Kurdiska

	Kurdiska
	Kurdî, کوردی
	Kurdî i perso-arabisk skrift (Nastaʿlīq skrift)
Uttal	[kuɾdiː]
Talas i	Turkiet Iran Irak Syrien Armenien Libanon Azerbajdzjan Turkmenistan Georgien
Region	Mellanöstern; Anatolien; Kaukasien
Antal talare	~48 miljoner
Språkfamilj	Indoeuropeiska Indoiranska Iranska Nordvästiranska Kurdiska; ; ; ;
Dialekter	Nordkurdiska (Kurmanji) Centralkurdiska (Sorani) Sydkurdiska (Pehlewani)
Skriftsystem	Nuvarande:; Sorani-alfabetet (Perso-Arabisk skrift; används mest i Irak och Iran); Hawar-alfabetet (Latinsk skrift; används mest i Turkiet och Syrien); Historiska:; Armeniska alfabetet (forna Sovjetarmenien); Kyrilliska alfabetet (forna Sovjetunionen)
Officiell status
Officiellt språk i	Irak
Språkkoder
ISO 639‐1	ku
ISO 639‐2	kur
ISO 639‐3	kur – inkluderande kod; Individuella koder:; kmr – Nordkurdiska; ckb – Centralkurdiska; sdh – Sydkurdiska
Nordkurdiska Centralkurdiska Sydkurdiska	Zazaki Gorani blandad

Kurdiska (Kurdî, کوردی; från medelpersiskans 𐭪𐭥𐭫𐭲 kwrt- "nomadisk")^[7]^[8] är den moderna benämningen på ett kontinuum av flera olika nordvästiranska språk^[9]^[10] inom den indoeuropeiska språkfamiljen och talas framförallt i Kurdistan som täcker delar av Iran, Irak, Syrien, Armenien och Turkiet. Kurdiska formar tre språkgrupper: kurmanji (nord), sorani (central) och pehlewani (syd). En sidospråkgrupp mer olika övriga språkgrupper är zaza-gorani, som också talas också av flera miljoner kurder.^[11] Senaste (från och med 2009) studier uppskattar att mellan 20 och 30 miljoner talar kurdiska som modersmål.^[12]

Kurdiska tillhör språkgruppen iranska språk som talas av ca 200 miljoner människor runt om i världen (varav drygt hälften är persisktalande).^[13] De iranska språken delas vidare in i en västlig och östlig grupp, där den västliga gruppen indelas ytterligare i en nordvästlig och en sydvästlig. Kurdiskan brukar anses tillhöra den nordvästra grenen av det nyiranska språkträdet och kan bland de övriga iranska språken närmast jämföras med persiska och baluchiska. Enligt iranisten Ludwig Paul tillhör kurdiska de nordvästra iranska språken beträffande sitt ursprung men det har samtidigt många likheter med sydvästra iranska språk, främst persiska som det stått under stark påverkan av.^[14]

Mycket lite är känt om de kurdiska språkens ursprung men man tror att de växte fram under högmedeltiden och framåt (1000-1600-talen).^[14] Kurdiska är belagt som skriftspråk först på 1600-talet då det uppstod en litterär produktion. Litteraturen var i stort sett begränsad till poesi fram till 1900-talet, då en prosalitteratur började utvecklas.

Idag finns det två huvudsakliga skriftliga kurdiska språkgrupper, nämligen kurmanji i de norra delarna av den språkliga regionen Kurdistan och sorani längre österut och söderut. Sorani-standardversionen av centralkurdiska är, tillsammans med arabiska, ett av de två officiella språken i Irak och i politiska dokument kallas det för "kurdiska".^[15]^[16]

Genom att det finns en omfattande kurdisk diaspora, bland annat i Sverige och Libanon, så är också språket spritt över världen. I Sverige finns bland annat världens första kurdiska bibliotek som är placerat i Stockholm.

Förutom de tre huvuddialekterna talas även mindre lokala underdialekter till nord-, central och sydkurdiska.

