Artefakt
Artefakt (av latin ars, "konst", och facere, "göra", "tillverka") betyder "konstgjort föremål". Beteckningen, ordet, används för alla ting som tillverkats av människor; gamla föremål eller helt nytillverkade. I begreppet beroende på kontext kan även avfallsprodukter från tillverkning, mätstörningar inom exempelvis mätteknik och modellinslag i programvarors modelleringsspråk inkluderas. Den gemensamma nämnaren är att de är åstadkomna av människor.
Begreppet artefakt hänger också nära samman med begreppet materiell kultur. En lista över artefakttyper och anläggningstyper, vilka uppträder tillsammans i ett och samma område och under samma tidsperiod, definierar en arkeologisk kultur. Arkeologins arbetsområde börjar med den första bevarade artefakten, från Homo habilis tid. Hominider före denna tid studeras uteslutande av paleontologer.
Begreppet i olika discipliner
[redigera | redigera wikitext]
I konstvetenskap används begreppet för att beteckna av människan tillverkade föremål som givits en medveten form, det vill säga begreppet inkluderar alla fysiska konstföremål.
I samtida samhällsvetenskaplig forskning om konstruktion och spridning av teknik och teknologi används begreppet (tekniska) artefakter för att benämna produkter av mänsklig verksamhet som har ett bestämmande inflytande på beteende och sociala relationer, exempelvis tvål, TV-apparater, datorer och mobiltelefoner. Även icke-materiella kulturpåfund, såsom sjudagarsvecka, facility management, osv, kan betecknas som artefakter, för att skilja dem från biologiskt givna mönster samtidigt som man trycker på att det är mänskliga idéer som fungerar som redskap för den samtida kulturen.
Termen används också om missvisande mätvärden på grund av fel i utrustning, yttre påverkan eller dylikt. De mönster man med hjälp av instrumenten iakttar härstammar inte från de fenomen man önskar undersöka utan tillkommer i apparaturen. Detta är då den medicinska termen artefakt (medicin).
Ledartefakt
[redigera | redigera wikitext]En ledartefakt eller ledtyp är en artefakt som är typisk för en arkeologisk period eller kultur. Som exempel kan nämnas gropkeramik och Ahrensburgspetsar. Genom förekomsten av ledartefakter kan en arkeologisk lokal tidsfästas med hjälp av relativ datering. Arkeologin hämtade detta begrepp från geologins ledfossil.
Artefaktens väg till källmaterial
[redigera | redigera wikitext]Enligt arkeologen Michael B. Schiffer flyttas artefakter mellan olika kontexter[1]. Det finns två typer av kontexter: systemisk kontext och arkeologisk kontext. Den systemiska kontexten är den kontext där föremålet tillverkas och används medan den arkeologiska kontexten är där föremålet påträffas efter att det har slutat brukas. Föremål kan förflyttas mellan kontexterna enligt följande:
| Kontext 1 | Kontext 2 |
|---|---|
| Systemisk | Arkeologisk |
| Systemisk | Systemisk |
| Arkeologisk | Systemisk |
| Arkeologisk | Arkeologisk |
Den första typen av förflyttning är kanske den vanligaste, till exempel så tappar man ett föremål som då går upp i den arkeologiska kontexten. Den andra typen är ovanligare och det kan till exempel röra sig om ett föremål som aldrig uppgår i den arkeologiska kontexten, det kan till exempel vara ett heligt föremål som tas ur sin vardagliga kontext för att förvaras i ett tempel. Den tredje typen av förflyttning kan vara en arkeologisk utgrävning där en artefakt tas ur den arkeologiska kontexten till att förvaras i ett museum. Slutligen den sista typen av förflyttning behandlar föremål som rör sig inom den arkeologiska kontexten, förflyttande av till exempel djur eller naturprocesser.
Till den arkeologiska kontexten
[redigera | redigera wikitext]Att bestämma hur ett föremål har hamnat där det ligger är ofta avgörande för resultaten av en arkeologisk undersökning. Ligger föremålet på sin primära plats eller har det flyttats en eller flera gånger sedan det slutade användas?
Schiffer noterar fyra sätt varpå ett föremål kan uppgå i den arkeologiska kontexten:
- Kassering
- Undanröjande av de döda
- Förlust
- Övergivande
Lewis R. Binford, amerikansk arkeolog, gjorde en etnoarkeologisk studie av Inuiter i Alaska[2], där han noterade fem sätt varpå ett föremål kan uppgå i den arkeologiska kontexten:
- Tappande
- Kastande
- Tillfällig placering
- Långvarig placering
- Dumpning
Ekofakt
[redigera | redigera wikitext]En ekofakt är ett föremål som inte är tillverkat av människohand utan som tvärtom har ett naturligt ursprung. En ekofakt kan till exempel utgöras av träkol av grenar eller hasselnötsskal som har ett arkeologisk källvärde som grund för 14C -analys, eller andra föremål av naturligt ursprung som kan användas i den arkeologiska tolkningsprocessen.
Lösfynd
[redigera | redigera wikitext]Lösfynd kallas ett enstaka eller fåtal föremål från förhistorisk tid, medeltid eller äldre historisk tid som tillvaratagits utan att fyndomständigheterna noterats. Föremålens vetenskapliga värde har därmed kraftigt minskats.
Depåfynd
[redigera | redigera wikitext]Depåfynd är två eller flera föremål nedlagda som offer (vanligen i mossar) eller som skatter avsedda att återupptagas (ofta i anslutning till bebyggelse). Alternativt används orden offerfynd eller skattfynd.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Litteratur
[redigera | redigera wikitext]
 |
Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2011-02) Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
- Binford, L.R., 1983. ”Dimensional Analysis of Behavior and Site Structure: Learning from an
Eskimo Hunting Stand” i Working at archaeology. Academic Press, INC. London. ISBN 0-12-100060-5
- Schiffer, M. B., 1976. Behavioral Archeology. Academic Press, INC. London. ISBN 0-12-624150-3
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Artefakt.