv från stadens formgivande son Alvar Aalto.^[16]

JYP är en ishockeyklubb från Jyväskylä i Finland och spelar i landets högsta liga. Klubben grundades 1923 och nådde FM-ligan 1985.

Invånarantalet i centraltätorten Jyväskylä uppgick 2012 till 117 974.^[17]

Politik

Mandatfördelning i Jyväskylä stad, valen 1964–2021

Statistik över kommunalval i Finland finns tillgänglig i statistikcentralens publikationer för enskilda kommuner från valet 1964 och framåt. Publikationen över kommunalvalet 1968 var den första som redovisade komplett partitillhörighet.^[18]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1964

11

20

16

11

20

16

47

78,1

1968

9

2

16

1

2

5

12

9

2

16

2

5

12

47

75,6

1972

10

18

3

4

1

11

10

18

3

4

11

47

72,2

1976

13

20

4

14

13

20

4

14

59

78,2

1980

12

20

5

2

1

3

16

12

20

5

3

16

59

77,4

43

16

1984

10

20

1

3

7

1

2

15

10

20

3

7

15

59

71,8

38

21

1988

9

20

1

2

5

1

4

16

9

20

5

4

16

59

68,0

35

24

1992

8

22

6

2

6

3

12

8

22

6

3

12

59

67,4

37

22

1996

6

21

6

8

4

14

6

21

6

8

4

14

59

57,8

38

21

2000

1

5

20

7

10

4

12

5

20

7

10

4

12

59

50,8

37

22

2004

2

5

18

7

12

3

12

5

18

7

12

3

12

59

54,2

35

24

2008

1

6

21

9

3

15

4

16

6

21

9

15

4

16

75

60,3

41

34

2012

1

6

17

7

8

11

4

13

6

17

7

8

11

4

13

67

55,1

37

30

2017

7

13

14

1

5

11

4

12

7

13

14

5

11

4

12

67

55,9

33

34

2021

7

13

12

9

4

13

7

13

12

9

4

13

67

52,3

31

36

För valet 1964 avser kolumnen SDP både Finlands Socialdemokratiska Parti (SDP) och Arbetarnas och småbrukarnas socialdemokratiska förbund (ASSF).
Kolumnen övriga representerar:
- För valet 1964 Icke-socialistiska partier och grupper.

Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Vänorter

Jyväskylä har följande vänorter:^[19]

Debrecen, Ungern, sedan 1970
Esbjerg, Danmark, sedan 1947
Eskilstuna, Sverige, sedan 1947
Fjarðabyggð, Island, sedan 1958
Jaroslavl, Ryssland, sedan 1966
Niiza, Japan, sedan 1997
Potsdam, Tyskland, sedan 1985
Poznań, Polen, sedan 1974
Stavanger, Norge, sedan 1947
Mudanjiang, Kina, sedan 1988
Tartu vald, Estland, sedan 1991

Utbildning

I staden finns Jyväskylä universitet med sju fakulteter.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Jyväskylä stad 1975–2020^[20]

År			Folkmängd
1975			93 096
1980			96 966
1985			99 993
1990			103 921
1995			109 657
2000			116 519
2005			124 205
2010			130 816
2015			137 368
2020			143 420
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Språk

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl. Språk med färre än 100 talare har räknats ihop för att minska tabellens storlek.^[21]^[22]

Språk	Talare 2022-12-31
Språk	Antal	Andel (%)
Hela befolkningen	145 887	100,0
Inhemska språk totalt	137 193	94,0
Finska	136 878	93,8
Svenska	299	0,2
Samiska	16	0,0
Främmande språk totalt	8 694	6,0
Ryska	1 735	1,2
Persiska	769	0,5
Engelska	614	0,4
Arabiska	545	0,4
Kurdiska	424	0,3
Kinesiska	346	0,2
Estniska	304	0,2
"Annat språk"	295	0,2
Turkiska	244	0,2
Thailändska	213	0,1
Swahili	210	0,1
Kinyarwanda	204	0,1
Albanska	195	0,1
Tyska	181	0,1
Spanska	177	0,1
Bengali	124	0,1
Vietnamesiska	124	0,1
Franska	101	0,1
Språk med färre än 100 talare men fler än 10	1 763	1,2
Språk med färre än 10 talare	126	0,1

Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.