Historia

De kurdiska språken har inte några kända föregångare bland de iranska fornspråken och medeliranska språken, och de äldsta bevarade kurdiska texterna kan spåras tillbaka till tidigast 1500-talet.^[17] För studiet av kurdiskans historiska bakgrund är man därför beroende av en komparativ jämförelse med äldre iranska språk, främst persiska.^[18]

Språkgrupper

Kurdiskan kan delas in i tre språkgrupper. Att de är språkgrupper och inte dialekter beror på att de inte är ömsesidigt begripliga utan förvärvad tvåspråkighet.^[19]^[20] Därför menar vissa forskare att kurdiska inte är ett språk utan bör klassificeras som flera språk.^[21]

De tre språkgrupperna är:

Nordkurdiska (kurmanji) är den största språkgruppen, som talas av uppskattningsvis 15 till 20 miljoner kurder i östra Turkiet.
Centralkurdiska (sorani) talas av uppskattningsvis 6 till 7 miljoner kurder i stora delar av irakiska Kurdistan och i provinserna Kordestān och Öst-Āzarbāijān i nordvästra Iran.^[22] Sorani är en skriftlig standard för centralakurdiska som utvecklades på 1920-talet (uppkallad efter det historiska Soranemiratet) och antogs senare som standardortografi för kurdiska som ett officiellt språk i Irak.^[23]
Sydkurdiska (pahlavāni) talas av cirka 3 miljoner kurder i delar av provinserna Kermān Shāh och Ilām i Iran och i Khanāqin distriktet i östra Irak.^[24]

Kurder i Turkiet och Syrien skriver kurmanji med det latinska alfabetet, medan man i Bahdînan (nordvästliga delen av Irak) skriver kurmancî med arabiska bokstäver. Sorani (Iran och regionen Sulaymaniyya; nordöstra delen av Irak) skrivs med en modifierad form av det arabiska alfabetet. I den kurdiska delen av Armenien skriver man med kyrilliska bokstäver.

Mukriani är en dialekt av kurdiska och talas i städerna Pirān Shahr och Māh Ābād i Iran. Pirān Shahr och Māh Ābād är kända som Mukrian.^[25]

Även om kurmanji är den mest talade av de kurdiska språken, finns det mer tryckt material på sorani, eftersom användningen av kurdiska i Turkiet är starkt begränsad och kurderna i Iran är mer fria att ge ut egen litteratur. Sedan slutet av 1990-talet finns det en utveckling av kurmanjilitteraturen, särskilt i Turkiet.

Grammatik

Kurdiskan har kluven ergativitet. I grammatiskt hänseende har kurdiskan ännu kvar en del äldre former, som gått förlorade i persiska, såsom till exempel ett kasussuffix a (e, z), som utmärker objektiv (ackusativ, dativ), ett gammalt participialperfekt med mera, varjämte verbet utbildat flera nya, annorlunda former, till vilka de övriga iranska språken inte erbjuder något motsvarande.

Fonologi

Enligt Kurdish Academy of Language,^[26] har kurdiska följande fonem:

Konsonanter

	Bilabial	Labio- dental	Apikal	Post- alveolar	Palatal	Velar	Uvular	Faryn- gal	Glottal
Nasaler	[m]		[n]			[ŋ]
Klusiler	[p] ³ [b]		[t] ³ [d]			[k] ²^,³ [ɡ] ²	[q]		[ʔ]
Affrikator				[t͡ʃ] ³ [d͡ʒ]
Frikativor		[f] [v]	[s] [z]	[ʃ] [ʒ]		[x] [ɣ]		[ħ] [ʕ]	[h]
Lateral			[l] [ɫ] ¹
Flappar			[ɾ]
Tremulanter			[r]
Approximanter		[ʋ]			[j]

^1 Precis som i många engelska dialekter, förekommer inte velariserad alveolar lateral approximant i början av en stavelse. Dessutom, i vissa dialekter, ändras den velariserade lateralen [ɫ] till en [ɾ] i kvinnors uttal.^[27]
^2 [k] och [ɡ] är starkt palataliserade framför slutna främre orundade vokalen [i] och mellan-främre vokalen [e̞]

( lyssna) samt den rundade främre allofonen [ɥ] av fonemen [w], sluten på [t͡ʃ] och [d͡ʒ].^[28]

