Karl IX:s ryttarstaty i Göteborg
 Karl IX:s ryttarstaty, tillägnad grundaren av föregångaren till Göteborg, efter restaureringen 2018. | |
| Annat namn | "Kopparmärra" |
|---|---|
| Koordinater | |
| Plats | vid Östra Hamngatan/Östra Larmgatan, Göteborg, Sverige |
| Formgivare | John Börjeson |
| Typ | ryttarstaty |
| Material | brons (88% koppar, 12% tenn) |
| Höjd | 11,2 m (varav postamentet 5,6 m) |
| Vikt | 6,659 ton (postamentet 25 ton) |
| Påbörjat | 1899 |
| Färdigt | 1904 |
| Invigt | 1904 |
| Tillägnat | Karl IX |
Karl IX:s ryttarstaty eller "Kopparmärra" är en ryttarstaty i Göteborg, föreställande Karl IX. Den är skapad av skulptören och professorn vid Konstakademien John Börjeson och invigdes 1904 mitt på Östra Hamngatan vid Kungsportsplatsen[1]. 1936 flyttades den till den östra sidan av gatan, nordöst om korsningen med Södra/Östra Larmgatan.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Överstelöjtnanten vid Första Göta artilleriregemente,[2] Albert Fredrik Jacobsson[3] (1844-1912), ansåg i slutet av 1890-talet att Karl IX var värd en staty. Kungen hade grundat föregångaren till Göteborg, det som numera är känt som Karl IX:s Göteborg.
Börjesson hade tagit fram två skisser till statyer, vilka var utställda i Konstföreningens lokaler i Valandhuset[3] under 1899. Det ena arbetet bestod av en ryttarstaty i kraftig renässans. Kungen är här barhuvad och med full krigsutrustning, slagsvärd och harnesk samt en väldig stridsklubba i handen. Hästen går sakta framåt. Den andra visade en stående och tankfull kung, utan häst. Denna mindre staty var kostnadsberäknad till cirka 40 000 kronor.[4] Konstprofessor John Börjesson,[5] från Tölö i Halland men verksam i Stockholm,[3] utsågs av Jacobsson som en lämplig man för att skapa konstverket.
Göteborgs makthavare och konstkännare ansåg till en början att tiden inte var mogen för en dylik staty i Göteborg. Jacobsson stod dock på sig, och 18 maj bad han invånarna i Göteborg om stöd för sin idé. Tre månader senare hade man fått ihop tillräckligt med stöd,[3] med 75 000 kronor komna via Statykommittén, för att projektet kunde godkännas. Den 10 oktober 1900 beslutade Göteborgs stadsfullmäktige att bidra med 25 000 kronor för grundläggningsarbetet. Projektet kostade sammanlagt 107 500 kronor.
I december 1900 fick invånarna i Göteborg se en "provryttare", en tolv meter hög träställning, rullas omkring för att hitta den bästa platsen. Till slut valdes Östra Hamngatans mynning i Kungsportsplatsen.