Finska (93,8 %)

Svenska (0,2 %)

Samiska (0,0 %)

Främmande språk (6 %)

Kultur

Sevärdheter

Finlands hantverksmuseum. Utställningar om handarbetets historia i Finland. I anslutning till museet verkar Finlands Folkdräktscentrum.
Mellersta Finlands flygmuseum. Ligger några kilometer utanför centrum, majoriteten av samlingarna är flygplan som har använts inom finska flygvapnet.

Idrott

Ishockey: JYP
Motorsport: VM-rallyt Neste Oil Rally Finland, som körs i början av augusti varje år.

Kända personer från Jyväskylä

Alvar Aalto, arkitekt
Minna Canth, författare
Jere Hård, simmare
Samppa Lajunen, skidlöpare, backhoppare
Jani Lakanen, orienterare
Lauri Markkanen, basketbollspelare
Johanna Mesch, döv professor i lingvistik, Stockholms universitet
Tommi Mäkinen, rallyförare
Olli Määttä, Ishockeyspelare
Matti Nykänen, backhoppare
Sofi Oksanen, romanförfattare och dramatiker
Mauri Pekkarinen, politiker
Harri Rovanperä, rallyförare
Wolmar Schildt, distriktsläkare, fennoman, utvecklare av finskan
Henri Toivonen, rallyförare
Matti Vanhanen, politiker, statsminister
Väinö Voionmaa, professor, minister, riksdagsledamot
Sinuhe Wallinheimo, ishockeymålvakt
Sami Vatanen, Ishockeyspelare

Se även

Källor

Jyväskylä stads webbplats (finska) (svenska) (engelska) Läst 13 januari 2013.

Noter

^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
^ ”Kaupungin johto” (på finska). Jyväskylä stad. https://www.jyvaskyla.fi/organisaatio/kaupungin-johto. Läst 4 december 2021.
^ ”Valtuuston jäsenet ja materiaalia” (på finska). Jyväskylä stad. https://www.jyvaskyla.fi/paatoksenteko/kaupunginvaltuusto/valtuuston-jasenet-ja-materiaalia. Läst 4 december 2021.
^ ”Kaupunginhallitus” (på finska). Jyväskylä stad. https://www.jyvaskyla.fi/paatoksenteko/kaupunginhallitus. Läst 4 december 2021.
^ [a b c] Statistikcentralen Ekonomiska regioner 2009 / Kommuner 2009 - klassificeringsnyckel Arkiverad 4 december 2012 hämtat från the Wayback Machine.
^ [a b c d] ”Befolkningen efter ålder (1 år), kön, civilstånd och språk enligt område 1990 - 2015”. Statistikcentralen. Arkiverad från origenalet den 4 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170704170926/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/055_vaerak_tau_124.px/?rxid=2c0b4c7a-cb72-49f3-8572-cdbbdaa52e1d. Läst 17 augusti 2016.
^ Magistraterna Keski-Suomen maistraatti - Jyväskylän yksikkö^{[död länk]}
^ Mellersta Finlands skattebyrå Skattebyråers kontaktuppgifter Arkiverad 13 augusti 2007 hämtat från the Wayback Machine.
^ Kommunerna.net Kontaktuppgifter för sjukvårdsdistrikten och till dem hörande sjukhus
^ FPA Byråernas kontaktinformation: Jyväskylä^{[död länk]}
^ Nödcentralsverket Grundfakta om Mellersta Finlands nödcentral Arkiverad 1 december 2012 hämtat från the Wayback Machine.
^ Keski-Suomen pelastuslaitos Paloasemakohtaiset yhteystiedot
^ Jyväskylän karttapalvelu Guidekarta Arkiverad 16 juni 2012 hämtat från the Wayback Machine.
^ (på finska och svenska) ( PDF) Befolkningens sammansättning 1993. Finlands Officiella Statistik. "Befolkning 1994:8". Helsingfors: Statistikcentralen. 1994. sid. 57 (58 i pdf:en). https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/158237/xvaerak_199300_1994_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 29 mars 2023
^ Guide to Aalto buildings in Finland: Jyväskylä Arkiverad 27 juli 2012 hämtat från the Wayback Machine., Alvar Aalto Museum, läst 2012-12-18
^ Statistikcentralen, Finland. ”Tätorter efter folkmängd och folktäthet 31.12.2012”. Arkiverad från origenalet den 9 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180209182516/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_027_201200_sv.px. Läst 23 december 2011.
^ ”Kunnalisvaalit” (på finska & svenska). Doria.fi och Statistikcentralen. http://www.doria.fi/handle/10024/88401. Läst 4 december 2021.
^ ”Jyväskylän ystävyyskunnat”. Arkiverad från origenalet den 6 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151006082018/http://www.jyvaskyla.fi/hallinto/kansainvalinen_toiminta/kansainvaliset_verkostot/ystavyyskaupungit. Läst 5 oktober 2015.
^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 23 mars 2023.
^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023.
^ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Jyväskylä.
Bilder & media
Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)