^3 I nordkurdiska, görs en fonetisk distinktion mellan aspirerade och oaspirerade tonlösa klusiler. Sålunda är /p/ i kontrast med /pʰ/, /t/ med /tʰ/, /k/ med /kʰ/, och affrikatan /t͡ʃ/ med /t͡ʃʰ/. Detta kan vara ett arealt drag som delas med språk såsom armeniskan.^[29]

Vokaler

	Främre	Halv- främre	Central	Bakre
Sluten	[iː] ( lyssna)		[ʉː] ( lyssna)	[u]/[uː] ( lyssna)
Halvsluten		[ɪ]
Mellansluten	[eː] ( lyssna)			[o]
Mellan
Mellanöppen	[ɛ]
Halvöppen
Öppen	[aː] ( lyssna)/[a]

De fyra korta vokalerna är [ɛ], [ɪ], [o] och [u]. De fem långa vokalerna är [aː] ( lyssna), [eː] ( lyssna), [iː] ( lyssna), [uː] ( lyssna) och [ʉː] ( lyssna). Variationer tillkommer, då man i sydkurdiska dialekter använder långa [ɑː] ( lyssna) istället för långa [aː] ( lyssna) och korta [a] istället för korta [ɛ].

Alfabet

Huvudartikel: Kurdiska alfabeten

Det kurdiska alfabetet har skrivits med hjälp av fyra olika skriftsystem. I Irak och Iran skrivs det med hjälp av den perso-arabiska skriften som sammansattes av Se'îd Kaban Sidqî. På senare tid har det ibland skrivits med ett latinskt alfabet i Irak. I Turkiet, Syrien, och Armenien, skrivs språket numera med latinsk skrift. Tidigare skrevs kurdiskan i Turkiet och Syrien med en perso-arabisk skrift fram till år 1932. Det finns ett förslag till ett enhetligt internationellt erkänt kurdiskt alfabet baserat på ISO-8859-1^[30] som kallas Yekgirtú. Kurdiskan i forna Sovjetunionen skrevs med ett kyrilliskt alfabet. I Armeniska SSR och det Osmanska riket skrevs den i ett armeniskt alfabet (en översättning av evangelierna år 1857^[31] och hela nya testamentet 1872).

Ordförråd

I det kurdiska ordförrådet återfinns ett stort antal ord som saknar kognater (besläktade ord) med övriga iranska språk, men kan återfinnas i andra indoeuropeiska språkgrenar. Några kognater med svenska är dol (dal), merûle (myra), derga (dörr), erd (jord), estêra (stjärna), brâdêr (bror), to (du), şeş (sex), nwe (ny) och mirdin (dö), jämför "mörda".

Vokabulärkonkordans

Persiska	Zazaki	Engelska	Kurmanci/Sorani	Svenska	Turkiska	Latin
deh	dewe	village	gund/dê	by	köy	pagus
man	ez	I	ez/min	jag	ben	ego
lab	lêw	lip	lêw	läpp	dudak	labrum
zabân	ziwan	language	ziman	språk	dil	lingua
nâm	name	name	nav/nau/nam	namn	ad	nomen
şir	şêr	lion	şêr	lejon	aslan	leo
xodâ	homa	god	xweda/xwa	gud	tanri:tengri	deus
asb/astar	estor	horse	hesp/esp	häst	at	equus
asemân	asmên	heaven	asman	himmel	gök	caelum/coelum, aether
bâleş	balişna	pillow	balgeh/balîf	kudde	yastık	pulvinus

Litteratur

Den tidigast bevarade litteraturen på kurdiska är av diktare som skrev på Hawrami med arabisk skrift år 1169, i vasallstaten Ardalan, fram till dess slut år 1867. Då tog sorani över som det ledande litteraturspråket och har utvecklats starkt, särskilt i de irakiska delarna av Kurdistan där sorani används som skolspråk sedan 1918. I de turkiska delarna har kurdiska tryckalster varit förbjudna på grund av assimilationspolitik sedan Turkiets grundande 1923. Lagen upphörde 1991. Lagen om förbud mot kurdisk tv och radio i Turkiet upphörde 2001, men gällde i praktiken fram till 2004. Att undervisa i kurdiska i Turkiet är fortfarande förbjudet idag.^[när?]^{[källa behövs]}

