5 juni

	◄◄ ◄ 5 juni ► ►►
	Veckodag 2024: Onsdag
	Maj · Juni · Jul
	Årets 156:e dag; (157:e under skottår); 209 dagar till årets slut;
	2024
	Alla datum
Månader
	Januari • Februari • Mars
	April • Maj • Juni • Juli
	Augusti • September • Oktober
	November • December
	På Wikimedia Commons; finns media som rör 5 juni ; Se även Mall:5 juni

Den här artikeln handlar om datumet 5 juni. För den välkända händelsen med den ensamma mannen framför stridsvagnar nära himmelska fridens torg, se Den okände rebellen.

5 juni är den 156:e dagen på året i den gregorianska kalendern (157:e under skottår). Det återstår 209 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar

Flaggdagar

Danmark: Grundlagsdagen (till minne av undertecknandet av grundlagen denna dag 1849; firas som de facto men inte officiell nationaldag)

FN-dagar

Världsmiljödagen (temadag instiftad 1972, för att uppmärksamma miljöproblem, till minne av miljövårdskonferensen i Stockholm)

Namnsdagar

I den svenska almanackan

Nuvarande – Bo
Föregående i bokstavsordning
- Bo – Namnet infördes på dagens datum 1901 och har funnits där sedan dess.
- Bodil – Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 26 januari, där det har funnits sedan dess.
- Boel – Namnet har följt Bodil, genom att 1986 införas på dagens datum och 1993 flyttas till 26 januari.
- Bonifatius – Namnet fanns, till minne av ett missionerande helgon i Tyskland på 700-talet, på dagens datum fram till 1901, då det utgick.
- Boris – Namnet infördes 1986 på 4 december. 1993 flyttades det till dagens datum och 2001 till 10 juni.
Föregående i kronologisk ordning
- Före 1901 – Bonifatius
- 1901–1985 – Bo
- 1986–1992 – Bo, Bodil och Boel
- 1993–2000 – Bo och Boris
- Från 2001 – Bo
Källor
- Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
- af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan

Nuvarande^[1] (revidering 2020) – Stig

I föregående i revideringar^[2]
- 1929 – Stig
- 1950 – Stig
- 1964 – Stig
- 1973 – Stig
- 1989 – Stig
- 1995 – Stig
- 2000 – Stig
- 2005 – Stig
- 2010 – Stig
- 2015 – Stig
- 2020 – Stig

