Västfrisiska

Västfrisiska
Frysk
Talas i	Nederländerna
Region	Friesland, Groningen
Antal talare	470 000 (2001)
Språkfamilj	Indoeuropeiska Germanska Västgermanska Anglo-frisiska Frisiska Västfrisiska
Skriftsystem	Latinska alfabetet
Officiell status
Officiellt språk i	Nederländerna (Friesland)
Språkmyndighet	Fryske Akademy
Språkkoder
ISO 639‐1	fy
ISO 639‐2	fry
ISO 639‐3	fry

Provinsen Fryslân i Nederländerna

Västfrisiska (Westerlauwersk Frysk) talas i den nederländska provinsen Fryslân (Friesland). Det är den mest talade av Nordsjökustens frisiska varianter, och kallas därför vanligtvis bara för "frisiska". Västfrisiska är vid sidan om nederländska officiellt språk i Friesland och officiellt minoritetsspråk i resten av Nederländerna.

Talare

I Friesland har 55 % av invånarna, d.v.s. ungefär 350 000 personer, västfrisiska som modersmål. Drygt 100 000 av Frieslands invånare talar språket som andraspråk. Ytterligare 150 000 modersmålstalare finns i andra provinser i Nederländerna. Närmare 100 000 modersmålstalare bor utanför Nederländerna. Många friser är bosatta i Kanada, USA, Australien och Nya Zeeland, men det finns även en och annan som har hittat till Sverige.

Ortografi

Västfrisiskan har ett skriftspråk. Den första officiella stavningen kom år 1879. Sedan har stavningsreformer skett 1948 och 1980 (den nu gällande).

Det frisiska alfabetet innehåller 23 bokstäver. Till skillnad från det svenska alfabetet innehåller frisiskans alfabet inte q, x, å, ä och ö. Dessutom betraktas "y" som en variant av "i", så att till exempel "ympulsyf" (impulsiv) kommer före "inisjatyf" (initiativ) i ordboken. Man använder även diakritiska tecken på vissa bokstäver (â, ê, ô, û, och ú) för att beteckna andra vokalljud.

Fryske Akademy har i samarbete med Microsoft tagit fram en frisisk stavningskontroll.

Användning

Tidigare har västfrisiskan och dess talare, liksom många andra små språk, haft mycket svårt att hävda sig i samhället. Språket är numera ett erkänt minoritetsspråk och skall skyddas både av nederländska staten och av EU. Idag används västfrisiskan, förutom till vardags, även inom skolan och rättsväsendet mm.

Språket är numera ett obligatoriskt skolämne i Frieslands grundskolor och används i flera skolor även som alternativt undervisningsspråk (jämte nederländskan).

Sedan 1990-talet har friser fått laglig rätt att använda sitt modersmål i rättsliga sammanhang och i kontakt med de styrande i Friesland och dess kommuner. Sedan 2002 är det även tillåtet för föreningar att ha sina stadgar skrivna på frisiska.

En del av Frieslands kommuner har valt att ändra de officiella ortnamnen från nederländska till frisiska. Sedan 1997 är provinsens officiella namn Fryslân (tidigare Friesland).

Litteratur och media

Språkets klassiska författare är Gysbert Japix på 1600-talet. Det finns förhållandevis mycket modern litteratur på västfrisiska. Varje år kommer ett hundratal nya boktitlar ut. Upplagorna är däremot av mindre storlek. De mest sålda titlarna är De Gouden Swipe av Abe Brouwer samt Feroaring fan Lucht av Rink van der Velde, med ca 30 000 exemplar var.

I den lokala dagspressen skrivs få artiklar på frisiska (ca 5 %), men intervjuade personer citeras ordagrant på "rätt" språk. Är tidningsartikeln skriven på nederländska kan den alltså innehålla några meningar frisiska, om en frisisktalande person har sagt något.

Det finns ett tiotal frisiskspråkiga tidskrifter, varav många är knutna till olika slags institutioner. Omrop Fryslân sänder frisiskspråkiga radio- och tv-program. Det har skapats ett fåtal frisiska filmer (varav en är baserad på den ovan nämnda boken De Gouden Swipe) och en tv-serie.
Varje år utkommer ett 20-tal nya frisiskspråkiga CD:s, mest popmusik. Några frisiska musikgrupper har de senaste åren haft stor framgång i hela Nederländerna. Den första frisiskspråkiga ettan någonsin på nederländska topplistor var låten Wêr bisto med gruppen Twarres.

Externa länkar

• Omrop Fryslân där man kan läsa och lyssna på västfrisiska nyheter och se korta filmer (kräver Windows Media Player). Sidan finns i västfrisisk, nederländsk samt engelsk version.
• Fryske Akademy (västfrisisk, nederländsk samt engelsk version)