Se även

Referenser

Noter

^ ”Azerbaijan > Kurds” (på engelska). minorityrights.org. https://minorityrights.org/minorities/kurds/. Läst 1 juni 2022.
^ ”Georgia: Treatment of the Kurds, in particular of Yezidi Kurds” (på engelska). UN Refugee Agency. https://www.refworld.org/docid/3ae6aae694.html. Läst 1 juni 2022.
^ ”2nd periodic report” (på engelska). Armenska regereringen. https://www.gov.am/u_files/file/kron/ArmeniaPR2_en.pdf. Läst 1 juni 2022.
^ Ethnologue - Kurdish
^ Blau, Joyce. ”The Kurdish Language and Literature” (på engelska). http://www.institutkurde.org/en/language/. Läst 20 oktober 2008.
^ ”UNPO. Nations and people” (på engelska). Arkiverad från originalet den 14 september 2008. https://web.archive.org/web/20080914153624/http://www.unpo.org/content/view/7892/116/.
^ Safrastian, Arshak (1948). Kurds and Kurdistan. London: The Harvill Press. sid. 16, 31. ISBN 1127520245
^ Asatrian, Garnik (2009). ”Prolegomena to the Study of the Kurds” (på engelska). Iran and the Caucasus (Leiden: Brill) 13 (1): sid. 1-58. ISSN 1609-8498.
^ NE.se/kurdiska
^ Rezakhani, Khodadad. ”The Iranian Language Family” (på engelska). Arkiverad från originalet den 9 oktober 2004. https://web.archive.org/web/20041009124244/http://www.iranologie.com/history/ilf.html.
^ Kaya, Mehmet (2011). The Zaza Kurds of Turkey: A Middle Eastern Minority in a Globalised Society. ISBN 9-781-84511875-4
^ Demographic data is unreliable especially in Turkey, where the largest number of Kurds reside, as Turkey has not permitted gathering ethnic or linguistic census data since 1965; estimates of ethnic Kurds in Turkey range from 10% to 25%, or 8 to 20 million people.
^ Windfuhr, Gernot (2009). The Iranian languages. Florence: Routledge Taylor and Francis
^ [a b] Paul, Ludwig (4 december 2011). ”Kurdish language I. History of the Kurdish language” (på engelska). Encyclopædia Iranica. Routledge. http://www.iranicaonline.org/articles/kurdish-language-i. Läst 23 juni 2024.
^ Christine, Allison (2001). The Yezidi Oral Tradition in Iraqi Kurdistan. ”However, it was the southern dialect of Kurdish, Sorani, the majority language of the Iraqi Kurds, which received sanction as an official language of Iraq.”
^ ”Kurdish language issue and a divisive approach”. http://www.kurdishacademy.org/?q=node/194. Läst 14 september 2015.
^ Paul, Ludwig (december 2008). ”Kurdish language. i History of the Kurdish language” (på engelska). Encyclopaedia Iranica. https://iranicaonline.org/articles/kurdish-language-i.
^ Ferhad Shakely, "Kurdisk litteratur", Nationalencyklopedin.
^ Hassanpour, Amir (1992). Nationalism and language in Kurdistan, 1918-1985
^ Postgate, J.N. (2007). Languages of Iraq: Ancient and Modern. ISBN 9780903472210
^ Ludwig Paul skriver: "There is much debate, therefore, about the very question of what the Kurdish language is, of which parts it is composed, and whether there is only one Kurdish language, or maybe more than one." ”KURDISH LANGUAGE i. HISTORY OF THE KURDISH LANGUAGE”. http://www.iranicaonline.org/articles/kurdish-language-i. Läst 3 november 2019.
^ Kreyenbroek, Philip G.; Sperl, Stefan (1992). ”Chapter 3: On the Kurdish Language”. The Kurds: A Contemporary Overview. ISBN 9780415072656
^ Joyce, Blau (2000). Methode de Kurde: Sorani. sid. 20
^ Ranjbar, Vahid. Dastur-e Zaban-e Kurdi-ye Kermanshahi. Kermān Shāh: Tāq-Bostān. 1388
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170305034800/http://www.dissertation.xlibx.info/d1-other/240081-1-background-the-language-community-and-fieldwork-introduction-the.php. Läst 5 mars 2017.
^ ”Unified Kurdish Consonant Phonemes”. 21 maj 2008. http://www.kurdishacademy.org/?q=node/119. Läst 15 september 2015.
^ McCarus, Ernest N. (1997), ”Kurdish Phonology”, skriven i Winona Lake, Indiana, i Kaye, Alan S.; Daniels, Peter T., Phonologies of Asia & Africa (Including the Caucasus), "2", EISENBRAUNS, s. 694, ISBN 1-57506-017-5
^ McCarus, Ernest N. (1997), ”Kurdish Phonology”, skriven i Winona Lake, Indiana, i Kaye, Alan S.; Daniels, Peter T., Phonologies of Asia & Africa (Including the Caucasus), "2", EISENBRAUNS, s. 693, ISBN 1-57506-017-5
^ Haig, Geoffrey; Yaron Matras (2002). ”Kurdish linguistics: a brief overview”. Sprachtypologie und Universalienforschung (Berlin) 55 (1): sid. 3–14. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131014172019/http://www.uni-bamberg.de/fileadmin/aspra/bib-haig/kurdish_linguistics_a_brief.pdf. Läst 27 april 2013. Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131014172019/http://www.uni-bamberg.de/fileadmin/aspra/bib-haig/kurdish_linguistics_a_brief.pdf. Läst 15 september 2015.
^ ”The Kurdish Unified Alphabet”. www.kurdishacademy.org. http://www.kurdishacademy.org/?q=node/2. Läst 28 september 2015.
^ ”The Gospels in Kurdish in Armenian characters, 1857, Constantinople”. Google.com. https://google.com/books?id=0zZMAAAAYAAJ. Läst 28 september 2015.