Händelser

1135 – Rikissa av Polen, som tidigare har varit gift med den svenske tronpretendenten i Västergötland Magnus Nilsson, blir ett år efter Magnus död omgift med furst Volodar av Minsk och äktenskapet resulterar fem år senare i dottern Sofia (som sedermera blir Danmarks drottning). Äktenskapet är ett strategidrag av Rikissas far kung Boleslav III av Polen, riktat mot alliansen mellan Magnus fiende, den nye danske kungen Erik Emune, och Volodars fiende, storfurst Vladimir II Monomach av Kiev. Efter att flera aktörer i konflikten några dagar senare har avlidit och furst Vladimirs ställning har försvagats finns det inte längre någon strategisk grund för äktenskapet, som därför upplöses med skilsmässa. 1148 gifts Rikissa med Sverker den äldre och blir därmed åter svensk drottning.
1257 – Kraków, i Polen, får stadsrättigheter.
1305 – Sedan påvestolen har stått tom i ett år väljs Raymond Bertrand de Got till påve och tar namnet Clemens V.
1316 – Den franske kungen Ludvig X dör av antingen lunginflammation eller pleurit, 26 år gammal. Han har vid tillfället inga söner, men hans hustru Clemence d'Anjou är gravid vid tiden för hans död. Om det blir en son ska han efterträda Ludvig, men om det blir en dotter går hans tidigare döttrar före i tronföljden. I väntan på födseln utnämns därför hans bror Filip till regent. När Clemence den 15 november nedkommer med en son blir denne direkt vid födseln kung med namnet Johan I. Då han avlider redan den 20 november, efter bara fem dagar, lyckas Filip därefter utmanövrera Ludvigs döttrar och själv ta makten som fransk kung med namnet Filip V.
1849 – Kung Fredrik VII undertecknar en ny dansk grundlag,^[3] vilken därmed träder i kraft samma dag. Genom denna avskaffas det nära 200 år gamla kungliga danska enväldet (som har varat sedan 1660) och Danmark blir en konstitutionell monarki. Grundlagen har sedan dess ändrats fyra gånger (1866, 1915, 1920 och 1953; senaste gången också undertecknad samma datum) och 5 juni firas därför numera som Danmarks inofficiella nationaldag.
1879 – Den strejk som den 26 maj utbryter vid Haeffners sågverk utanför Sundsvall, avslutas, sedan landshövding Curry Treffenberg har hotat de strejkande arbetarna med fängelse och andra straff, om de inte återupptar arbetet. Denna strejk, som räknas som Sveriges första i större skala och blir den mest omfattande under 1800-talet, får dock inte några nämnvärda konsekvenser för arbetarna (daglönen vid Tunadal höjs från 1,25 till 1,50 kronor och arbetstiden på lördagar begränsas till att sluta klockan 18.00 istället för 20.00 i Svartvik) och det dröjer ännu flera årtionden innan den gryende arbetarrörelsen organiserar sig i fackföreningar med strejkkassor, som leder till att de är bättre rustade att lyckas med en strejk.
1888 – Jordbävningen i Río de la Plata 1888.
1916 – Under ledning av emir Sharif Hussein ibn Ali av Mekka utbryter ett allmänt arabiskt uppror mot det Osmanska riket i provinsen Hijaz. Upproret, som får ekonomiskt stöd av britterna, pågår till första världskrigets slut 1918 och omfattar till slut omkring 70 000 araber, men målen med det uppnås bara delvis. Britterna har lovat att en hel arabisk stat ska upprättas på halvön och att den ska vara självständig från osmanerna. Efter kriget faller visserligen osmanska riket sönder och stora arabiska områden blir självständiga, men inte som ett gemensamt land, utan uppdelat på flera stater (flera dessutom som brittiska eller franska protektorat) enligt Sykes-Picot-avtalet, som i hemlighet sluts redan samma år (1916) mellan Storbritannien, Frankrike och Ryssland.
1947 – Den så kallade Marshallplanen, som är ett program för att ge ekonomiskt bidrag till Europa, för att återuppbygga kontinenten efter andra världskriget och har uppkallats efter den amerikanske utrikesministern George C. Marshall, inrättas vid ett möte mellan representanter för USA och flera europeiska stater. Ett annat syfte med planen är att förhindra spridandet av kommunismen från Sovjetunionen, vilket leder till att Sovjet och flera av de kommunistiska staterna i Östeuropa avböjer att ta del av det ekonomiska biståndet. Bidragen inleds i april 1948 och varar i fyra år; när programmet avslutas 1952 har samtliga deltagande länder (Västeuropa, däribland Sverige, samt Grekland och Turkiet) nått ekonomiska nivåer som överstiger de förkrigstida nivåerna.