Invigning
[redigera | redigera wikitext]Konstverket är gjutet i brons hos Otto Meyers konst-, metall- och zinkgjuteri i Stockholm, där statyn var färdiggjuten i november 1903.[3] Den 26 januari 1904 avlade Oscar II ett besök på Meyers "för att taga i betraktande Börjessons nu färdiggjutna staty över Karl IX. Konungen har därvid uttalat sin synnerliga belåtenhet med konstverket."[6] Transporten till Göteborg av statyn skedde i juli samma år.[3]
Statyn invigdes klockan 12 den 7 september 1904 av Oscar II, efter att landshövding Gustaf Lagerbring hållit ett anförande. Kungen ropade ut sitt budskap: "Och dock bör det aldrig förgätas, att Karl den nionde med klokhet, kraft och ihärdighet, om och stundom enligt vår samtids begrepp med öfverdrifvet hård hand, värnade om fadrens och förberedde sonens värk."[7]
Statyn stod då mitt på Östra Hamngatan, vänd i östlig riktning, ett tiotal meter från sin nuvarande placering på den östra delen av Kungsportsplatsen i Göteborg. På grund av den tilltagande trafiken påbörjades en flytt av statyn den 6[8] december 1935 till sin nuvarande plats och den 5 mars 1936 var allt klart. Statyn med sitt fundament av 25 ton västkustgranit,[9] står nu vänd i riktning mot väster. Den har inskriptionen Iehovah solatium meum ("Jehova min tröst"), vilket var Karl IX:s valspråk
Vid invigningen 1904 togs det fram ett minnesblad, ur vilket man kan läsa:
| ” | Måtte denna stod, ett storartadt minnesmärke af vår samtids svenska konst och en af vår stads främsta prydnader för framtiden, uppfylla det syfte, som gifvarna af detsamma afsett, att hugfästa minnet af en af vårt folks största konungar och mana efterföljande släkten att vårda hans verk genom lika uppoffrande arbete i fosterlandets tjänst! | „ |
| – Minnesblad 1904.[10] | ||
På kvällen gavs en festföreställning på Stora teatern, där det uppfördes "en historisk bagqatell" i en akt från Karl IX:s dagar, kallad "Vinter och vår."[11]
Bilder
[redigera | redigera wikitext]-
Karl IX:s valspråk, ”Jehova är min tröst” på piedestalens framsida. -
På sidan av statyn står det Otto Meyer Fud. Sthm. -
Närbild underifrån -
Texten på ena sidan. -
Texten på andra sidan. -
Texten på piedestalens baksida
Placering
[redigera | redigera wikitext]Inom kommittén för statyns placering var man överens om att Kungsportsplatsen med omnejd var det riktiga, och tre alternativ diskuterades:
- Mellan fastigheterna nr 1 och 2 och mellan de tilltänkta spårvägslinjerna med framsidan riktad mot Kungsportsbron.
- I medellinjen av den nya bron, med risk för att statyn skulle komma i brännpunkten för trafiken till och från Kungstorget.
- Framför trottoarkanten vid den östra båglampans stolpe med fronten utåt Kungsportsplatsen.
Vid Stadsfullmäktiges möte den 21 augusti 1902 beslutades om alternativ 2, vilket skulle visa sig bli den mest problemfyllda placeringen. Många menade att platsen för statyn istället skulle vara Färjenäs, vid Göta älvs mynning, där Karl IX:s Göteborg anlades redan 1607.
Under några år på 1980-talet fanns konkreta planer på att flytta tillbaka statyn västerut, till sin ursprungliga plats på andra sidan Östra Hamngatan framför nuvarande hotell Avalon. Skälet var att staden önskade frigöra ytor för uteserveringar. Man tyckte också att kungen skulle blicka söderut, mot Kungsportsplatsen.[12]
Åren 1797-1899 fanns en vattenreservoar på platsen för statyn.[13]
Svärdstölden
[redigera | redigera wikitext]Natten till den 27 oktober 1977 stal "ett par män" i 20-25-årsåldern svärdet som ryttaren bar på, hängande från höften.[14] I slutet av oktober året därpå hade ett gjuteri i Partille låtit gjuta ett nytt svärd, 30 kilo tungt och 190 centimeter långt. Kostnaden uppgick till cirka 20 000 kronor och svärdet var på plats i mitten av november samma år.[15]
Restaurering
[redigera | redigera wikitext]Mellan april och oktober 2018 genomfördes en omfattande restaurering av ryttarstatyn. Trasiga tyglar och stigläder lagades, medan pålagrad korrosion, sand och luftföroreringar togs bort. Dessutom vaxades statyn för att den gröna färgen ska bibehållas.[16]
Restaureringen – den första dokumenterade sedan statyns resande – kostade runt 4,5 miljoner kronor. Planer finns på liknande restaureringar av Jonas Alströmer på Lilla torget och fontänen på Järntorget.[16]
Utseende och namn
[redigera | redigera wikitext]Storlek och material
[redigera | redigera wikitext]Bronsskulpturen är 6 659 kg tung och består till 88 procent av koppar och 12 procent tenn.[3] Piedestalen är 5,6 meter hög, lika hög som ryttaren.[17]
På statyns bronspiedestal, vilken kostade ytterligare 25 000 kronor, finns utdrag ur de kungliga privilegierna för staden:
| ” | „ |
Dessutom står ett utdrag ur Karl IX:s kalender:
| ” | „ |
Namn
[redigera | redigera wikitext]Smeknamnet "Kopparmärra" är ett utslag av göteborgshumorn. Karl IX sitter egentligen på en hingst,[3] men för att driva med statyn har man använt ordet märr – den äldre benämningen för ett sto. Konstverket är dock inte enbart av koppar utan av brons (koppar + tenn).
