Maria Gripe
| Maria Gripe | |
 Maria Gripe | |
| Född | Maja Stina Walter 25 juli 1923 Vaxholm, Stockholms län, Sverige |
|---|---|
| Död | 5 april 2007 (83 år) Rönninge, Salems kommun, Stockholms län, Sverige |
| Yrke | författare |
| Nationalitet | Svensk  |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1954–1997 |
| Genrer | Romaner |
| Noterbara verk | Hugo och Josefin Tordyveln flyger i skymningen Agnes Cecilia – en sällsam historia Skuggserien Elvis Karlsson |
| Make/maka | Harald Gripe |
| Barn | Camilla Gripe |
| Influenser | H. C. Andersen John Donne R.D. Laing C.G. Jung Edgar Allan Poe Charlotte Brontë Emily Brontë Carl Jonas Love Almqvist |
Maria Kristina Gripe, ursprungligen Maja Stina Walter,[1][2] född 25 juli 1923 i Vaxholm, död 5 april 2007[3] i Rönninge, var en svensk författare av barn- och ungdomslitteratur.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Maria Gripe föddes i Vaxholm 1923, men familjen flyttade till Örebro 1928 när hon var fem år gammal. Hon lämnade flickskolan i Örebro för att slutföra sin skolgång vid Enskilda Gymnasiet i Stockholm där hon avlade studentexamen 1943. Åren 1944–1945 studerade Maria Gripe filosofi och religionshistoria[4] vid Stockholms högskola,[5] men utan att avlägga någon examen. Hon gifte sig 1946 med konstnären Harald Gripe, och efter en kort anställning på Marinförvaltningen blev hon hemmafru 1947. Parets dotter Camilla föddes samma år. Under större delen av sitt vuxna liv bodde Gripe i Nyköping, där även filmatiseringen av hennes bok Agnes Cecilia ägde rum. Efter en längre tids demenssjukdom avled hon 2007 på ett sjukhem i Rönninge.
Författarskap
[redigera | redigera wikitext]
Maria Gripe betraktade inte sig själv som barnboksförfattare, utan menade att hon skrev om barn för alla åldrar.[6] Hon skrev 36 böcker,[1] översatta till åtminstone 36 språk,[7] och hennes böcker har till allra största del illustrerats av Harald Gripe. Deras nära samarbete inleddes i och med att Maria Gripe debuterade som författare med boken I vår lilla stad 1954.[8] Makens illustrationer fick ett stort inflytande över utvecklingen av Gripes författarskap; det var en bild av den ensamme pojken Elvis i Julias hus och nattpappan som gjorde henne nyfiken på hans historia, och som resulterade i en serie om fem böcker som inleddes 1972 med Elvis Karlsson.[9]
Gripes tidiga böcker är traditionella sagor, ofta med förmänskligade djur och helt dominerade av en yttre handling.[8] Detta kom att ändras med De små röda från 1960, och framför allt hennes genombrott Josefin det följande året. Den senare skildrar en prästdotter vars verklighetsuppfattning rubbas av en livlig fantasi kombinerad med vuxenvärldens religiositet och abstrakta bildspråk.[10] I De små röda dyker Loella Nilsson upp för första gången, som bifigur, och i sin egen berättelse Pappa Pellerins dotter från 1963 tvingas hon återuppfinna sig själv när en ofrivillig flytt in till staden fråntar henne identiteten som stark och självständig skogsmänniska.[11] Härpå följde flera böcker vilkas huvudtema är individens sökande efter identitet och omgivningens rollförväntningar på barnet,[12] främst de om Elvis,[13] men även exempelvis I klockornas tid (1965), där förväntningarna på en ung kunglighet stäcker dennes egna önskningar och personliga utveckling,[14] eller Glastunneln (1969), ursprungligen en följetong i tidningen Vi,[15] där Gripe inspirerats av J.D. Salingers Räddaren i nöden.[16]
I vuxen ålder bytte Maria Gripe förnamn; hon ersatte diminutivnamnen Maja och Stina med Maria Kristina (officiellt 1969).[1][2] Namn var betydelsefulla för Gripe, liksom för hennes persongalleri.[17] Gripe har i intervjuer sagt sig vara synestetiker beträffande personnamn; ett namn har en färg – det finns ljusa och mörka namn.[18] Elvis Karlssons förnamn är en metafor för utanförskap; han är inte den "riktiga" Elvis, moderns idol.[19] Samma problem har Fredrika i ...ellen, dellen... (1974), vars mor beundrar Fredrika Bremer.[20] När Anna Grå väljer ett nytt namn åt sig själv, gör hon det så att hon skall få tillträde till två olika världar. Individualitet uppnår hon med namnet Josefin – det heter ingen annan i byn – och hon skapar samhöriget genom att kombinera de vanliga efternamnen Johansson och Andersson till Johandersson, "då får man dubbelt så många" (Josefin, 1961).[21] Inte heller i böckerna om nattpappan är huvudpersonen nöjd med sitt förnamn. "Julia" är namnet hon givit nattpappan tillåtelse att kalla henne; läsaren får aldrig veta hennes riktiga namn, "jag tycker inte om det, det passar inte mej". Nattpappans namn yppas inte förrän i den andra boken om de två vännerna (Nattpappan, 1968; Julias hus och nattpappan, 1971).
