Diskussion:Isotop

Artikeln stabil isotop

Det är olämpligt att infoga artikeln stabil isotop medan den är under uppbyggnad, och har nått upp till 2000 tecken. Den bör återställas. /Yvwv [y'vov] 18 juli 2012 kl. 22.37 (CEST)

Ämnet är relevant, men jag tycker att det hör hemma som ett stycke i artikeln Isotop, snarare än i en egen artikel. Det ger en bättre översikt. MVH ChrisΨ (disk) 18 juli 2012 kl. 22.48 (CEST)

En artikel i en annan artikel blir så gott som alltid bara ett litet stycke. Man missar även iw-länkarna och det står oftast mycket mera på ENPW. Dessutom skulle listan med de stabila isotoperna inte passa in i artikeln isotop eftersom den blir för lång. --NERIUM (disk) 18 juli 2012 kl. 22.52 (CEST)

Så här, en:Stable isotope är artikeln på ENWP. --NERIUM (disk) 18 juli 2012 kl. 22.53 (CEST)

Japp, återställ EMRÅ.--LittleGun (disk) 18 juli 2012 kl. 22.54 (CEST)

Det är olämpligt att börja bygga underartiklar när huvudartikeln är kort och har brister. Skriv här istället. Då slipper vi att det finns bilder och externa länkar i en underartikel som är passar bättre i huvudartikeln också.

Sedan är det rätt tveksamt om det överhuvudtaget finns något behov av just den artikeln. Innehållet förefaller vara sådant som hamnar i ett bättre sammanhang här. Det enda undantaget är listan, men den är rätt poänglös när vi har isotoptabell. Vill man ha en underartikeln är det bättre att den handlar om stabilitet generellt än att den fokuserar på ena halvan av frågan.

Vad gäller IW kan man lika gärna följa dem härifrån. Vill man sedan läsa specifikt om stabila isotoper kan man använda rubriker och vidarelänkar.

andejons (disk) 18 juli 2012 kl. 23.00 (CEST)

Det är olämpligt att börja bygga underartiklar när huvudartikeln är kort och har brister. Var och en bestämmer själv vilken artikel de vill skriva, naturligtvis. --NERIUM (disk) 18 juli 2012 kl. 23.03 (CEST)

Det finns inga belägg för att en längre artikel skulle ge bättre överblick än flera kortare. När det gäller så svårsmälta ämnen som partikelfysik, är det snarast en fördel att det finns en hierarki av artiklar, där ett ämne presenteras på olika detaljnivåer, och ur olika perspektiv. I traditionella uppslagsverk (bl a Bonniers Lexikon) finns många artiklar med mindre än 200 tecken, och artikeln stabil isotop var vid den senaste raderingen betydligt längre. I synnerhet när en artikel håller på att skrivas, är det hänsynslöst att ta bort den. När det gäller engelska Wikipedia, och andra wikier, så har vi i allmänhet en hel del att lära av dem. /Yvwv [y'vov] 18 juli 2012 kl. 23.30 (CEST)

Det här är knappast en "svårsmält" artikel. Innehållet ligger på gymnasienivå, och skulle troligen kunna presenteras för högstadieelever. Och varför skulle en uppdelning av tre korta stycken på två olika artiklar göra det mer lättförståeligt? Jag har inget emot korta artiklar i sig, men det är inget självändamål att ha en massa korta artiklar bara för att traditionella uppslagsverk har sådana. Det handlar inte om en enda artikel, utan om hur man bäst presenterar ämnet "isotop" för läsarna. Min uppfattning är att "stabil isotop" är en märklig form av utbrytning som bara tar fasta på ena halvan av en av de intressanta frågorna vad gäller isotoper.

Och "i allmänhet" betyder inte "alltid". Som sagt, det finns betydligt rimligare sätt att bryta ut material när behovet uppkommer.

andejons (disk) 19 juli 2012 kl. 09.17 (CEST)

Det är bättre att utöka artikeln Isotop med relevant information, Se ENWP, än att knycka text från en annan artikel för att ge ilussionen att artikeln Isotop är en bra artikel när den ligger närmare en stub. --NERIUM (disk) 19 juli 2012 kl. 10.12 (CEST)

en:Stable isotope är 23 kB lång, vilket alla gånger är tillräckligt för att motivera en egen artikel. Om man i stället utökade isotop#stabil isotop så skulle man förr eller senare komma till en punkt där det var lämpligt att bryta ut texten till en egen artikel. Lika bra att göra det med en gång. Och ämnetär nog så invecklat för den majoritet av läsarna som inte har gått naturvetenskapligt gymnasium. /Yvwv [y'vov] 19 juli 2012 kl. 15.20 (CEST)

Och stabil isotop var på 2000, medan den här artikeln var på 5000. I framtiden kanske det finns en poäng i att dela upp materialet, men inte idag. Och det är inte ens säkert att det är ett lämpligt ämne för utbrytning.

Men visst, isotoper gås igenom på naturvetarprogrammet. Det innebär dock inte att det är speciellt komplicerat i sig. Som sagt, det mesta av det nuvarande materialet skulle förmodligen kunna förklaras redan på högstadiet.

andejons (disk) 19 juli 2012 kl. 18.20 (CEST)

I naturen...

"De flesta isotoper är radioaktiva, men eftersom sönderfallsprocessen leder fram till stabila isotoper, består huvuddelen av materien i naturen av stabila isotoper."

Det låter som en tilltalande men bedrägligt enkel förklaring – eller är det precis så? Bland annat förutsätts ju då att större delen har hunnit "falla sönder". Och menar man "universum" eller "på jorden"? /NH 19 juli 2012 kl. 19.10 (CEST)

Det är visserligen så att de flesta kända isotoper är radioaktiva, men det är egentligen inte så konstigt: har man tillräckligt med energi att lägga på experiment kan man skapa väldigt, väldigt kortlivade isotoper, och för varje grundämne har man högst ett par stabila isotoper, men kan lätt skapa ett halvdussin instabila.

Och det är både i universum och på jorden. Nästan all känd materia i universum är faktiskt väte, och andelen tritium är inte speciell stor.

andejons (disk) 19 juli 2012 kl. 21.23 (CEST)

Inledning

Som läsare utan kunskaper i kemi skulle jag önska ett förtydligande i första stycket. Förkortat står det nu: "Isotoper är varianter av ett grundämne som har olika masstal." Och lite senare: "Inom kärnfysiken kan man dock observera att det förekommer atomer inom samma atomslag som har olika masstal." Vad är skillnaden? (Ursäkta om jag skriver på fel plats, detta är min första kommentar.)

Jag håller med det ska inte stå "De har därmed samma antal protoner" då tänker man ju samma antal som vadå?? det kan stå "De har därmed samma antal protoner som nummer i det periodiska systemet" eller bara "de har ett fast antal protoner" 83.252.182.193 17 augusti 2021 kl. 19.29 (CEST)