Hoppa till innehållet

Antonin Scalia

Från Wikipedia
Antonin Scalia
Antonin Scalia, 21 mars 2013.
FöddAntonin Gregory Scalia
11 mars 1936[1][2][3]
Trenton, New Jersey, USA
Död13 februari 2016[4][3][5] (79 år)
Cibolo Creek Ranch nära Shafter i Presidio County, Texas, USA
BegravdFairfax Memorial Park
Medborgare iUSA[6][7]
Utbildad vidGeorgetown College, filosofie kandidat, [4]
Harvard Law School, kandidatexamen i juridik, [4]
Fribourguniversitetet
Xavier High School, high school-examen, [4]
SysselsättningDomare[8][9][10], professor, advokat, jurist[11]
Befattning
Domare i USA:s högsta domstol (1986–2016)
ArbetsgivareGeorgetown University Law Center
University of Chicago
Stanford Law School
University of Virginia School of Law (1967–1971)
University of Chicago Law School (1977–1982)
Politiskt parti
Republikanska partiet[12]
Barn9
Utmärkelser
Francis Boyer Award (1989)[13]
Golden Plate Award[14]
Presidentens frihetsmedalj (2020)
James Cardinal Gibbons Medal
Namnteckning
Redigera Wikidata

Antonin Gregory Scalia, född 11 mars 1936 i Trenton, New Jersey, död 13 februari 2016 på Cibolo Creek Ranch nära Shafter i Presidio County, Texas,[15][16][17] var en amerikansk jurist och domare och från 1986 till sin död ledamot av USA:s högsta domstol.

Scalia arbetade på advokatbyrå (bland annat på Jones Day) och inom den akademiska världen innan han övergick till domstolsväsendet under Nixons tid som USA:s president. Därefter blev han domare under Reagans tid som president.[18]

Domare i Högsta domstolen

[redigera | redigera wikitext]

Scalia utnämndes till ledamot av USA:s högsta domstol av president Ronald Reagan. Scalia var då den förste italiensk-amerikanen som utsågs till detta ämbete.[18] Han var vid sin död den ledamot som suttit längst, 29 år.[19] Scalia betraktades som en av de mest konsekventa och konservativa ledamöterna i landets högsta domstol, oftast i konkurrens med Clarence Thomas och (under senare år) Samuel Alito. Scalias uppfattning var generellt att domstolens uppgift var att, om än ståndaktigt, tolka lagen såsom skriven och hans domslut hade ett dogmatiskt och ofta arrogant men humoristiskt motstånd mot en successivt ökande trend att försök att tolka in rättigheter och doktrin för att lösa breda politiska frågor, exempelvis rörande dödsstraff (som sedan 1960-talet omtvistat setts som stridande mot åttonde tillägget som "grymt och ovanligt") och abort (lagligförklarat i samtliga delstater 1973 genom prejudikatet Roe vs Wade, som Scalia öppet motsatte sig). Han menade att politiska frågor måste avgöras genom den demokratiska processen och en fri och öppen debatt, och varnade frenetiskt för konsekvenserna av en egenmäktigt stärkt domarkår för splittring och misstro till landets politiska institutioner. Samtidigt hade hans utlåtanden en påtaglig liberal prägel, och Scalia stödde (i flera fall i opposition till Thomas, Alito och mer "liberala" ledamöter) den strängt fasthållna yttrandefriheten i frågor om skändande av den amerikanska flaggan, begränsningar av pornografi och våldsamma dataspel med mera, samt anklagades rättigheter under rättsprocessen, exempelvis i fråga om anonyma vittnen och öppen bevisföring. Under kriget mot terrorismen motsatte han sig dock, ibland hätskt, rätten till habeas corpus för tillfångatagna misstänkta terrorister, med motivationen att dessa utgör krigsfångar utanför amerikansk jurisdiktion. Scalia författade 2008 ett av den sena tidens mer kontroversiella och banbrytande utlåtanden i målet District of Columbia mot Heller, som fastslog - och i hans mening återupprättade - andra tilläggets ställning gentemot lagstiftning som förbjöd eller hårt begränsade möjligheten för individer att köpa och äga vapen, i det aktuella fallet i District of Columbia. Scalia sågs som sin tids ledande originalist och textualist och ha lett en renässans för objektiva och originalistiska eller förarbetesbetonande (i motsättning till extensiv och framåtskridande, med betoning på domarnas fria tolkningsutrymme) tillämpning av den amerikanska konstitutionen.