1956 – Elvis Presley introducerar sin nya singel, "Hound Dog", på Milton Berle Showen, och skandaliserar publiken med sina suggestiva höftrörelser.
1959 – Singapores första regering installeras, två dagar efter att det partiella självstyret under Storbritannien har ändrats till fullt självstyre. Vid parlamentsvalet i maj har partiet People’s Action Party vunnit en jordskredsseger med 43 av parlamentets 51 platser och de kämpar vidare för att Singapore ska uppnå full självständighet, vilket man uppnår 1963.
1963 – Den brittiske försvarsministern John Profumo tvingas avgå efter den efter honom uppkallade Profumoaffären. Han har haft ett förhållande med strippan Christine Keeler, samtidigt som hon har haft en intim relation med den sovjetiske marinattachén i Storbritannien Eugene Ivanov. Man fruktar att detta kan ha lett till att försvarshemligheter kan ha läckt till Sovjetunionen. Profumo svär på att han inte har avslöjat något för Keeler, som hon ska ha kunnat föra vidare till Ivanov, men efter att han den 22 mars har ljugit för parlamentet och hävdat att han inte har haft något förhållande med Keeler har situationen blivit ohållbar för honom.
1967 – Israeliska trupper inleder det så kallade Sexdagarskriget mot grannstaterna Egypten, Syrien och Jordanien (understödda av Irak, Saudiarabien, Kuwait och Algeriet). Kriget varar, som namnet antyder, endast i sex dagar (till 10 juni), men blir en avgörande seger för Israel, som lyckas ockupera Västbanken, Gazaremsan, Golanhöjderna och Sinaihalvön. Efter kriget återlämnas Sinai till Egypten, men än idag (2024) står de övriga områdena under israelisk ockupation (även om Egypten inte hävdar några anspråk på Gaza och Jordanien sedan 1987 har avsagt sig anspråken på Västbanken).
1968 – Förre amerikanske presidenten John F. Kennedys bror Robert, som kandiderar till posten som demokratisk presidentkandidat i det amerikanska presidentvalet samma år, blir skjuten på Ambassador Hotel i Los Angeles och avlider av skadorna dagen därpå. Mördaren Sirhan Sirhan grips omedelbart och döms sedermera till döden för dådet (1972 omvandlat till livstids fängelse). Hans motiv är något oklara, men kan härröra sig från att den palestinsk-amerikanske Sirhan ogillar Kennedys Mellanösternpolitik.
1980 – M/S Estonia, då som "Viking Sally", har sin jungfrufärd. Hon är den näst största passagerarfärjan i Östersjön vid denna tid.^[4]
1988 – Australiskan Kay Cottee anländer i sin slup First Lady till Sydneys hamn efter att på 189 dagar (sedan 29 november året innan) ha blivit den första kvinna i världen som har genomfört en ensamsegling jorden runt utan stopp. Hon mottas av jublande människomassor och blir senare under året utnämnd till Australian of the Year.
1989 – Efter att massakern på Himmelska fridens torg inträffat 4 juni, inträffar en välkänd händelse dagen efter. En ensam man ställer sig mitt framför stridsvagnar i närheten av torget. Han hindrar stridsvagnarna att komma ytterligare framåt under en längre tid. Det kommer att bli ett av de mest ikoniska fotografierna från 1900-talet någonsin. Han blev känd som Den okände rebellen. Den amerikanska tidskriften Time inkluderade i april 1998 den okände rebellen i sin lista över "de hundra mest inflytelserika personerna under 1900-talet". Ingen vet med säkerhet vad som hände med mannen sedan. Många teorier har florerat, bland annat att han ska ha blivit avrättad, att han gömt sig eller att han blev fängslad.
2004 – Det svenska damfotbollslaget Umeå IK vinner Uefa Women's Champions League för andra året i rad, genom att i finalen besegra 1. FFC Frankfurt med 8–0. Året innan blev Umeå det första svenska lag, som vann tävlingen och dessa båda segrar är hittills de enda av ett svenskt lag.
2006 – Sedan Montenegro två dagar tidigare har utropat sin självständighet från federationen Serbien och Montenegro, gör Serbien denna dag samma sak, då man från serbisk sida erkänner Montenegros självständighet. Därmed upphör federationen i praktiken att existera, även om den formella upplösningen sker först 15 juni.
2007 – En lastbil kör in i ett tåg vid en plankorsning i Kerang i den australiska delstaten Victoria, varvid elva personer omkommer och 23 skadas allvarligt. Olyckan leder emellertid till att Victorias delstatsregering satsar över 33 miljoner dollar på att öka säkerheten vid plankorsningar mellan väg och järnväg i hela delstaten.

