Cypern är en ö i Medelhavet och hör geologiskt ihop med Mindre Asien, vars sydliga berg fortsätter i öns parallella kedjor. Kyreniabergen följer kusten i norr. Innanför den smala kustslätten i söder utbreder sig Troodosbergen med högsta toppen, Olympus (1 952 m). Det centrala låglandet Messariaslätten, har Cyperns bördigaste jordar, delvis konstbevattnade. I bergen växer buskskog (macchia) och pinjer. Öns mäktiga skogar (tall, ek, ceder) skövlades redan under forntiden. Cypern har utpräglat medelhavsklimat med heta, torra somrar och milda, fuktiga vintrar; Troodosbergens toppar är dock snöklädda på vintern.[1]

Cypern
(Κύπρος / Kıbrıs / Cyprus)
Ö
Länder Cypern Cypern, Nordcypern Nordcypern, Akrotiri och Dhekelia Akrotiri och Dhekelia
Huvudstad Nicosia
(Cypern)
Nordnicosia
(Nordcypern)
Episkopi
(Akrotiri och Dhekelia)
Area 9 251 km²
Folkmängd 788 457
Befolkningstäthet 85 invånare/km²
Tidszon UTC+2
 - sommartid UTC+3

På ön finns staten Republiken Cypern som har de jure[2] suveränitet över ön med undantag för de brittiska militära baserna i Akrotiri och Dhekelia. Republiken Cypern är i praktiken uppdelad i två huvuddelar; området under effektiv kontroll av Republiken Cypern, som omfattar cirka 59% av öns yta, och det turkiskt kontrollerade området i norr,[3] som kallar sig Turkiska republiken Nordcypern och endast erkänns av Turkiet, som täcker cirka 36% av öns yta.

Källor

redigera
  1. ^ Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon
  2. ^ ”Cyprus” (på engelska). Britannica.com. http://www.britannica.com/EBchecked/topic/148573/Cyprus. Läst 7 oktober 2011. ”Two de facto states currently exist on the island of Cyprus: the Republic of Cyprus (ROC), predominantly Greek in character, occupying the southern two-thirds of the island, which is the original and still the internationally recognized de jure government of the whole island...” 
  3. ^ ”According to the United Nations Security Council Resolutions 550 and 541” (på engelska). Un.org. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524192335/http://www.un.org/documents/sc/res/1984/scres84.htm. Läst 27 mars 2009. 
pFad - Phonifier reborn

Pfad - The Proxy pFad of © 2024 Garber Painting. All rights reserved.

Note: This service is not intended for secure transactions such as banking, social media, email, or purchasing. Use at your own risk. We assume no liability whatsoever for broken pages.


Alternative Proxies:

Alternative Proxy

pFad Proxy

pFad v3 Proxy

pFad v4 Proxy