Content-Length: 149582 | pFad | http://sv.wikipedia.org/wiki/Sandro_Botticelli

Sandro Botticelli – Wikipedia Hoppa till innehållet

Sandro Botticelli

Från Wikipedia
Sandro Botticelli
Förmodat självporträtt av Botticelli.
Detalj från "Konungarnas tillbedjan" (cirka 1475).
FödelsenamnAlessandro di Mariano di Vanni Filipepi
Född1 mars 1445
Florens, Italien
Död17 maj 1510 (65 år)
Florens, Italien
BegravningsplatsOgnissanti
Andra namnSandro Botticelli, Il Botticello
Konstnärskap
FältMålarkonst
UtbildningFilippo Lippi
Andrea del Verrocchio
RörelseUngrenässansen
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

Sandro Botticelli, född Alessandro di Mariano di Vanni Filipepi den 1 mars 1445 i Florens, Italien, död 17 maj 1510[1] i Florens, var en italiensk målare verksam under ungrenässansen (Quattrocento).

Botticelli var son till en garvare i Florens. Han gick först i guldsmedslära men övergick senare i målarlära hos Filippo Lippi och påverkades framför allt av Antonio del Pollaiuolo och Andrea del Verrocchio, och han tros en tid ha arbetat i den senares ateljé. Botticellis talang upptäcktes tidigt och 1472 valdes han in i stadens Lukasgille. På 1470-talet började arbeta för familjen Medici och målade bland annat porträtt av Giuliano di Piero de' Medici. I hans Konungarnas tillbedjan som idag finns i Uffizierna i Florens, har flera av släktens medlemmar inlemmats.[2] Senare kom han att influeras av Domenico Ghirlandaio och Perugino. Botticelli fick även avgörande impulser från humanistkretsen kring den florentinske statsmannen Lorenzo de' Medici.

I början av 1480-talet vistades han i Rom, dit han kallats av påven Sixtus IV och utförde tre stora fresker i Sixtinska kapellet. Vid slutet av århundradet var han tillräckligt förmögen för att kunna driva en stor verkstad, men på grund av den revolution inom måleriet som Leonardo da Vinci och Michelangelo åstadkom, samt hans egen dåliga hälsa på äldre dagar, verkar hans popularitet ha sjunkit. Han förfalskades ofta efter sin död men imiterades sällan.

På 1490-talet drabbades Florens av en stark väckelse ledd av Girolamo Savonarola. Botticelli blev anhängare till Savonarola och kastade flera av sina mytologiska verk på fåfängligheternas bål i Florens. Efter denna tid blev hans konst ensidigt religiös. Av hans verk från denna tid märks Kristi begråtande i Alte Pinakothek i München. Botticelli utförde även på 1490-talet ett antal fantasifulla teckningar till Dantes Divina Commedia.[2].

Se även alfabetisk lista över ett urval målningar.

Botticellis mest berömda målningar med scener ur mytologins värld är Venus födelse, Våren, Pallas och kentauren samt Venus och Mars. Tankeväckande men rofyllda har de färgat uppfattningen om antiken ända sedan de utfördes. Tillsammans med madonnorna och stora, omfattande arbeten som till exempel Konungarnas tillbedjan, utgör de Botticellis mest karakteristiska konstverk.

Målningen Venus födelse skildrar hur Venus förs i land på ön Kythera på ett snäckskal av västanvinden Zefyros, beledsagad av växtlighetsgudinnan Chloris, medan jordnymfen Pomona möter henne på stranden med en blomsterdekorerad mantel.

Verk i urval

[redigera | redigera wikitext]
  • Gerlings, Charlotte; Höök Skärhamn, Ing-Marie, Törnqvist, Evastina (2007). 100 berömda konstnärer – En resa från Fra Angelico till Andy Warhol. London: Arctic. sid. 22–23. Libris 10609315. ISBN 978-1-84193-841-7 
  1. ^ Sandro Botticelli NNDB.com
  2. ^ [a b] Svensk uppslagsbok. Malmö 1939.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Cecchi, Alessandro, Botticelli. 1 ed. Milano: Motta 2005. ISBN 88-7179-480-X
  • Sloman, Susan, Botticelli. London: Chaucer 2004. ISBN 1-904449-21-2
  • Snow-Smith, Joanne, The Primavera of Sandro Botticelli: a Neoplatonic interpretation. New York: Lang 1993. ISBN 0-8204-1736-X

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]








ApplySandwichStrip

pFad - (p)hone/(F)rame/(a)nonymizer/(d)eclutterfier!      Saves Data!


--- a PPN by Garber Painting Akron. With Image Size Reduction included!

Fetched URL: http://sv.wikipedia.org/wiki/Sandro_Botticelli

Alternative Proxies:

Alternative Proxy

pFad Proxy

pFad v3 Proxy

pFad v4 Proxy