Content-Length: 273442 | pFad | https://sv.wikipedia.org/wiki/#cite_ref-Paranjpe_(2005)_9-1

Wikipedia, den fria encyklopedin Hoppa till innehållet

Portal:Huvudsida

Från Wikipedia
Välkommen till Wikipedia
– den fria encyklopedin som alla kan redigera.
I dag är det måndag den 23 december 2024 (vecka 52).
Just nu finns det 2 599 851 artiklar på svenska.


Utmärkt artikel
Biskop Odo av Bayeux firar invasionen av England med en bankett.

Medeltidens mat inkluderar mat, matvanor och tillagningsmetoder för olika europeiska kulturer under medeltiden, en period som ungefär sträcker sig från 400-talet till 1500-talet. Under perioden etablerades många nya vanor inom kosthållning och matlagning över hela Europa och många av dessa lade grunden för de moderna europeiska köken. Transport och kommunikation var betydligt långsammare än idag, vilket omöjliggjorde eller fördyrade import av flera typer av mat. De välbärgade kunde emellertid låta sina matvanor påverkas av importerade recept och råvaror, och successivt spred sig främmande kulturers matvanor även till de lägre klasserna.

Medeltiden var en period då missväxt och svält var vanligt och klasskillnader upprätthölls ofta brutalt. Under senmedeltiden utfärdades ofta överflödsförordningar, bestämmelser som reglerade i vilken mån varje samhällsklass fick markera sin status, med exempelvis kläder och mat. Sociala och medicinska normer kunde också diktera att den arbetande befolkningens mat skulle vara mindre förfinad än elitens kost. Logiken bakom detta var att grovt arbete krävde grov mat och att detta var en gudagiven ordning. ► Läs mer


Senast visade utmärkta artiklar: Stockmann (Helsingfors centrum)Smells Like Teen SpiritMinggravarna

Visste du att …
Teckning av Gisèle Pelicot.

Redigera  Från Wikipedias nyaste artiklar  Arkiv
Dagens datum

Självporträtt av konstnären Vincent van Gogh.

23 december

Namnsdag: Adam (Sverige)  Noel (finlandssvenska)

Denna dag i historien:

Fler händelser: 22 december  23 december  24 december
Dagens skandinaviska artikel
En blide i Middelaldercentret.

En blide er en krigsmaskine fra middelalderen. Den kan kaste genstande på 90 kg over 300 m ved udnyttelse af vægtstangsprincippet. De genstande, der blev smidt, kunne være sten, brændende træ, døde dyr eller mennesker mod belejrede borge og byer. Når bliden kastede lig, var det for at sprede sygdom blandt borgens indbyggere.

Det menes, at kineserne var de første til at bruge blider i det 6. århundrede f.Kr. Kendskabet til de nye og meget effektive belejringsmaskiner spredte sig mod vest til de arabiske lande og kom i det 9. århundrede e.Kr. til Europa.

Der har i mange år eksisteret modeller af de enorme krigsmaskiner. Middelaldercentret på Lolland har verdens største blide, bygget i 2011. ► Læs mere

Wikipedia är en encyklopedi med öppet och fritt innehåll som utvecklas av frivilliga bidragsgivare från hela världen. Alla kan vara med och förbättra Wikipedia. Du också.
Aktuella händelser

Nyligen avlidna: Leif Silbersky (20/12) Gaboro (19/12) Prinsessan Birgitta (4/12) Birgitta Dahl (26/11) Katinka Faragó (26/11)


Pågående eller kommande händelser: Presidentvalet i USA 2024 Operation Prosperity Guardian utanför Jemen
Pågående större krig: Gaza Rysslands invasion av Ukraina Sudan Jemen Myanmar
Mest visad igår: Helikopterrånet i Västberga Mest visade 2024

Utvald bild

Amurleopard på Pittsburgh Zoo, 2005.

Amurleopard på Pittsburgh Zoo, 2005. Denna underart till leopard är akut hotad i det vilda.

Wikipedias systerprojekt
Commons
Den fria mediedatabasen
Wiktionary
Den fria ordboken
Wikisource
Det fria biblioteket
Wikibooks
Fria läroböcker och manualer
Wikiquote
Den fria citatsamlingen
Wikivoyage
Den fria reseguiden
Wikispecies
Den fria artförteckningen
Wikidata
Den fria databasen
Wikimania
Konferensen för projekten om fri kunskap
Meta-Wiki
Om projekten
Wikipedia på andra språk








ApplySandwichStrip

pFad - (p)hone/(F)rame/(a)nonymizer/(d)eclutterfier!      Saves Data!


--- a PPN by Garber Painting Akron. With Image Size Reduction included!

Fetched URL: https://sv.wikipedia.org/wiki/#cite_ref-Paranjpe_(2005)_9-1

Alternative Proxies:

Alternative Proxy

pFad Proxy

pFad v3 Proxy

pFad v4 Proxy