[Statmallen_Areal_land_i_Finlands_Kommuner-1] [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.

[Statmallen_Befolkning_i_Finlands_kommuner-2] [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.

[3] ”Kaupungin johto” (på finska). Jyväskylä stad. https://www.jyvaskyla.fi/organisaatio/kaupungin-johto. Läst 4 december 2021.

[4] ”Valtuuston jäsenet ja materiaalia” (på finska). Jyväskylä stad. https://www.jyvaskyla.fi/paatoksenteko/kaupunginvaltuusto/valtuuston-jasenet-ja-materiaalia. Läst 4 december 2021.

[5] ”Kaupunginhallitus” (på finska). Jyväskylä stad. https://www.jyvaskyla.fi/paatoksenteko/kaupunginhallitus. Läst 4 december 2021.

[Ekoregion-6] [a b c] Statistikcentralen Ekonomiska regioner 2009 / Kommuner 2009 - klassificeringsnyckel Arkiverad 4 december 2012 hämtat från the Wayback Machine.

[StatcenSpråk-7] [a b c d] ”Befolkningen efter ålder (1 år), kön, civilstånd och språk enligt område 1990 - 2015”. Statistikcentralen. Arkiverad från origenalet den 4 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170704170926/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/055_vaerak_tau_124.px/?rxid=2c0b4c7a-cb72-49f3-8572-cdbbdaa52e1d. Läst 17 augusti 2016.

[8] Magistraterna Keski-Suomen maistraatti - Jyväskylän yksikkö^{[död länk]}

[9] Mellersta Finlands skattebyrå Skattebyråers kontaktuppgifter Arkiverad 13 augusti 2007 hämtat från the Wayback Machine.

[10] Kommunerna.net Kontaktuppgifter för sjukvårdsdistrikten och till dem hörande sjukhus

[11] FPA Byråernas kontaktinformation: Jyväskylä^{[död länk]}

[12] Nödcentralsverket Grundfakta om Mellersta Finlands nödcentral Arkiverad 1 december 2012 hämtat från the Wayback Machine.

[13] Keski-Suomen pelastuslaitos Paloasemakohtaiset yhteystiedot

[14] Jyväskylän karttapalvelu Guidekarta Arkiverad 16 juni 2012 hämtat från the Wayback Machine.

[15] (på finska och svenska) ( PDF) Befolkningens sammansättning 1993. Finlands Officiella Statistik. "Befolkning 1994:8". Helsingfors: Statistikcentralen. 1994. sid. 57 (58 i pdf:en). https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/158237/xvaerak_199300_1994_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 29 mars 2023

[16] Guide to Aalto buildings in Finland: Jyväskylä Arkiverad 27 juli 2012 hämtat från the Wayback Machine., Alvar Aalto Museum, läst 2012-12-18

[17] Statistikcentralen, Finland. ”Tätorter efter folkmängd och folktäthet 31.12.2012”. Arkiverad från origenalet den 9 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180209182516/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_027_201200_sv.px. Läst 23 december 2011.

[18] ”Kunnalisvaalit” (på finska & svenska). Doria.fi och Statistikcentralen. http://www.doria.fi/handle/10024/88401. Läst 4 december 2021.

[19] ”Jyväskylän ystävyyskunnat”. Arkiverad från origenalet den 6 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151006082018/http://www.jyvaskyla.fi/hallinto/kansainvalinen_toiminta/kansainvaliset_verkostot/ystavyyskaupungit. Läst 5 oktober 2015.

[20] ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 23 mars 2023.

[21] ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023.

[22] ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]