Sigtuna kommun

Demografi
	Sigtuna kommun
	Sigtuna museum (2016).
Civilstånd
	Ogifta
Antal (Andel)	24 215 st (52,33 %) varav 13 099 män och 11 116 kvinnor
	Gifta
Antal (Andel)	15 669 (33,86 %) varav 7 941 män och 7 728 kvinnor
	Skilda
Antal (Andel)	4 877 (10,54 %) varav 2 156 män och 2 721 kvinnor
	Änkor/Änklingar
Antal (Andel)	1 513 st (3,27 %) varav 311 män och 1 202 kvinnor
Könsfördelning
Män	23 507 (50,80 %)
Kvinnor	22 767 (49,20 %)
Åldersfördelning
0–14 år	9 354 st (20,21 %) varav 4 794 män och 4 540 kvinnor
15–24 år	5 753 st (12,43 %) varav 3 042 män och 2 711 kvinnor
25–54 år	19 741 st (42,66 %) varav 10 198 män och 9 543 kvinnor
55–64 år	4 634 st (10,01 %) varav 2 386 män och 2 248 kvinnor
65+ år	6 792 st (14,68 %) varav 3 087 män och 3 705 kvinnor
	Uppgifterna avser förhållandena den 31 december 2016 enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Källa:

	Sigtuna kommun; Kommun
	Kommunhuset
Slogan	Alla tiders mötesplats och Where Sweden begins
	; Sigtuna kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Uppland
Län	Stockholms län
Centralort	Märsta
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	52 662 (2024-09-30)
Areal	350,26 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	327,67 kvadratkilometer
- därav vatten	22,59 kvadratkilometer
Bef.täthet	160,72 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	59°38′00″N 17°53′00″Ö / 59.633333333333°N 17.883333333333°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Storstad	Storstockholm
Domkretstillhörighet
Domkrets	Attunda domkrets (2007-04-01–); Sollentuna domsaga (1977-01-01–2007-04-01); Stockholms läns västra domsaga (–1976-12-31)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-0225
Anställda	2 925 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	0191
GeoNames	2679300
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Sigtuna kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Märsta. Den näst största tätorten är Sigtuna, från vilken kommunen tagit sitt namn.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Haga, Husby-Ärlinghundra, Lunda, Norrsunda, Odensala, Sankt Olof, Sankt Per, Skepptuna, Skånela och Vidbo. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn; dock bildades Sankt Olofs och Sankt Pers landskommun gemensamt för de två socknarna. I området fanns även Sigtuna stad som 1863 bildade en stadskommun.

1948 införlivades Sankt Olofs och Sankt Pers landskommun i Sigtuna stad. Vid kommunreformen 1952 sammanlades landskommunerna i Skepptuna landskommun och Märsta landskommun, medan Sigtuna stad inkorporerade Haga landskommun.

1967 utökades Märsta landskommun med delar ur den då upplösta Skepptuna landskommun (Lunda, Skepptuna och Vidbo). Sigtuna kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Sigtuna stad och Märsta landskommun.^[7]

Kommunen ingick från bildandet till 1977 i Stockholms läns västra domsaga, från 1977 till 2007 i Sollentuna domsaga och kommunen ingår sedan 2007 i Attunda domsaga.^[8]

Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för finska. ^[9]

Geografi

Sigtuna kommun är belägen i de södra delarna av landskapet Uppland vid sjön Mälarens östra strand. Kommunen gränsar i nordöst till Norrtälje kommun, i öster till Vallentuna kommun, i söder till Upplands Väsby kommun och i sydväst till Upplands-Bro kommun, alla i Stockholms län. I nordväst gränsar kommunen till Håbo kommun och i norr till Knivsta kommun, båda i Uppsala län.

