Hoppa till innehållet

Albymodellen

Från Wikipedia

Albymodellen var en metod för att arbeta med ekonomiskt bistånd inom socialtjänsten som introducerades i Botkyrka kommun 1981.[1] Internt kallades metoden "ansvarsmodellen".[1] Metoden utvecklades av familjeterapeuten Tony Manocchio (1924–2002)[2] som var handledare för arbetsgrupperna i Botkyrka under 1980-talet.[3] Syftet med modellen var, utifrån socialkontorets egna beskrivningar, empowerment och frigörande av klientens egna resurser. Det var alltid två socialsekreterare som tog emot klienten och det ställdes krav för ekonomiskt bistånd som uppvisande av arbetssökarlistor eller att klienten fullföljde en uppgjord behandlingskontakt. [3] Socialarbetarna såg det som att det arbete man tidigare gjort, när man relativt kravlöst beviljat bistånd, istället vidmakthöll det problem som man ville bidra till att lösa.[4]

Professorn och narkotikaforskaren Nils Bejerot (1921–1988) beskrev Albymodellen som föredömlig i sitt förhållningssätt att ställa krav för ekonomiskt bistånd när det gällde personer med missbruksproblem.[5]

Albymodellen kritiserades av andra forskare och klientorganisationer för att grunda sig på disciplinering, fostran, kontroll och repression.[1][3]

Som efterföljare till Albymodellen kan ses Uppsalamodellen (1987)[6], Skärholmsmodellen (1998)[7], Angeredsmodellen (2015 )[8][9].

  1. ^ [a b c] Trost, Erik (red) (1985). ”Alby-modellen”. Socialpolitisk debatt 39, nr 3/1985. Verdandi. s 21, 53. 
  2. ^ ”DÖDSFALL/UTLANDET”. DN.SE. 14 augusti 2002. https://www.dn.se/arkiv/familj/dodsfall-utlandet-2002-08-14/. Läst 16 augusti 2021. 
  3. ^ [a b c] Svedberg, Elisabet (2003). Albymetoden. En analys av en diskussion om det sociala arbetets inriktning. Magisteruppsats. Ersta Sköndal Högskola. sid. 4, 18f, 31 
  4. ^ Lundegårdh, G; Olson, U-J; Rosenqvist K (1986). Den första kontakten - att hjälpa eller stjälpa. i Olson U-J (red) (1986): Nya vägar i socialt arbete. Skreab förlag. sid. 33 
  5. ^ Bejerot, Nils (1987). Som det nog blir och som det borde bli! i Ericsson, G; Johanson, K E; Winberg, M (red) (1987): Nykterhetsvård och alkoholpolitik på 90-talet (Andra upplagan). Sober förlag. sid. 22 
  6. ^ Rönnlund, Eileen (1992). Socialt arbete - att se möjligheter. Almqvist & Wiksell förlag 
  7. ^ Ekström, Veronica (2005). Individens ansvar och samhällets stöd. En utvärdering av ”Skärholmsmodellen” vid Jobbcentrum Sydväst. FoU Rapport 2005:10. Stockholm Stad. 
  8. ^ ”En processutvärdering av Angeredsmodellen”. Högskolan i Borås. https://www.studocu.com/sv/document/hogskolan-i-boras/utvardering-i-praktiken/utvardering-i-praktiken-grupparbete/8792513. Läst 20 december 2024. 
  9. ^ Sydvik, Per (30 maj 2019). ”De skrotade Angeredsmodellen”. Göteborgs Posten. https://www.gp.se/nyheter/gp-granskar/de-skrotade-angeredsmodellen-1.15354188. Läst 27 september 2022. 
pFad - Phonifier reborn

Pfad - The Proxy pFad of © 2024 Garber Painting. All rights reserved.

Note: This service is not intended for secure transactions such as banking, social media, email, or purchasing. Use at your own risk. We assume no liability whatsoever for broken pages.


Alternative Proxies:

Alternative Proxy

pFad Proxy

pFad v3 Proxy

pFad v4 Proxy