Hilding Johansson (politiker)
| Hilding Johansson | |
| Född | 2 februari 1915[1][2] Trollhättans församling[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 15 juli 1994[1][2] (79 år) Trollhättans församling[1][2], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker[2][3], folkhögskollärare[2] |
| Befattning | |
| Andrakammarledamot, Älvsborgs läns valkrets (1961–1970)[2] Ledamot av Sveriges riksdag 1971–1973 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Älvsborgs läns norra valkrets (1971–1974)[4] Ledamot av Sveriges riksdag 1974–1976 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Älvsborgs läns norra valkrets (1974–1976)[5] Ledamot av Sveriges riksdag 1976–1979 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Älvsborgs läns norra valkrets (1976–1979)[6] Ledamot av Sveriges riksdag 1979–1982 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Älvsborgs läns norra valkrets (1979–1982)[6] | |
| Politiskt parti | |
| Socialdemokraterna[2] | |
| Redigera Wikidata | |
Karl Hilding Johansson (i riksdagen kallad Johansson i Trollhättan), född 2 februari 1915 i Trollhättan i Älvsborgs län, död där 15 juli 1994,[7] var en svensk socialdemokratisk politiker[8] och nykterhetsman.[9]
Johansson arbetade som folkskollärare 1946-1953 och doktorerade med avhandlingen Den svenska godtemplarrörelsen och samhället 1947. Han tillhörde SAP:s partistyrelse 1956-1984 och satt i riksdagen 1961-1982 (fram till 1970 i andra kammaren). Under åren 1967-1972 var han ledamot av grundlagsberedningen, och efter det var han 1972-1976 ordförande i konstitutionsutskottet (och därefter vice ordförande 1976-1982). Han var även politiker i Trollhättan och Älvsborgs läns landsting,[8] och aktiv inom Sveriges Godtemplares Ungdomsförbund, bl.a. som förbundsordförande, och sedermera IOGT, bl.a. i IOGT:s Verkställande Råd.[9]
Utöver sin doktorsavhandling gav han bl.a. ut Folkrörelserna och det demokratiska statsskicket i Sverige (1952) och Det demokratiska välfärdssamhället (1960).[8] Postumt utkom hans självbiografi, Memoarer - demokrati och politik (2013), sammanställd av hans anteckningar av hans hustru Ulla.[9]
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, läst: 13 september 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 239, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgZ9Q, läst: 20 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Björn Asker & Anders Norberg, Enkammarriksdagen 1971-1993/94 ledamöter och valkretsar / på Riksdagens uppdrag utarbetad av Björn Asker och Anders Norberg., vol. 2, 1996, s. 167, läst: 9 april 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Riksdagens protokoll 1971:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Riksdagens protokoll 1974:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Riksdagens protokoll 1976/77:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010)
- ^ [a b c] ”Hilding Johansson”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hilding-johansson. Läst 28 april 2016.
- ^ [a b c] Lindberg, Bertil (2 november 2015). ”Hilding Johansson - demokrati och politik”. Nykterhetshistoriska sällskapet. http://www.nykterhetshistoriskasallskapet.se/2015/11/hilding-johansson-demokrati-och-politik/. Läst 28 april 2016.
|