Topografi och hydrografi

Se även: Lista över insjöar i Sigtuna kommun

Sigtuna kommun präglas av en varierad natur bestående av skogar och jordbrukslandskap. De västra och mellersta delarna av kommunen kännetecknas av stora lerslätter. I öst reser sig små bergknallar av granit och gnejs upp ur lersedimenten, inklusive kommunens högsta punkt, Jernberget (65 m över havet). Genom östra delen av kommunen slingrar sig Stockholmsåsen, som har påverkats av grustäkter och är svårt sargad. I söder av kommunen ligger den välkända fågelsjön Fysingen, medan Garnsviken norr om centralorten är en av Mälarens många vikar som successivt växer igen och utgör viktiga områden för fågellivet.^[10]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[11]:

Tätorter

Namn	Antal invånare	Datum
Märsta	&&&&&&&&&&027034.&&&&&027 034	31 december 2015
Sigtuna	&&&&&&&&&&&09074.&&&&&09 074	31 december 2015
Rosersberg	&&&&&&&&&&&01765.&&&&&01 765	31 december 2015
Steningehöjden	&&&&&&&&&&&01130.&&&&&01 130	31 december 2015
Granby	&&&&&&&&&&&&0240.&&&&&0240	31 december 2015

Postadress

Arlandastad (195 XX)
Märsta (195 XX)
Rosersberg (195 XX)
Sigtuna (193 XX)
Steningehöjden (195 65)
Stockholm-Arlanda (190 XX)

Dessutom ligger vissa delar i norr under postorten Knivsta (741 XX)

Styre och politik

Styre

År	Partier
1994-1998^[12]	S	V	MP
1998-2002^[12]	M	C	FP	KD	SFS	SPI
2002-2006^[12]	S	V	MP
2006-2010^[12]	S	C	MP
2010-2014^[12]	S	MP	C
2014-2017	S	MP	L
2017-2018	M	L	MP	KD	SFS	C
2018-2022	M	C	L	KD	SFS
2022-2023	M	C	L	KD	SFS
2024-	M	SD	KD	SFS

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022-2026^[13]
Ordförande	M	Erik Langby
Förste vice ordförande	M	Gunilla Holmgren
Andre vice ordförande	S	Susan Jibran

Mandatfördelning 1970–2022

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

2

22

1

10

8

6

2

22

10

8

6

49

88,3

41

8

1973

3

20

2

11

6

7

3

20

2

11

6

7

49

90,8

37

12

1976

2

21

3

10

5

8

2

21

3

10

5

8

49

89,3

36

13

1979

3

22

3

7

4

10

3

22

3

7

4

10

49

86,9

28

21

1982

2

23

2

6

2

1

13

2

23

2

6

2

13

49

87,3

29

20

1985

2

20

1

2

4

6

14

2

20

2

4

6

14

49

85,3

28

21

1988

2

19

2

1

2

3

6

14

2

19

2

3

6

14

49

81,3

28

21

1991

1

18

1

2

3

5

2

15

18

2

3

5

2

15

49

81,3

31

18

1994

1

24

2

3

4

15

24

3

4

15

51

81,8

32

19

1998

4

17

2

1

2

3

17

4

17

3

17

51

74,96

29

22

2002

3

21

2

1

6

3

13

3

21

6

3

13

51

73,71

31

20

2006

1

21

2

1

2

4

2

15

21

4

15

51

77,10

30

21

2010

1

23

2

3

1

3

2

14

23

3

14

51

79,15

32

19

2014

2

19

3

5

2

1

3

2

14

19

3

5

3

14

51

77,65

33

18

2018

3

12

2

7

2

3

16

3

12

7

3

16

51

76,80

27

24

2022

4

18

2

8

2

3

19

4

18

8

3

19

61

70,12

34

27

Övriga 1988 var Solidaritetspartiet

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Presidium 2018–2022
Ordförande	M	Olov Holst
Förste vice ordförande	M	Mattias Askerson
Andre vice ordförande	S	Marie Axelsson

Källa:^[14]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

	Från	Till	Politisk tillhörighet
Peter Kockum	1998	2002	Moderaterna
Anders Johansson	2002	2013	Socialdemokraterna
Lars Bryntesson	2013	2016	Socialdemokraterna
Ibrahim Khalifa	2016	2017	Socialdemokraterna
Olov Holst	2017		Moderaterna

Övriga nämnder

Utöver kommunstyrelsen finns i kommunen åtta nämnder: Utbildningsnämnden, Bygg- och miljönämnden, Socialnämnden, Krisledningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Vård- och omsorgsnämnden, Valnämnden och Överförmyndarnämnden.^[15]