Webbkällor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Kurdiska språket, 1904–1926.

Externa länkar

Wikipedia

Wikipedia har en upplaga på Kurdiska.

Wikimedia Commons har media som rör Kurdiska.
Bilder & media

[1] ”Azerbaijan > Kurds” (på engelska). minorityrights.org. https://minorityrights.org/minorities/kurds/. Läst 1 juni 2022.

[2] ”Georgia: Treatment of the Kurds, in particular of Yezidi Kurds” (på engelska). UN Refugee Agency. https://www.refworld.org/docid/3ae6aae694.html. Läst 1 juni 2022.

[3] ”2nd periodic report” (på engelska). Armenska regereringen. https://www.gov.am/u_files/file/kron/ArmeniaPR2_en.pdf. Läst 1 juni 2022.

[eth-4] Ethnologue - Kurdish

[5] Blau, Joyce. ”The Kurdish Language and Literature” (på engelska). http://www.institutkurde.org/en/language/. Läst 20 oktober 2008.

[6] ”UNPO. Nations and people” (på engelska). Arkiverad från originalet den 14 september 2008. https://web.archive.org/web/20080914153624/http://www.unpo.org/content/view/7892/116/.

[7] Safrastian, Arshak (1948). Kurds and Kurdistan. London: The Harvill Press. sid. 16, 31. ISBN 1127520245

[8] Asatrian, Garnik (2009). ”Prolegomena to the Study of the Kurds” (på engelska). Iran and the Caucasus (Leiden: Brill) 13 (1): sid. 1-58. ISSN 1609-8498.

[9] NE.se/kurdiska

[10] Rezakhani, Khodadad. ”The Iranian Language Family” (på engelska). Arkiverad från originalet den 9 oktober 2004. https://web.archive.org/web/20041009124244/http://www.iranologie.com/history/ilf.html.

[11] Kaya, Mehmet (2011). The Zaza Kurds of Turkey: A Middle Eastern Minority in a Globalised Society. ISBN 9-781-84511875-4

[12] Demographic data is unreliable especially in Turkey, where the largest number of Kurds reside, as Turkey has not permitted gathering ethnic or linguistic census data since 1965; estimates of ethnic Kurds in Turkey range from 10% to 25%, or 8 to 20 million people.

