Rubidium

Rubidium
Nummer 37 Tecken Rb Grupp 1 Period 5 Block s
K ↑ Rb ↓ Cs Krypton ← Rubidium → Strontium     [Kr] 5s1             37Rb                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa	85,4678 u
Utseende	Silvervit
Fysikaliska egenskaper
Densitet	1 532 kg/m³ (273 K)
Aggregationstillstånd	Fast
Smältpunkt	312,46 K (39 °C)
Kokpunkt	961 K (688 °C)
Molvolym	5576 × 10-6 m³/mol
Smältvärme	2,192 kJ/mol
Ångbildningsvärme	72,216 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie	235 (265) pm
Kovalent radie	211 pm
van der Waalsradie	244 pm
Jonisationspotential	Första: 403,0 kJ/mol Andra: 2 633 kJ/mol Tredje: 3 860 kJ/mol Fjärde: 5 080 kJ/mol (Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[Kr] 5s1
e− per skal	2,8,18,8,1
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd	1
Oxider (basicitet)	Rb2O (stark bas)
Elektronegativitet	0,82 (Paulingskalan)
Diverse
Kristallstruktur	Kubisk rymdcentrerad
Ljudhastighet	1 300 m/s
Elektrisk konduktivitet	7,79·106 A/(V × m)
Magnetism	svagt paramagnetiskt
Mohs hårdhet	0,3
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP 85Rb 72,168 % Stabil 86Rb syntetisk 18,65 dagar β- γ 1,775 1,0767 87Sr 87Rb 27,835 % 4,7×1010 år β- 0,283 87Sr
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Rubidium är ett grundämne som tillhör gruppen alkalimetaller.

Historia

Rubidium upptäcktes första gången av Robert Bunsen och Gustav Kirchhoff i Heidelberg 1861 genom att använda spektroskopi. På grund av de ljusa röda linjerna i strålningen valde de ett latinskt namn, rubidus, som har betydelsen mörkröd. Bunsen var även den förste att framställa metalliskt rubidium, vilket han gjorde genom reduktion av rubidiumklorid med kalium.

Användning

Rubidium utnyttjas framför allt i oscillatorer till atomur (rubidiumbaserade oscillatorer är avsevärt billigare än cesiumbaserade men inte fullt så stabila) och vid datering av meteoriter. Rubidiumhalider har haft medicinsk användning mot depressioner och rubidiumklorid används som oktantalshöjare i bensin.

Alkalimetallerna, som har en ensam valenselektron, är av intresse för partikelfysiker eftersom de i detta liknar väte, som kan lösas med Schrödingerekvationen. Rubidium (i gasform) är ofta den praktiskt mest användbara alkalimetallen i sådana experiment.

Förekomst och framställning

Rubidium är inte särskilt sällsynt men brukar sällan bilda egna mineral utan följer oftast kaliummineral. Man vet att ca 25 procent av alla rubidiumatomer är den radioaktiva isotopen ⁸⁷Rb. Denna isotop, som har en halveringstid på 47 miljarder år, sönderfaller i ⁸⁷Sr och all ⁸⁷Sr i universum har tillkommit på detta sätt. Eftersom solsystemet är mycket yngre finns det mesta ⁸⁷Rb kvar. När en meteorit bildas stängs ⁸⁷Rb in och det ⁸⁷Sr som bildas likaså. Förhållandet mellan mängderna av de båda isotoperna ger således ett mått på meteoritens ålder.

Med halogenider bildar rubidium salterna rubidiumfluorid, rubidiumklorid och så vidare.

Metallen kan framställas genom reduktion av rubidiumklorid med kalcium under reducerat tryck vid ca 750 °C.

Referenser

Källor

• Astronomy November 2003
• Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Rubidium.
  Bilder & media