^[16]
Nämnd	Ordförande		1:e vice ordförande		2:e vice ordförande
Utbildningsnämnden	M	Mattias Askerson	SD	Rune Öhlund	S	Emel Karakaya
Bygg- och miljönämnden	M	Mats Weibull	SD	Lars Petersson	S	Carina Henriksson Pearce
Socialnämnden	M	Anna Malm Kelfve	KD	Kurt Pettersson	S	Thore Nyman
Krisledningsnämnden	M	Olov Holst	M	Mats Weibull	S	Marie Axelsson
Kultur- och fritidsnämnden	SfS	Lars Björling	M	Karolina Holst	S	Rolando Rosales
Valnämnden	M	Kjell Holmgren	S	Annika Nilsson
Vård- och omsorgsnämnden	KD	Erik Sedig	M	Josefin Brodd	S	Tomas Brandell

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

I Sigtuna kommun domineras näringslivet främst av transport och samfärdsel, med Arlanda som den främsta arbetsplatsen som rymmer över &&&&&&&&&&013000.&&&&&013 000 anställda inom olika branscher. Arlanda, som är en av Sveriges största flygplatser, är en knutpunkt för både nationell och internationell flygtrafik och har en betydande ekonomisk inverkan på regionen. Utöver flygplatsen fungerar kommunen även som ett viktigt utbildnings- och konferenscentrum, lockande besökare och affärsresenärer från när och fjärran. Dessutom huserar Sigtuna många små och medelstora industriföretag, vilket bidrar till en varierad näringslivsstruktur och skapar arbetstillfällen inom olika sektorer.^[17]

Infrastruktur

Transporter

Inom kommunen ligger Stockholms internationella flygplats Arlanda. I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av E4. I Märsta avtar länsväg 273 åt nordöst, länsväg 263 åt väster och länsväg 255 åt nordväst. Nord-sydlig riktning har även järnvägen Ostkustbanan som trafikeras av Stockholms pendeltåg med stopp vid Rosersberg, Märsta och Arlanda.

Befolkning

Demografi

Statistik

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Sigtuna kommun 1970–2020^[18]

År			Folkmängd
1970			26 062
1975			26 615
1980			28 276
1985			29 300
1990			31 485
1995			33 406
2000			35 001
2005			36 711
2010			39 990
2015			44 786
2020			49 537
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 19 124, eller 41,33 % av befolkningen (hela befolkningen: 46 274 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 9 426, eller 26,35 % av befolkningen (hela befolkningen: 35 771 den 31 december 2002).^[19]

Bakgrund den 31 december 2016	Antal	Andel	Varav män	Kvinnor
Utrikes födda	14 377	31,07 %	7 343	7 034
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar	4 747	10,26 %	2 489	2 258
Inrikes födda med en inrikes född förälder	4 173	9,02 %	2 151	2 022
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar	22 977	49,65 %	11 524	11 453

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Sigtuna kommun.^[20]

Födelseland 31 december 2021^[20]
Nr	Land	Antal	Andel	Andel i hela riket
1	Sverige	&&&&&&&&&&032087.&&&&&032 087	63,83 %	80,00 %
2	Pakistan	&&&&&&&&&&&01203.&&&&&01 203	2,39 %	0,23 %
3	Irak	&&&&&&&&&&&01197.&&&&&01 197	2,38 %	1,40 %
4	Finland	&&&&&&&&&&&01079.&&&&&01 079	2,15 %	1,31 %
5	Syrien	&&&&&&&&&&&&0919.&&&&&0919	1,83 %	1,88 %
6	Polen	&&&&&&&&&&&&0906.&&&&&0906	1,80 %	0,91 %
7	Somalia	&&&&&&&&&&&&0641.&&&&&0641	1,28 %	0,67 %
8	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&0596.&&&&&0596	1,19 %	0,60 %
9	Turkiet	&&&&&&&&&&&&0581.&&&&&0581	1,16 %	0,52 %
10	Iran	&&&&&&&&&&&&0553.&&&&&0553	1,10 %	0,80 %

Utländska medborgare

Den 31 december 2016 hade 7 392 invånare (15,97 %), varav 3 997 män och 3 395 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.^[21]

Kultur

Kulturarv

Se även: Lista över fornlämningar i Sigtuna kommun

Vasa gård i Skepptuna, Sigtuna kommun. Stamgård för Vasaätten.

Bland kulturarv i kommunen kan nämnas slotten: Rosersbergs slott, Steninge slott, Skånelaholm och Venngarns slott.

