Ica
- För andra betydelser, se Ica (olika betydelser).
| Ica AB | |
 | |
| Org.nr | 556582-1559 |
|---|---|
| Typ | Privat aktiebolag |
| Huvudkontor |  Solna, Sverige |
| Nyckelpersoner | Per Strömberg Styrelseordförande |
| Bransch | Detaljhandel |
| Historik | |
| Grundat | 1917 (namnet Ica registrerat 1939) |
| Grundare | Emil Clemedtson Erik Karlsson-Kyhlstedt Rudolf Lifwendahl Hakon Swenson |
| Ekonomi | |
| Omsättning | ▬ 0 SEK |
| Rörelseresultat | ▲ -1,523 miljoner SEK |
| Vinst efter skatt | ▲ 3,604 miljarder SEK |
| Tillgångar | ▼ 24,785 miljarder SEK |
| Eget kapital | ▼ 18,908 miljarder SEK |
| Struktur | |
| Ägare | Ica Gruppen – 100%[1] |
| Moderbolag | Ica Gruppen AB |
| Dotterbolag | Ica Sverige AB Ica Norge AS Rimi Baltic AB Ica Fastigheter AB Ica Banken AB |
| Övrigt | |
| Webbplats | www |
| Fotnoter | Statistik från 2018 års bokslut.[2] |
Ica ([ˈîːka]), av företaget skrivet ICA, är ett detaljhandelsföretag med verksamhet i Sverige och i Baltikum. Det har ungefär hälften av Sveriges dagligvaruhandel enligt leverantörsföreningen för dagligvaror, DLF.[3] I slutet av 2018 hade Ica omkring 2 075 egna och handlarägda butiker och apotek i Sverige och Baltikum. I Ica Gruppen ingår Ica Sverige och Rimi Baltic, Apotek Hjärtat, Ica Fastigheter samt Ica Banken som erbjuder finansiella tjänster till svenska kunder.
Ica var tidigare en förkortning av Inköpscentralernas Aktiebolag. Ica-handlarna samverkar genom Ica-handlarnas Förbund, som är medlemsorganisationen för Ica-handlarna i Sverige. Mellan 2000 och 2013 delägdes Ica av Hakon Invest och nederländska Royal Ahold N.V.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Ica räknar sin historia tillbaka till 1917[4] när Hakon Swenson grundade AB Hakon Swenson, allmänt kallat Hakonbolaget, i Västerås. Den första praktiska verksamheten var i Gävle hamn.[5] Hakonbolaget byggde på det som kallas Ica-idén, att enskilda handlare (på den tiden oftast kallade köpmän) gemensamt skulle äga sin egen grossist. De skulle därmed samordna sina inköp, för att få stordriftsfördelar, men fortsätta konkurrera på lokal nivå med varandra. En för sin tid inte helt unik tanke, inspiration hämtades till stor del från den under sin tid ledande dagligvaruaktören, kooperationen (KF) som i slutet av 1910-talet och början av 1920-talet alltmer uppfattades som ett hot mot den privata handelns ställning. Kooperationens konkurrenskraft låg till viss del just i de samordnade inköpen, något som Hakon tidigt kom att inse[6]. På sin tid fick Hakon höra att det var "en omöjlig idé" att samordna den privata handeln på ett likande vis, ett uttryck som levt vidare i Ica-sammanhang.[7]
Inköpscentralernas AB Ica
[redigera | redigera wikitext]Namnet Ica uppkom när fyra regionala, handlarägda grossistföretag grundade ett samarbetsorgan i slutet av 1930-talet. De kallade sig för inköpscentraler för att skilja sig från vanliga grossister. Den 8 april 1938 möttes Hakon Swenson, J Rudolf Lifwendahl, Emil Clemedtson och Erik Karlsson-Kyhlstedt för en middag i den förstnämndes hus i Västerås. De fyra var verkställande direktörer för Hakonbolaget, Speceristernas Varuinköp, AB Eol och Nordsvenska Köpmannabolaget. Vid middagen deltog även nära medarbetare till Hakon Swenson. De kom fram till att de fyra grossistföretagen skulle bilda ett gemensamt företag vid namn Svenska Inköpscentralernas Aktiebolag för att dra nytta av de vinster man kunde göra genom att samordna verksamheten. Detta företag grundades den 9 januari 1939 när en konstituerande stämma hölls i bolaget. Man registrerades hos Patentverket den 15 mars samma år under namnet Inköpscentralernas AB Ica. Från början hade man tänkt sig namnet "Sica", där S stod för "svenska", men det namnet var redan upptaget.