Födda

1341 – Edmund av Langley, engelsk kungason och adelsman
1493 – Justus Jonas den äldre, tysk teolog
1553 – Bernardo Baldi, italiensk matematiker och diktare
1646 – Elena Cornaro Piscopia, italiensk matematiker, den första kvinna som erhöll doktorsgrad
1656 – Joseph Pitton de Tournefort, fransk botaniker
1660 – Sarah Churchill, engelsk adelsdam
1850 – Pat Garrett, amerikansk sheriff
1853 – Lucina Hagman, finländsk pedagog och skriftställare
1858 – Carl Swartz, svensk högerpolitiker och fabrikör, Sveriges statsminister 1917
1862 – Allvar Gullstrand, svensk ögonläkare och uppfinnare, professor i oftalmologi, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1911
1868 – William W. Brandon, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1923–1927
1878 – Pancho Villa, mexikansk general och revolutionär
1883 – John Maynard Keynes, brittisk nationalekonom, filosof och sannolikhetsteoretiker
1886 – Toivo Mikael Kivimäki, finländsk politiker, Finlands statsminister 1932–1936
1898 – Federico García Lorca, spansk författare och dramatiker
1900 – Dennis Gabor, ungersk-brittisk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1971
1909 – Marion Crawford, brittisk barnflicka, anställd av brittiska kungafamiljen
1911 – Helga Hallén, svensk skådespelare
1914 – Rose Hill, brittisk skådespelare och operasångare (sopran)
1915 – Miroslav Filipović, kroatisk extremnationalist och krigsförbrytare, medlem av organisationen Ustaša
1918 – Gunnar Helén, svensk folkpartistisk politiker, Folkpartiets partiledare 1969–1975, landshövding i Kronobergs län 1965–1969 och i Stockholms län 1977–1984
1919
- Lennart Hellsing, svensk barnboksförfattare och översättare
- Richard Scarry, amerikansk barnboksförfattare och illustratör
1920 – Cornelius Ryan, amerikansk krigskorrespondent och författare
1926 – Peter George Peterson, amerikansk republikansk politiker och företagsledare, USA:s handelsminister 1972–1973
1931 – Jacques Demy, fransk regissör
1939 – Margaret Drabble, brittisk författare
1944 – Lis Nilheim, svensk skådespelare
1946 – Pelle Seth, svensk reklamtecknare, filmare, manusförfattare och regissör
1947 – Laurie Anderson, amerikansk musiker
1949 – Ken Follett, brittisk författare
1952 – Nicko McBrain, brittisk musiker, trumslagare i gruppen Iron Maiden
1957 – Charles Falk, svensk kapellmästare, pianist, kompositör, arrangör och skådespelare
1961 – Mary Kay Bergman, amerikansk röstskådespelare
1963 – Johan Rheborg, svensk komiker, skådespelare och manusförfattare, medlem i humorgruppen Killinggänget
1971 – Mark Wahlberg, amerikansk skådespelare, artist, sångare och musiker med artistnamnet Marky Mark
1972 – Anna-Carin Ahlquist, svensk bordtennisspelare
1976
- Takayuki Suzuki, japansk fotbollsspelare
- Maria Fontosh, svensk operasångare
1977 – Liza Weil, amerikansk skådespelare
1979 – Pete Wentz, amerikansk musiker, basist, bakgrundssångare och textförfattare i gruppen Fall Out Boy
1980
- Karol Križan, slovakisk ishockeymålvakt
- Karl Martindahl, svensk popsångare
1981 – Sébastien Lefebvre, kanadensisk musiker, gitarrist och bakgrundssångare i gruppen Simple Plan