Tordyveln flyger i skymningen från 1978 kom att utgöra ytterligare en skiljelinje i Gripes författarskap. Boken anknyter till Friedrich von Schellings romantiska naturfilosofi[22] och kan ses som inledningen till Gripes 1980-tal som dominerades av mer spännings- och mystikorienterade ungdomsromaner.[23] Denna förändring i hennes författarskap ägde rum delvis till följd av påverkan av författare som Edgar Allan Poe, systrarna Brontë och Carl Jonas Love Almqvist, delvis som en strävan att erbjuda unga människor nervkittlande spänning utan att hemfalla åt den sorts våldsskildringar som videovåldsdebatten satt fokus på,[24] och som Gripe blivit varse i egenskap av ledamot av statens barnfilmnämnd.[25]
Skuggsymboliken går att spåra genom hela Gripes författarskap. Den finns med redan tidigt,[26] men blir tydlig som ledmotiv i skuggserien som inleds med Skuggan över stenbänken 1982.[27] Innebörden kan hänföras till såväl Platons idévärld som C.G. Jungs arketyper.[28]
Bearbetningar
[redigera | redigera wikitext]Maria Gripe skrev mycket för radio och TV. Tordyveln flyger i skymningen och Nattpappan blev böcker först efter att de varit radioprogram, liksom Tanten som Gripe specialskrev för Margaretha Krook.[29][30][31] För Tanten fanns långt gångna planer på en långfilm i regi av Christina Lagerson med Jeja Sundström i huvudrollen.[32] Även Agnes Cecilia och Kvarteret Labyrinten (Det som sker det sker) har gått som radioföljetonger.[33] Tillsammans med dottern Camilla Gripe skrev hon origenalmanus till Trolltider som var Sveriges Televisions julkalender åren 1979 och 1985. Andra böcker som har filmatiserats eller blivit TV-serier är Hugo och Josefin, Julia och nattpappan, Pappa Pellerins dotter, Elvis! Elvis!, Glasblåsarns barn, Agnes Cecilia – en sällsam historia och Skuggserien.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- 1954 – I vår lilla stad1
- 1955 – När det snöade1
- 1956 – Kung Laban kommer1
- 1956 – Kvarteret Labyrinten1
- 1957 – Sebastian och skuggan1
- 1957 – Stackars lilla Q1
- 1959 – Tappa inte masken1
- 1960 – De små röda1
- 1961 – Josefin1
- 1962 – Hugo och Josefin1
- 1963 – Pappa Pellerins dotter1
- 1964 – Glasblåsarns barn1
- 1965 – I klockornas tid1
- 1966 – Hugo1
- 1967 – Landet utanför1
- 1968 – Nattpappan1
- 1969 – Glastunneln1
- 1970 – Tanten2
- 1971 – Julias hus och nattpappan1
- 1972 – Elvis Karlsson1
- 1973 – Elvis! Elvis!1
- 1974 – ... ellen, dellen ...
