Nils Jönsson (Oxenstierna)
| Nils Jönsson | |
|---|---|
| Regeringstid | Januari–20 juni 1448 (samregent med Bengt Jönsson) |
| Företrädare | Kristofer av Bayern (kung av Sverige) |
| Efterträdare | Karl Knutsson (kung av Sverige) |
| Gemål | Kristina Ivarsdotter Kristina Petersdotter Katarina Karlsdotter |
| Barn | Erik |
| Ätt | Oxenstierna |
| Far | Jöns Bengtsson |
| Mor | Märta Finvidsdotter |
| Född | 1390-talet |
| Religion | Romersk-katolska kyrkan |
| Död | Oktober 1450 |
| |
Nils Jönsson (Oxenstierna), född i början av 1390-talet (senast 1394), död omkring 1450–51, var en svensk adelsman och riksföreståndare 1448. Han var far till riksrådet Erik Nilsson (Oxenstierna).
Han var riksråd senast från 1432, hövitsman på Borgholms slott 1436, hövitsman på Stäkeholm åtminstone från 1438, hövitsman på Nyköpingshus åtminstone från 1442 och till 1448 eller 1449 och riddare 1441.
Nils Jönsson tillhörde den adelskrets som 1432–34 stödde den kyrkliga oppositionen mot Erik av Pommern, deltog 1434 i upproret mot denne - han var en av de ledande stormän, som 1434 uppsade konung Erik av Pommern tro och lydnad (danska riksrådet 1439 sade upp deras trohet och lydnad til honom först 1439) - därefter underskrev i oktober 1435 i Stockholm förlikningsfördraget mellan kung Erik och svenska riksrådet och tillhörde fram till 1441 den regerande rådskonfederationern. Han tillhörde sedan drotsen Krister Nilssons (Vasa) parti, som uppträdde fientligt mot den 1436 till rikshövidsman valde Karl Knutsson (Bonde). Under Kristoffer av Bayern var han efter 1445 medlem av riksförståndarkollegiet som regerade i kungens frånvaro. Tillsammans med sin bror Bengt Jönsson (Oxenstierna) valdes han efter Kristoffers död i januari 1448 till riksföreståndare, och arbetade för att hans son Erik skulle väljas till kung. Efter Karl Knutssons kungaval i december 1448 tillhörde han oppositionen och berövades samma år Nyköpingshus och fråntogs även Örebro slott. efter mötet i Halmstad i maj 1450. Till sin död stödde han rådskonstitutionalismen gentemot Karl Knutssons kungliga maktanspråk.[1]
År 1418 förvärvade han en holme, som idag kallas Gamla Djursholm[2] och som motsvarande den södra udden i Germaniaviken. Där uppförde han ett större hus, en sätesgård, som genom sitt läge hade en naturlig vallgrav och kontroll över en del av sjöfarten in till Stockholm och andra delar av inlandet. Utifrån detta köpte han upp mark på fastlandet och grundande godset Djursholm.
Han var gift med Kristina Ivarsdotter, dotter till Ivar Nielsson, död 1417, och Margareta Tordsdotter Bonde, död 1401 i en ålder omkring 24 år. Kristina var syster till Ingeborg Ivarsdotter, som var Axel Pedersen Thotts andra hustru. Han blev begraven i Uppsala domkyrkas högkor, där hans, hans tredje fru Katarina Karlsdotte (Sture) och brodern Bengts liksten med latinska påskrifter och vapen ses avritade hos Peringsköld i Monumenta Ullerakerensia (det var före branden 1702).
Giftermål
[redigera | redigera wikitext]- Kristina Ivarsdotter (Ivar Nilssons ätt).
- Kristina Petersdotter (Peter Finvidssons ätt).
- Katarina Karlsdotter (Sture, gumsehuvudsätten).
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1071–72
- ^ Djursholm - staden på landet, sid 7, Samfundet Djursholms Forntid och Framtid, 1982