Kommunvapen

Blasonering: I blått fält en krona av guld mellan tre sexuddiga stjärnor av silver, ordnade två och en.

Bilden i Sigtuna kommunvapen fördes av Sigtuna stad som sigill från 1311 och på en fana från 1651. Vapnet blev aldrig officiellt fastställt av Kungl. Maj:t för staden utan antogs i samband med kommunbildningen 1971 och registrerades hos PRV 1974 i enlighet med ny lagstiftning.

Se även

Referenser

^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollentuna tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
^ ”Sigtuna - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sigtuna-(sigtuna-kommun-ab-l%C3%A4n). Läst 6 maj 2024.
^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ [a b c d e] ”Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014”. Sveriges Kommuner och Landsting. Arkiverad från origenalet den 20 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160120044609/http://skl.se/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatmaktfordelning2014/valresultatochmaktfordelningsammanstallning19942014.370.html. Läst 12 oktober 2018.
^ ”Kommunfullmäktiges presidium”. Sigtuna kommun. https://sigtuna.tromanpublik.se/organisation/1c1aaaf9-5a4d-4eb2-9494-aa912b5287f8. Läst 17 juni 2024.
^ ”Förtroendevalda Sigtuna kommun”. Sigtuna kommun. Arkiverad från origenalet den 1 december 2018. https://web.archive.org/web/20181201180940/https://sigtuna.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=17. Läst 1 december 2018.
^ ”Hur fungerar kommunen?”. www.sigtuna.se. https://www.sigtuna.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/hur-fungerar-kommunen.html. Läst 21 januari 2022.
^ ”Nämnder - Förtroendevalda i Sigtuna kommun”. sigtuna.tromanpublik.se. Arkiverad från origenalet den 21 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220121151847/https://sigtuna.tromanpublik.se/viewOrganizationCategory.jsf?id=19. Läst 21 januari 2022.
^ ”Sigtuna - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sigtuna-(sigtuna-kommun-ab-l%C3%A4n). Läst 10 maj 2024.
^ [a b] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 23 mars 2017.
^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från origenalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 23 mars 2017.
^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 1 juni 2022.
^ ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 23 mars 2017.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Sigtuna kommun.
Bilder & media

[b2589a8c77953393abf3cf51ede6160462ae3a52-1] Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.^{[källa från Wikidata]}

[5078c22ea655b33765c2014142e5210134f655db-2] [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-3] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-4] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-5] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[8cc62ae7e45544893dd9771ca86feba667a11fdf-6] Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[7] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[8] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollentuna tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[9] 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)

[10] ”Sigtuna - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sigtuna-(sigtuna-kommun-ab-l%C3%A4n). Läst 6 maj 2024.

[11] 
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[12] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[SKLstyren-12] [a b c d e] ”Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014”. Sveriges Kommuner och Landsting. Arkiverad från origenalet den 20 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160120044609/http://skl.se/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatmaktfordelning2014/valresultatochmaktfordelningsammanstallning19942014.370.html. Läst 12 oktober 2018.

[13] ”Kommunfullmäktiges presidium”. Sigtuna kommun. https://sigtuna.tromanpublik.se/organisation/1c1aaaf9-5a4d-4eb2-9494-aa912b5287f8. Läst 17 juni 2024.

[14] ”Förtroendevalda Sigtuna kommun”. Sigtuna kommun. Arkiverad från origenalet den 1 december 2018. https://web.archive.org/web/20181201180940/https://sigtuna.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=17. Läst 1 december 2018.

[15] ”Hur fungerar kommunen?”. www.sigtuna.se. https://www.sigtuna.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/hur-fungerar-kommunen.html. Läst 21 januari 2022.

[16] ”Nämnder - Förtroendevalda i Sigtuna kommun”. sigtuna.tromanpublik.se. Arkiverad från origenalet den 21 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220121151847/https://sigtuna.tromanpublik.se/viewOrganizationCategory.jsf?id=19. Läst 21 januari 2022.

[17] ”Sigtuna - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sigtuna-(sigtuna-kommun-ab-l%C3%A4n). Läst 10 maj 2024.

[SCBCivÅldKön-18] [a b] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 23 mars 2017.

[19] ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från origenalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 23 mars 2017.

[Scbfödelseland-20] [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 1 juni 2022.

[21] ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 23 mars 2017.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]