Arnold Joseph Toynbee, född 14 april 1889 i London, död 22 oktober 1975 i York i North Yorkshire, var en brittisk historiker vars historieverk A Study of History (1934-1961) i 12 band är en metahistoria över världshistorien, i vilken han analyserar civilisationers uppgång och fall.

Arnold J. Toynbee
Född14 april 1889[1][2][3]
London[4]
Död22 oktober 1975[1][2][3] (86 år)
York[4]
Medborgare iStorbritannien
Utbildad vidWinchester College
Balliol College
SysselsättningHistoriker, diplomat, universitetslärare, filosof
ArbetsgivareLondon School of Economics and Political Science
King's College London
Gift medVeronica Boulter Toynbee[5]
Rosalind Toynbee[5][6]
BarnAntony Harry Robert Toynbee (f. 1914)[5]
Philip Toynbee (f. 1916)[5][7]
Lawrence Toynbee (f. 1922)[7]
FöräldrarHarry Valpy Toynbee[5]
Sarah Edith Marshall[5]
SläktingarArnold Toynbee
Utmärkelser
Hedersdoktor vid Université Paris-Sorbonne (1973)[8]
Hedersdoktor vid Calcuttas universitet
Hedersdoktor vid Washington and Lee University[9]
Hedersdoktor vid Universidade Federal do Ceará
Ledamot av British Academy
Companion of Honour
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Arnold J. Toynbee var brorson till Arnold Toynbee, en framstående ekonomisk historiker som han ofta förväxlas med. Han hade professurer vid King's College London, London School of Economics och Royal Institute of International Affairs (RIIA), och var direktör vid RIIA mellan 1925 och 1955. Han hade även politiska uppdrag. Under första världskriget hade han tjänst vid underrättelsetjänsten vid brittiska utrikesdepartementet, och var delegat vid Fredskonferensen i Paris 1919. Även under andra världskriget var han verksam vid utrikesdepartementet.

Det är emellertid som historiker han blivit berömd. A Study of History påminner om Oswald Spenglers historiesyn, men skiljer sig från dennes deterministiska betraktelsesätt och pessismism. Toynbee var vidare en stor beundrare av Ibn Khaldun. Till skillnad från andra historiker, som ägnade sig åt nationalstaters eller etniska gruppers historia, studerade Toynbee civilisationer, vilka han definierade utifrån kulturella kriterier. Västvärlden skilde han från de "ortodoxa civilisationerna" (Ryssland, Balkan) och även från Grek-romerska antikens civilisation. Civilisationer, menade Toynbee, uppstod som respons på utmaningar, där en minoritet erbjöd en grupp en lösning på utmaningens problem. Sådana utmaningar kunde vara fysiska eller sociala. Om civilisationen kunde bemöta utmaningen växte den, och om den misslyckades förföll den, menade Toynbee, och påstod: Civilizations die from suicide, not by murder. Sammanlagt identifierade han 30 civilisationer, levande och förfallna.

Senare blev Toynbee kritiserad för sin teori. I mycket skilde sig hans teorier från samtidens, eftersom han inte förklarade civilisationers uppkomst från rasistiska grunder, och heller inte marxistiskt som en kamp mellan klasser. Han uppfattades av somliga som en metafysiker snarare än en historiker, så till exempel av Pieter Geyl.

Utmärkelser

redigera

Asteroiden 7401 Toynbee är uppkallad efter honom.[10]

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6w66tzq, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 28175997, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 236252, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Большая российская энциклопедия. Электронная версия, Stora ryska encyklopedin, 1 april 2016, Stora ryska encyklopedin-ID: 4195114.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e f] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ The Peerage person-ID: p52935.htm#i529341, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, books.google.fr .[källa från Wikidata]
  9. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  10. ^ ”Minor Planet Center 7401 Toynbee” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=7401. Läst 24 juni 2023. 

Externa länkar

redigera
pFad - Phonifier reborn

Pfad - The Proxy pFad of © 2024 Garber Painting. All rights reserved.

Note: This service is not intended for secure transactions such as banking, social media, email, or purchasing. Use at your own risk. We assume no liability whatsoever for broken pages.


Alternative Proxies:

Alternative Proxy

pFad Proxy

pFad v3 Proxy

pFad v4 Proxy