Avlidna

1226 – Henrik Burwin II, furste av Mecklenburg i Rostock
1296 – Edmund Krokrygg, engelsk prins
1316 – Ludvig X, kung av Navarra och av Frankrike
1568
- Lamoraal Egmont, nederländsk general och statsman
- Philippe II, nederländsk krigare och statsman, greve av Hoorn
1612 – Hans Leo Hassler, tysk tonsättare, organist, urmakare och affärsman
1653 – Federico Cornaro, italiensk kardinal
1667 – Pietro Sforza Pallavicino, italiensk kardinal och historiker
1826 – Carl Maria von Weber, tysk kompositör
1860 – Samuel D. Ingham, amerikansk politiker, USA:s finansminister
1872 – Nils Strindlund, svensk politiker, bondeståndets talman
1896 – Josiah Begole, amerikansk politiker, guvernör i Michigan
1906 – Eduard von Hartmann, tysk filosof
1912 – George S. Nixon, amerikansk republikansk politiker, senator för Nevada
1916 – Herbert Kitchener, brittisk fältmarskalk, Storbritanniens krigsminister
1920 – Frank Moss, amerikansk jurist, författare och politisk aktivist
1930
- Jacques Hermant, fransk arkitekt
- Eric Lemming, svensk friidrottare
1952 – Gustaf Bergman, svensk operasångare, skådespelare, teaterchef, manusförfattare och operaregissör
1965 – Wilhelm, svensk prins, författare och dokumentärfilmare
1975 – Margherita Cagol, italiensk terrorist
1977 – Gunnar Wersén, svensk sångtextförfattare, dramatiker och radioman
1978 – Joseph Montoya, amerikansk demokratisk politiker, senator för New Mexico
1982 – Olle Hellbom, svensk regissör och filmproducent, mest känd för filmatiseringar av Astrid Lindgrens böcker
1990 – Nils Brandt, finlandssvensk skådespelare, i Sverige mest känd i rollen som Rocky i filmerna om Jönssonligan
1999 – Mel Tormé, amerikansk jazzsångare, kompositör och sångförfattare
2002 – Dee Dee Ramone, amerikansk musiker, basist i gruppen The Ramones
2004
- Claude Marchant, amerikansk-svensk koreograf och dansare
- Ronald Reagan, amerikansk skådespelare och republikansk politiker, guvernör i Kalifornien, USA:s president 1981-1989
- Bengt Öste, svensk journalist och nyhetsankare
2007 – Povel Ramel, svensk friherre, text- och revyförfattare samt kompositör, pianist, sångare och komiker
2008 – Eugenio Montejo, venezuelansk författare
2009 – Baciro Dabó, guinea-bissauisk politiker, presidentkandidat 2009
2012
- Ray Bradbury, amerikansk författare
- Jan Eyron, svensk pianist och dirigent
2014
- Rolf Hachmann, tysk arkeolog och förhistoriker
- Johnny Leach, brittisk bordtennisspelare
- Reiulf Steen, norsk socialdemokratisk politiker, Arbeiderpartiets ordförande
2017 – Cheick Tioté, ivoriansk fotbollsspelare
2023 – Astrud Gilberto, brasiliansk sångerska.^[5]

Källor

^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020.
^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020.
^ ”Denmark” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Denmark.html. Läst 23 november 2012.
^ http://www.titanicnorden.com/skepp/estonia.html
^ ”"Girl from Ipanema"-sångaren Astrud Gilberto död”. Dagens Nyheter. 6 juni 2023. https://www.dn.se/kultur/girl-from-ipanema-sangerskan-astrud-gilberto-dod/. Läst 16 januari 2024.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör 5 juni.
Bilder & media

[1] ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020.

[2] ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020.

[3] ”Denmark” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Denmark.html. Läst 23 november 2012.

[4] ttp://www.titanicnorden.com/skepp/estonia.html

[5] ”"Girl from Ipanema"-sångaren Astrud Gilberto död”. Dagens Nyheter. 6 juni 2023. https://www.dn.se/kultur/girl-from-ipanema-sangerskan-astrud-gilberto-dod/. Läst 16 januari 2024.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]