Boden-Karlsborgs artilleriregemente
Boden-Karlsborgs artilleriregemente (A 8) | |
Information | |
---|---|
Officiellt namn | Boden-Karlsborgs artilleriregemente |
Datum | 1893–1919 |
Land | Sverige |
Försvarsgren | Armén |
Typ | Artilleriet |
Roll | Fästningsartilleri |
Efterföljare | Bodens artilleriregemente, Karlsborgs artillerikår |
Storlek | Regemente |
Högkvarter | Bodens garnison |
Förläggningsort | Boden, Karlsborg |
Övningsplats | Bodens fästning, Karlsborgs fästning |
Beskyddare | Sankta Barbara |
Färger | Gult och svart |
Marsch | "Re e Patria" (Canzano) [a] |
Årsdagar | 4 december [b] |
Befälhavare | |
Regementschef | Sixten Schmidt [c] |
Tjänstetecken | |
Sveriges örlogsflagga | |
Axelklaff m/1910 |
Boden-Karlsborgs artilleriregemente (A 8) var ett artilleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1893–1919. Förbandsledningen var förlagd i Bodens garnison.[2][3][4]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Bildandet
[redigera | redigera wikitext]Kåren bildades den 10 oktober 1893 genom att 1. och 2. fästningskompaniet avskildes ur Första Göta artilleriregemente och bildade ett självständigt förband. År 1831 tillfördes 1. fästningskompaniet Karlsborgs fästning från Varbergs fästning, detta efter att Varbergs fästning utgick 1830 ur den svenska krigsorganisationen. 1. fästningskompaniet bildades 1811 ur spillrorna från Finska artilleriregementet, vilket hade inordnats i Första Göta artilleriregemente i samband med att Finland gick förlorat 1809. År 1882 tillfördes 2. fästningskompaniet Karlsborgs fästning från Karlstens fästning, detta efter att Karlstens fästning utgick 1882 ur den svenska krigsorganisationen.[5]
Genom försvarsreformen 1901 beslutades att Karlsborgs artillerikår från och med den 1 januari 1902 organiseras som Boden-Karlsborgs artilleriregemente. Regementet kom att organiseras i två bataljoner, I. bataljonen i Karlsborg och II. bataljonen i Boden.[2]
Ordningsnumret
[redigera | redigera wikitext]I samband med 1914 års härordning justerades 1914 samtliga ordningsnummer inom armén. För Boden-Karlsborgs artilleriregemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen A 8. Justeringen av beteckningen gjordes för att särskilja regementen och kårer mellan truppslagen. Det med bakgrund till att namn och nummer som till exempel № 3 Livregementets grenadjärkår och № 3 Livregementets husarkår kunde förefalla egendomliga för den som inte kände till att förbanden ifråga tillhörde skilda truppslag.[6]
Delningen
[redigera | redigera wikitext]Under senhösten 1919 började regementet avvecklas och delades upp i två självständiga förband. Vid delningen övertog Bodens artilleriregemente beteckningen A 8, medan Karlsborgs artillerikår erhöll A 10 som beteckning. Från den 10 september 1919 kvarstod endast bataljonen i Karlsborg och den 31 december 1919 upplöstes kvarvarande delar av Boden-Karlsborgs artilleriregemente. Bataljonen i Karlsborg bildade istället den 1 januari 1920 Karlsborgs artillerikår.[4][7]
Förläggningar och övningsplatser
[redigera | redigera wikitext]När regementet bildades som Karlsborgs artillerikår, förlades det till Karlsborgs fästning. När kåren omorganiserades till regemente förlades I. bataljonen i Karlsborg och II. bataljonen i Boden. Regementsstaben var under åren 1902–1912 förlagd till Karlsborgs garnison och åren 1912–1919 i Bodens garnison.[4]
Detachement
[redigera | redigera wikitext]Boden
[redigera | redigera wikitext]I Boden förlades regementets andra bataljon, vilken även gick under namnet Bodens artilleribataljon (A 8 B). Bataljonen bildades den 1 september 1906 och förlades till ett nyuppfört kasernområde längs Åbergsleden. Karlsborg var fram till 1912 regementets huvudgarnison, men från den 1 november 1912 omlokaliserades regementsstaben till Boden.[2] Bodens artilleribataljon avskildes från regementet, och bildade ett självständigt förband den 10 september 1919, Bodens artilleriregemente (A 8).[4]
Karlsborg
[redigera | redigera wikitext]I Karlsborg förlades regementets första bataljon, vilken även gick under namnet Karlsborgs artilleribataljon (A 8 K). Karlsborg var fram till den 30 oktober 1912 huvudort för regementet, men från den 1 november 1912 när regementsstaben förlades till Boden blev Karlsborg ett detachement. Karlsborgs artilleribataljon upplöstes den 31 december 1919 och bildade den 1 januari 1920 Karlsborgs artillerikår (A 10). Karlsborgs artillerikår kom senare att omorganiseras till Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1).[4]
Heraldik och traditioner
[redigera | redigera wikitext]Regementet hade vid sidan om den svenska fanan aldrig någon egen fana eller standar, utan identifierades endast genom truppslagstecknet samt dess färger. Vid avvecklingen av regementet övertogs färger, beteckning samt förbandsmarschen av det nybildade Bodens artilleriregemente.[2]
Förbandschefer
[redigera | redigera wikitext]Nedan anges regementscheferna åren 1893–1919.
- 1893–1895: Conrad Gustaf Waldemar Wetterwik
- 1895–1906: Carl Anton Hägg
- 1906–1913: Karl Gustaf Emil Kniberg
- 1913–1918: Axel Breitholtz
- 1918–1919: Sixten Schmidt [d]
Galleri
[redigera | redigera wikitext]-
Regementets kaserner i Boden
-
Regementets kanslihus i Boden
-
Regementets kaserner i Karlsborg
-
Regementets kanslihus i Karlsborg
Namn, beteckning och förläggningsort
[redigera | redigera wikitext]
|
|
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]- ^ Förbandsmarschen antogs 1916, och ärvdes 1919 Bodens artilleriregemente och fastställdes 1953 genom arméorder 33/1953.[1]
- ^ Helgondag för Sankta Barbara.
- ^ Sixten Schmidt blev sista chefen vid regementet.
- ^ Sixten Schmidt blev Bodens artilleriregemente första chef.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sandberg (2007), s. 22
- ^ [a b c d] Braunstein (2003), s. 208–209
- ^ Kjellander (2003), s. 250-251
- ^ [a b c d e] Holmberg (1993), s. 29
- ^ ”Finska artilleriregementet”. hhogman.se. http://www.hhogman.se/regementen_art.htm#Finska_artilleriregmentet. Läst 18 juli 2024.
- ^ von Konow (1987), s. 18
- ^ Holmberg (1993), s. 30
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
- Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5
- von Konow, Jan (1987). Om utvecklingen av rangordning och nummersystem i svenska armén. Stockholm: Föreningen Armémusei vänner. Libris 8840153. https://www.sfhm.se/contentassets/813daef056f04ee79a6cdca825daecdb/am-arsbok-47-1987-jan-von-konow.pdf
- Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu: marscher antagna av svenska militära förband, skolor och staber samt igenkännings-, tjänstgörings- och exercissignaler ([Ny uppl.]). Stockholm: Militärmusiksamfundet med Svenskt marscharkiv. Libris 10413065. ISBN 978-91-631-8699-8
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Boden-Karlsborgs artilleriregemente.
- Historik från Bodenartilleristen, A 8:s kamratförenings tidning
|