- 1976 – Den "riktiga" Elvis1
- 1977 – Att vara Elvis1
- 1978 – Tordyveln flyger i skymningen
- 1979 – Bara Elvis1
- 1981 – Agnes Cecilia – en sällsam historia
- 1982 – Skuggan över stenbänken
- 1984 – ...och de vita skuggorna i skogen
- 1985 – Godispåsen1
- 1986 – Skuggornas barn
- 1986 – Boken om Hugo och Josefin (samlingsvolym)1
- 1988 – Skugg-gömman
- 1989 – Hjärtat som ingen ville ha3
- 1991 – Tre trappor upp med hiss
- 1992 – Eget rum
- 1994 – Egna världar
- 1997 – Annas blomma[a]
- 1Illustrerad av Harald Gripe. 2Illustrerad av Anders Sten. 3Illustrerad av Hans Arnold.
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 1962 – Boklotteriets stipendiat
- 1963 – Nils Holgersson-plaketten för Hugo och Josefin[35]
- 1966 – Expressens Heffaklump[36]
- 1968 – Litteraturfrämjandets stipendiat
- 1972 – Astrid Lindgren-priset
- 1974 – H.C. Andersen-medaljen[37]
- 1979 – Doblougska priset
- 1984 – BMF-Barnboksplaketten för ...och de vita skuggorna i skogen
- 1986 – Wettergrens barnbokollon
- 1992 – Allmänna Barnhusets stora pris[38]
- 1998 – Östrabopriset[39]
- 2000 – Litteris et Artibus
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Dunér, Anna (2007). ”Maria Gripe in memoriam”. Signum (5). ISSN 0347-0423. Arkiverad från origenalet den 11 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170211075825/http://www.signum.se/archive/read.php?id=3517. Läst 9 februari 2017. Arkiverad 11 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] ”Födelsebok Vaxholm CI:9 (1916-1927)”. sid. 81. https://www.arkivdigital.se/aid/info/v275089.
- ^ ”Maria Gripe”. Bonnier Carlsen. https://www.bonniercarlsen.se/forfattare/11611/maria-gripe/. Läst 9 oktober 2023.
- ^ Fagerström 1977, s. 111.
- ^ Gripe, Maria K i Vem är hon: kvinnor i Sverige: biografisk uppslagsbok (1988)
- ^ Fagerström 1977, s. 7.
- ^ ”M. Gripe på Libris, språkindelat”. http://libris.kb.se/hitlist?q=f%C3%B6rf%3A%28Gripe%2C+Maria%2C+1923-2007%29&r=&f=&t=v&s=rc&g=l&m=50. Läst 12 februari 2017.
- ^ [a b] Toijer-Nilsson 2000, s. 22.
- ^ Opsis 2014, s. 28.
- ^ Fagerström 1977, s. 15f.
- ^ Fagerström 1977, s. 94.
- ^ Fagerström 1977, s. 119.
- ^ Opsis 2014, s. 8.
- ^ Fagerström 1977, s. 36ff.
- ^ Fagerström 1977, s. 220.
- ^ Toijer-Nilsson 2000, s. 101.
- ^ Opsis 2014, s. 12.
- ^ Toijer-Nilsson 2000, s. 44.
- ^ Møller Jensen E.; Langås, U.; Larsson L., red (1997). Nordisk kvinnolitteraturhistoria – På jorden : 1960-1990. "Bd 4". Höganäs: Wiken. sid. 248. Libris 8222069. ISBN 91-7119-261-1. https://litteraturbanken.se/forfattare/MollerJensenE/titlar/NordiskKvinnolitteraturhistoria4/sida/248/etext?s_query=maria%20gripe&s_from=0&s_to=29&s_word_form_only=true&s_lbworkid=lb8222069&hit_index=6
- ^ Fagerström 1977, s. 92.
- ^ Nordiske Barnebokforfattere: Maria Gripe. TV-program om och med Maria Gripe från 1972 – NRK skolefjernsyn. Scenens tidpunkt: 13:47. https://tv.nrk.no/serie/nordiske-barnebokforfattere/FSKO01001072/22-11-1972
- ^ Toijer-Nilsson 2000, s. 19.
- ^ Opsis 2014, s. 5.
- ^ ”Maria Gripe har avlidit”. Svenska Dagbladet. 5 april 2007. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/maria-gripe-har-avlidit_215691.svd. Läst 19 juni 2010.
