Buskskvättor

fågelsläkte i familjen flugsnappare

Buskskvättor (Saxicola) är ett släkte med fåglar i familjen flugsnappare.[1]

Buskskvättor
Svarthakad buskskvätta (Saxicola rubicola)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteBuskskvättor
Saxicola
Bechstein, 1802
Arter
Se text.
Buskskvätta (Saxicola rubetra), hane.
Buskskvätta (Saxicola rubetra), hane.

Utbredning och vistelseort

redigera

Buskskvättorna förekommer i stora delar av gamla världen, från Brittiska öarna österut till Stilla havet och söderut till Afrika söder om Sahara. Den har också tagit sig så långt som till Madagaskar, Maskarenerna och Små Sundaöarna. De är alla insektsätare som häckar i öppen buskvegetation och gräsmarker med spridda buskage.

Systematik

redigera

Tidigare fördes buskskvättorna tillsammans med andra små trastliknande fåglar som exempelvis rödstjärtar och stenskvättor till familjen trastar, men DNA-studier visar dock att de är närmare släkt med flugsnappare i familjen Muscicapidae och förs numera dit.[2][3] Även inom släktet är taxonomin omdiskuterad, där olika auktoriteter erkänner olika många arter.

Studier av DNA (Illera et al 2008[4]) visar att släktet Saxicola har sitt ursprung i Asien och då troligen från Centralasien, sydvästra Asien eller Indiska halvön. Därifrån har släktet sedan spridit sig vilket gett upphov till fyra distinkta klader i fyra olika geografiska områden. Släktet består av mellan tolv och 15 arter beroende på taxonomisk auktoritet.

Klad 1: Asiatiska fastlandet

Klad 2: Europa och Västasien

Klad 3: Sydasien och den asiatiska övärlden

Klad 4: Eurasien och Afrika. Denna klad är den genetiskt sett mest varierade av de fyra kladerna och kan delas upp i tre subklader i västra palearktis, Afrika och Asien.

Oklar taxonomisk hemvist inom släktet

BirdLife International behandlar komplexet kring svarthakad buskskvätta som en och samma art, Saxicola torquata, och inkluderar därmed rubicola, sibilla, maura och stejnegeri. Den sydafrikanska drakensbergskvättan (Campicoloides bifasciatus) placerades tidigare i Saxicola men anses numera vara mer avlägset släkt, systerart till Emarginata.

Det vetenskapliga släktnamnet Saxicola betyder ungefär "klippinvånare" på latin och härstammar från orden saxum, "sten" eller "klippa" och incola, "invånare" eller "boende".

De flesta av arterna är vanligt förekommande i rätt miljö. Sindbuskskvättan och mongolbuskskvättan har båda dock begränsade utbredningsområden och minskar i antal, varför de är med i IUCN:s rödlista som sårbara.

Galleri

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  2. ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  3. ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.
  4. ^ Illera, J.C., Ricardson, D.S., Helm, B., Atienza, J.C., Emerson B.C., (2008) Phylogenetic relationships, biogeography and speciation in the avian genus Saxicola, Molecular Phylogenetics and Evolution, doi: 10.1016/j.ympev.2008.05.016

Källor

redigera
  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
pFad - Phonifier reborn

Pfad - The Proxy pFad of © 2024 Garber Painting. All rights reserved.

Note: This service is not intended for secure transactions such as banking, social media, email, or purchasing. Use at your own risk. We assume no liability whatsoever for broken pages.


Alternative Proxies:

Alternative Proxy

pFad Proxy

pFad v3 Proxy

pFad v4 Proxy