[13] Windfuhr, Gernot (2009). The Iranian languages. Florence: Routledge Taylor and Francis

[lp-14] [a b] Paul, Ludwig (4 december 2011). ”Kurdish language I. History of the Kurdish language” (på engelska). Encyclopædia Iranica. Routledge. http://www.iranicaonline.org/articles/kurdish-language-i. Läst 23 juni 2024.

[15] Christine, Allison (2001). The Yezidi Oral Tradition in Iraqi Kurdistan. ”However, it was the southern dialect of Kurdish, Sorani, the majority language of the Iraqi Kurds, which received sanction as an official language of Iraq.”

[16] ”Kurdish language issue and a divisive approach”. http://www.kurdishacademy.org/?q=node/194. Läst 14 september 2015.

[17] Paul, Ludwig (december 2008). ”Kurdish language. i History of the Kurdish language” (på engelska). Encyclopaedia Iranica. https://iranicaonline.org/articles/kurdish-language-i.

[18] Ferhad Shakely, "Kurdisk litteratur", Nationalencyklopedin.

[19] Hassanpour, Amir (1992). Nationalism and language in Kurdistan, 1918-1985

[20] Postgate, J.N. (2007). Languages of Iraq: Ancient and Modern. ISBN 9780903472210

[21] Ludwig Paul skriver: "There is much debate, therefore, about the very question of what the Kurdish language is, of which parts it is composed, and whether there is only one Kurdish language, or maybe more than one." ”KURDISH LANGUAGE i. HISTORY OF THE KURDISH LANGUAGE”. http://www.iranicaonline.org/articles/kurdish-language-i. Läst 3 november 2019.

[22] Kreyenbroek, Philip G.; Sperl, Stefan (1992). ”Chapter 3: On the Kurdish Language”. The Kurds: A Contemporary Overview. ISBN 9780415072656

[23] Joyce, Blau (2000). Methode de Kurde: Sorani. sid. 20

[24] Ranjbar, Vahid. Dastur-e Zaban-e Kurdi-ye Kermanshahi. Kermān Shāh: Tāq-Bostān. 1388

[25] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170305034800/http://www.dissertation.xlibx.info/d1-other/240081-1-background-the-language-community-and-fieldwork-introduction-the.php. Läst 5 mars 2017.

[26] ”Unified Kurdish Consonant Phonemes”. 21 maj 2008. http://www.kurdishacademy.org/?q=node/119. Läst 15 september 2015.

[27] McCarus, Ernest N. (1997), ”Kurdish Phonology”, skriven i Winona Lake, Indiana, i Kaye, Alan S.; Daniels, Peter T., Phonologies of Asia & Africa (Including the Caucasus), "2", EISENBRAUNS, s. 694, ISBN 1-57506-017-5

[28] McCarus, Ernest N. (1997), ”Kurdish Phonology”, skriven i Winona Lake, Indiana, i Kaye, Alan S.; Daniels, Peter T., Phonologies of Asia & Africa (Including the Caucasus), "2", EISENBRAUNS, s. 693, ISBN 1-57506-017-5

[29] Haig, Geoffrey; Yaron Matras (2002). ”Kurdish linguistics: a brief overview”. Sprachtypologie und Universalienforschung (Berlin) 55 (1): sid. 3–14. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131014172019/http://www.uni-bamberg.de/fileadmin/aspra/bib-haig/kurdish_linguistics_a_brief.pdf. Läst 27 april 2013. Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131014172019/http://www.uni-bamberg.de/fileadmin/aspra/bib-haig/kurdish_linguistics_a_brief.pdf. Läst 15 september 2015.

[30] ”The Kurdish Unified Alphabet”. www.kurdishacademy.org. http://www.kurdishacademy.org/?q=node/2. Läst 28 september 2015.

[31] ”The Gospels in Kurdish in Armenian characters, 1857, Constantinople”. Google.com. https://google.com/books?id=0zZMAAAAYAAJ. Läst 28 september 2015.

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

[26]

3

2

1

[27]

[28]

[29]

[30]

[31]