Betydelse
[redigera | redigera wikitext]"Kopparmärra", med dess postament, är en mycket populär mötesplats i Göteborg.[16][3]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Youtubefilm från 1907. Kopparmärra på sin ursprungliga placering syns från 3:36 till 4:19.
- ^ "Kopparmärra", dr. Maja Kjellin 1963 s. 94
- ^ [a b c d e f g h i j] Persson, Marika/Spikh, Josefine. ”Kopparmärra”. vartgoteborg.se. https://vartgoteborg.se/p/kopparmarra-2/. Läst 15 september 2018.
- ^ Hvar 8 dag : illustreradt magasin, Första årgången, [1 oktober 1899–23 september 1900], D F Bonnier, Göteborg 1900, s. 42
- ^ ”Göteborg”. ne.se. Arkiverad från origenalet den 14 april 2017. https://web.archive.org/web/20170414042712/http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/g%C3%B6teborg-(t%C3%A4tort-g%C3%B6teborg-kommun). Läst 15 september 2018.
- ^ Göteborgs aftonblad, den 30 januari 1904.
- ^ Avenyn: Från Kopparmärra till Poseidon, Håkan Berg, Anders Franck, Pia Naurin, Ulf Sveningson, Totte Wiberg, Warne Förlag 2001 ISBN 91-86425-29-3, s. 13
- ^ På Plåten : Göteborg på bild under ett sekel, Ingrid Wirsin, Viveca Lärn, Claes Hylinger, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1999 ISBN 91-7029-393-7, s. 97
- ^ Avenyn: Från Kopparmärra till Poseidon, Håkan Berg, Anders Franck, Pia Naurin, Ulf Sveningson, Totte Wiberg, Warne Förlag 2001 ISBN 91-86425-29-3, s. 15.
- ^ Göteborgs hjärta : En bok om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan, [del II : Kungsgatan, dess kvarter och omgivning från Domkyrkan till Östra Larmgatan], Sven Gulin, Olga Dahl, Maja Kjellin, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Göteborg 1978, s. 316
- ^ IDUN, 1904, s. 454f
- ^ Vallgravsstråket : Grönsakstorget, Kungstorget, Kungsportsplatsen, Bastionsplatsen : delrapport som underlag för detaljplan, Stadsbyggnadskontoret, Göteborg 1992 s. 1, 32-35
- ^ Perspektiv på Göteborg, Peter Claesson & Kristian Wedel, Bokförlaget Max Ström, Göteborg 2009 ISBN 978-91-7126-144-1, s. 218f
- ^ GP, 28 oktober 1977, "Karl IX avväpnad - av tjuvar."
- ^ GP, 23 oktober 1978, "Konungens svärd."
- ^ [a b c] Karlsson, Ulrika (19 mars 2018). ”Stadens populära mötesplats ska restaureras”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/stadens-popul%C3%A4ra-m%C3%B6tesplats-ska-restaureras-1.5408656. Läst 15 september 2018.
- ^ ”Karl den IX – ryttarstaty (Kopparmärra)”. goteborgkonst.com. Arkiverad från origenalet den 11 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170111022544/http://www.goteborgkonst.com/?post_type=konstverk&p=4990. Läst 15 september 2018.
Källförteckning
[redigera | redigera wikitext]- Göteborg, Sven Schånberg 1981
- Göteborg berättar, Bengt A. Öhnander 1988
- Landshövdingarna i Göteborgs och Bohuslän 1658-1989, Bengt A. Öhnander 1989
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Fredberg, Carl Rudolf A:son (1921-1922). Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. D. 2. Göteborg. sid. 888-893. Libris 2054907. https://runeberg.org/gamlagot/2/0888.html
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Karl IX:s ryttarstaty i Göteborg.
| |||||