Personligen hade Scalia en långvarig vänskap med den liberala ledamoten Ruth Bader Ginsburg, som omsattes i flera gemensamma intervjuer och efter hans död i en opera, Scalia v Ginsburg. Hans plötsliga död, under en jaktresa i Texas, utlöste en hård strid om hans plats, till vilken president Barack Obama nominerade den erfarne domaren Merrick Garland, som emellertid den sedan januari 2015 av republikanerna kontrollerade senaten vägrade bekräfta. Efter Donald Trumps valseger 2016, inför vilken han lovat att tillsätta en värdig efterträdare till Scalia och kallat honom ett "lagens lejon", fylldes den långvarigt tomma platsen av den erfarne domaren Neil Gorsuch (född 1967), som antogs ha mer konservativ prägel.

  1. ^ Joseph Kahn (red.), Judge With Tenacity and Charm - Antonin Scalia, The New York Times (på engelska), The New York Times Company och Arthur Gregg Sulzberger, 18 juni 1986, läs online och läs onlineläs online, läst: 5 september 2016 .[källa från Wikidata]
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6mb3rfx, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 158137009, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Joseph Kahn (red.), Antonin Scalia, Justice on the Supreme Court, Dies at 79, The New York Times (på engelska), The New York Times Company och Arthur Gregg Sulzberger, läs online och läs onlineläs online .[källa från Wikidata]
  5. ^ GeneaStar, GeneaStar person-ID: scaliaanton.[källa från Wikidata]
  6. ^ Koch brothers hope to raise even more funds at secretive right-wing gathering, The Guardian (på engelska), Guardian Media Group, läs online .[källa från Wikidata]
  7. ^ Libris, 24 februari 2016, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  8. ^ Joseph Kahn (red.), Excerpts From High Court's Opinions on Child Abuse Cases, The New York Times (på engelska), The New York Times Company och Arthur Gregg Sulzberger, 28 juni 1990, läs online och läs onlineläs online, läst: 5 september 2016 .[källa från Wikidata]
  9. ^ Joseph Kahn (red.), Texas Women and Abortion Rights, The New York Times (på engelska), The New York Times Company och Arthur Gregg Sulzberger, 20 november 2013, läs online och läs onlineläs online, läst: 5 september 2016 .[källa från Wikidata]
  10. ^ Joseph Kahn (red.), Supreme Court Picks One EPA Enforcement Case Over Another and Attorneys Ask Why, The New York Times (på engelska), The New York Times Company och Arthur Gregg Sulzberger, 11 juli 2011, läs online och läs onlineläs online, läst: 5 september 2016 .[källa från Wikidata]
  11. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0131238, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, jurismagazine.com .[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, www.aei.org .[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, www.achievement.org .[källa från Wikidata]
  15. ^ Strange, Adario. ”Supreme Court Justice Antonin Scalia dead at 79”. Mashable. http://mashable.com/2016/02/13/antonin-scalia-dead/. Läst 13 februari 2016. 
  16. ^ ”US Supreme Court Justice Scalia dies - BBC News” (på brittisk engelska). BBC News. http://www.bbc.com/news/world-us-canada-35571868. Läst 13 februari 2016. 
  17. ^ Connelly, Eileen AJ. ”Supreme Court Justice Antonin Scalia dead at 79”. http://nypost.com/2016/02/13/supreme-court-justice-antonin-scalia-dead-at-79/. Läst 13 februari 2016. 
  18. ^ [a b] Supreme court justice Antonin Scalia dies at 79, The Guardian, läst 14 februari 2016
  19. ^ BREAKING: Supreme Court Justice Scalia dies during hunting trip in Marfa Arkiverad 13 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine., KVIA, läst 14 februari 2016

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
pFad - Phonifier reborn

Pfad - The Proxy pFad of © 2024 Garber Painting. All rights reserved.

Note: This service is not intended for secure transactions such as banking, social media, email, or purchasing. Use at your own risk. We assume no liability whatsoever for broken pages.


Alternative Proxies:

Alternative Proxy

pFad Proxy

pFad v3 Proxy

pFad v4 Proxy