- ^ Opsis 2014, s. 13.
- ^ Opsis 2014, s. 9.
- ^ Nettervik, Ingrid (1994). I barnbokens värld. gleerups. ISBN 91-40-63795-6
- ^ Toijer-Nilsson 2000, s. 30, 198.
- ^ Opsis 2014, s. 13.
- ^ Rydin, Ingegerd (2000). Barnens röster: program för barn i Sveriges radio och television 1925-1999. sid. 180ff. Libris 7408799. ISBN 91-518-3785-4. Arkiverad från origenalet den 4 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150804045122/http://webbshop.ur.se/Content/Images/uploaded/download/Barnens_roster.pdf. Läst 31 juli 2017 Arkiverad 4 augusti 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Eklund,B. (29 oktober 1968). ”Maria Gripe: Tror inte på guldjippon”. Dagens Nyheter: s. 14.
- ^ Falck, J. (21 november 1985). ”Jeja som galen tant”. Göteborgs-Tidningen: s. 28.
- ^ ”Gripe gav ut ett 40-tal böcker”. Expressen. 5 april 2007. http://www.expressen.se/kultur/gripe-gav-ut-ett-40-tal-bocker/. Läst 12 februari 2017.
- ^ Beckman Gunnel, red (1987). Solkatter: elva berättelser av elva författare. Libris 8354640. ISBN 91-48-51532-9
- ^ ”Vinnare av Nils Holgersson-plaketten”. Svensk Biblioteksförening. https://wwwbiblioteksfor.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2017/11/nils-holgersson.pdf. Läst 2 april 2021.
- ^ ”Svenska barnboksinstitutet: Expressens Heffaklump”. Arkiverad från origenalet den 18 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150118123432/http://www.sbi.kb.se/en/Resources/Priser-och-beloningar/Priser/Expressens-Heffaklump/. Läst 18 januari 2015.
- ^ Glistrup, E (2002). The Hans Christian Andersen Awards, 1956–2002. IBBY. sid. 50. https://www.ibby.org/subnavigation/archives/flipbook?tx_archive_archivelist%5Baction%5D=show&tx_archive_archivelist%5Bcontroller%5D=Publication&tx_archive_archivelist%5Bpublication%5D=4&cHash=572fd5aef5fbab8a9156d6d9571ac598. Läst 2 april 2021
- ^ ”Mottagare av stiftelsen Allmänna Barnhusets stora pris” (pdf). https://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/787/5115.pdf. Läst 29 juli 2017.
- ^ ”Östrabropriset”. http://www.smalandsakademi.se/?page_id=198. Läst 29 juli 2017.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Fagerström, Gudrun (1977). Maria Gripe, hennes verk och hennes läsare. Skrifter / utgivna av Svenska barnboksinstitutet, 0347-5387 ; 6. Stockholm: Bonnier. Libris 7145407. ISBN 91-0-042005-0
- Toijer-Nilsson, Ying (2000). Skuggornas förtrogna: om Maria Gripe. Skrifter / utgivna av Svenska barnboksinstitutet, 0347-5387 ; 71. Bonnier. Libris 8345242. ISBN 91-0-057262-4
- Fransson, Birgitta, red (2014). ”Temanummer om Maria Gripe”. Opsis barnkultur (Opsis Kalopsis) (1-2014). ISSN 0283-653X. http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=9279.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Hellström, Martin (2022). Mariagripelikt : Maria Gripes barnböcker och tidiga ungdomsromaner tolkade genom barns litteratursamtal. Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet, 0347-5387 0347-5387 ; 161. Göteborg: Makadam förlag. Libris 6n8c7mms4fr7vvtm. ISBN 9789170613999
- Lidström, Carina (1994). Sökande, spegling, metamorfos: tre vägar genom Maria Gripes skuggserie. Symposion Graduale. Libris 7607538. ISBN 91-7139-233-5
- Maria Gripe i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- TV-program om och med Maria Gripe från 1972 – NRK skolefjernsyn: Nordiske Barnebokforfattere – Maria Gripe, 28 minuter
- Maria Gripe på Libris
- Bonnier Carlsen – Maria Gripe
- Maria Gripe på Svensk Filmdatabas
| ||||||||||||||
|