Herbert S. Gasser
| Herbert Spencer Gasser | |
 | |
| Född | 5 juli 1888 Platteville, Wisconsin, USA |
|---|---|
| Död | 11 maj 1963 (74 år) New York City, New York |
| Nationalitet | Amerikan  |
| Forskningsområde | fysiologi |
| Institutioner | Rockefeller University Cornell University Washington University i St. Louis |
| Alma mater | University of Wisconsin-Madison Johns Hopkins University |
| Doktorandhandledare | Joseph Erlanger |
| Känd för | Aktionspotentialer |
| Nämnvärda priser | Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1944) Foreign Member of the Royal Society (ForMemRS) (1946)[1] |
Herbert Spencer Gasser, född 5 juli 1888 i Platteville, Grant County, Wisconsin, USA död 11 maj 1963 i New York, var en amerikansk fysiolog och nobelpristagare. Tillsammans med Joseph Erlanger erhöll han 1944 Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sina elektrofysikaliska undersökningar av impulserna i de perifera nerverna under tiden vid fakulteten vid Washington University i St. Louis.[1][2][3][4][5][6] Han invaldes 1946 som utländsk ledamot av Royal Society.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Gasser var son till Herman Gasser och Jane Elisabeth Griswold Gasser. Hans fader var läkare[7][8] från Dornbirn i den österrikiska landskapet av Vorarlberg och hans mor var New England Yankee och hade tyska och ryska anor.[9][10][11]
Gasser gick på State Normal School i Platteville och började sedan på University of Wisconsin (UW)1907. Han avslutade sin grundutbildning i zoologi på bara två år och skrev in sig på universitetets medicinska fakultet 1909 där han studerade fysiologi under Joseph Erlanger och farmakologi under Arthur S. Loevenhart. Medan han fortfarande var student utsågs han till föreläsare i farmakologi (1911). Eftersom UW endast tillhandahöll preklinisk medicinsk utbildning, flyttade Gasser till Johns Hopkins School of Medicine 1913, där han tog sin medicinska examen 1915. Han återvände sedan till UW som farmakologiinstruktör. År 1916 flyttade han till institutionen för fysiologi vid Washington University.
När USA gick in i första världskriget och arméerna började använda kemisk krigföring uppmanades Gasser att bidra med sin kunskap om människans fysiologi till ämnet. Följaktligen, sommaren 1918, gick han med i Armed Forces Chemical Warfare Service i Washington D.C.[12] Efter vapenstilleståndet återvände han till Washington University, där han blev professor i farmakologi 1921.
Under åren 1923–1925 studerade Gasser i London, Paris och München under ett stipendium från Rockefellerstiftelsen med målet att förbättra bredden på amerikansk medicinsk utbildning. Efter att ha avslutat dessa studier återvände han till Washington University.
År 1931 flyttade Gasser till New York City och blev professor i fysiologi vid Cornell Medical College. Efter fyra år på den posten utsågs han till den andra direktören för Rockefeller Institute, efter Simon Flexners långa tid som grundare av institutet. Han stannade kvar på den positionen fram till 1953.
År 1936 höll Gasser och Erlanger en serie föreläsningar vid University of Pennsylvania, som sammanfattade deras undersökningar av mänskliga nervcellers funktioner. Detta arbete ledde till deras erkännande 1944, då de gemensamt fick Nobelpriset (Gasser använde sina prispengar för att finansiera ytterligare forskning i ämnet).
Efter sin pensionering från Rockefeller Institute 1953 fortsatte Gasser sin forskning. Han publicerade över 100 vetenskapliga rapporter under sin livstid.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Herbert Spencer Gasser, 6 april 2021.
- Bra Böckers lexikon, 1975.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Adrian, L. (1964). ”Herbert Spencer Gasser 1888–1963”. Biographical Memoirs of Fellows of the Royal Society 10: sid. 75–82. doi:.
- ^ Perl, E. (1994). ”The 1944 Nobel Prize to Erlanger and Gasser”. FASEB Journal 8 (10): sid. 782–783. doi:. PMID 8050679.
- ^ Kenéz, J. (1968). ”Milestones in the development of electrophysiology (Herbert Spencer Gasser)”. Orvosi Hetilap 109 (32): sid. 1779–1782. PMID 4886065.
- ^ Sulek, K. (1968). ”Nobel prize for Joseph Erlanger and Herbert S. Gasser in 1944 for the discovery of high differentiation of the functions of various nerve fibres”. Wiadomosci Lekarskie (Warsaw, Poland : 1960) 21 (14): sid. 1273–1274. PMID 4880790.
- ^ Chase, M. W.; Hunt, C. C. (1995). ”Herbert Spencer Gasser – 5 juli 1888-11 maj 1963”. Biographical Memoirs of the National Academy of Sciences 67: sid. 147–177. PMID 11616345.
- ^ Herbert Spencer Gasser — Biographical Memoirs of the National Academy of Sciences
- ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1944
- ^ Gasser
- ^ Gasser again
- ^ more gasser
- ^ Gasser again again
- ^ Seymour Brody. ”American Jewish Recipients of the Nobel Prize”. Florida Atlantic University Libraries. Arkiverad från originalet den 28 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130628172219/http://www.fau.edu/library/nobel12.htm. Läst 8 mars 2012.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Herbert S. Gasser.
|
- Nobelpristagare i medicin
- Amerikanska fysiologer
- Amerikanska nobelpristagare
- Amerikanska professorer
- Ledamöter av Royal Society
- Födda 1888
- Avlidna 1963
- Män
- Personer från Grant County, Wisconsin
- Amerikanska forskare under 1900-talet
- Alumner från University of Wisconsin–Madison
- Alumner från Johns Hopkins University