I slutet av 1930-talet täckte inköpscentralerna hela Sverige, förutom Skåne. Det skulle dock dröja till 1964 innan alla butiker som var anslutna till någon av de fyra inköpscentralerna, som samarbetade under namnet Ica, började använda namnet Ica som butiksnamn och ända till 1990 innan inköpscentralerna och samarbetsorganet Ica fusionerades till ett enda företag vid namn Ica AB.
Ica-förbundet
[redigera | redigera wikitext]1940 bildades Ica Förbundet för att stärka samhörigheten mellan butikerna. Förbundet hade dock ingen avgörande betydelse förrän 1972. Förbundet finns ännu kvar, men heter Ica-handlarnas Förbund och är såväl en intresseorganisation för Ica-handlarna som huvudägare i Ica Gruppen. 1942 bildades Ica-industrier. Företaget ägdes till lika delar av de fyra inköpscentralerna. 1945 grundades Ica Förlaget, vilka bland annat står bakom Ica-kuriren, Ica-Nyheter och receptboken Sju sorters kakor. Förlaget såldes 2014.
Under 1980-talet tog Ica över en del av de butiker som tillhörde snabbköpskedjan Metro och tog så småningom helt över denna kedja 1992.
Under 2001 startade Ica sin egen bank. Denna var en utveckling av kundkortstjänsten som efter att man erhållit bankoktroj kunde tillåta större belopp än det tidigare taket på 15 000 kronor.
Sedan 2007 äger Ica 100 procent (tidigare 50 procent) av Rimi Baltic som driver butiker i Baltikum.
Ica-restauranger
[redigera | redigera wikitext]Ica-restauranger var en restaurangkedja som bildades 1945 och existerade till 1982. Stommen i företaget utgjordes av Ringbaren, en sorts kafeteria med självservering. På 1970-talet var Ica-restauranger med över 135 enheter Sveriges största restaurangföretag i enskild regi. Verksamheten avvecklades 1982.
Organisation
[redigera | redigera wikitext]Ica Sverige
[redigera | redigera wikitext]
Butikerna i Sverige drivs genom egna handlare där handlarna äger och driver butikerna själva, men har avtal med Ica Sverige som gör gemensamma inköp, stöttar i frågor om försäljning och effektivisering samt ansvarar för logistik och samlad marknadskommunikation.
Ica-butikerna i Sverige hade 2012 omkring hälften av marknadsandelarna inom dagligvaruhandeln.[8] På Icas hemsida finns totalt 1284 butiker listade (juni 2023). Ica Gruppen delar in dessa i fyra butiksprofiler.
Ica Nära
[redigera | redigera wikitext]Små och lättillgängliga närbutiker, som ligger nära kundens bostad eller arbete. Butikerna har mellan 4 000 och 8 000 olika varor (artiklar).[9]
Ica Supermarket
[redigera | redigera wikitext]Lite större matbutiker, belägna i bostadsområden eller stadskärnor. Det är ofta den största butiken i mindre orter. Butikerna har mellan 7 000 och 11 000 varor (artiklar).[när?]
Ica Kvantum
[redigera | redigera wikitext]Stora matbutiker med stort utbud av färskvaror och allergianpassade, hälsoriktiga, ekologiska och lokala alternativ. Butikerna är ofta belägna på trafikorienterade platser och i centrum av orter. Butikerna har mellan 12 000 och 19 000 varor (artiklar).[när?]
Ica Maxi Stormarknad
[redigera | redigera wikitext]Icas stormarknadskoncept med stora butiker ofta belägna i utkanten av tätorter och är lättillgängliga för den bilburna konsumenten. Dessa butiker har ett stort sortiment av dagligvaror och specialvaror, till låga priser. Butikerna har mellan 28 000 och 29 000 varor (artiklar).[när?] Maxi är Icas största butiker.
Ica Norge
[redigera | redigera wikitext]I Norge fanns 612 (2009) Ica- och Rimibutiker.[källa behövs] Hälften av butikerna drevs i Ica Norges egen regi och hälften drevs i franchiseform.
Ica Norges omsättning var 21 666 MSEK år 2009. Ica Norge hade fem butiksprofiler:
- Ica Nær
- Ica Supermarked
- Ica Maxi
- Rimi - (lågprisbutik)
- Matkroken - (närbutik)
Ica Norge såldes till Coop Norge 2014.
Rimi Baltic
[redigera | redigera wikitext]Rimi Baltic är ett helägt dotterbolag till Ica AB och bedriver dagligvaruhandel i Estland, Lettland och Litauen i totalt 270 helägda butiker.
Rimi Baltic har fyra butiksformat. I alla tre länder finns Rimi Hypermarket och Rimi Supermarket. I lågprissegmentet finns SuperNetto i Lettland och Litauen medan Estland har lågpriskedjan Säästumarket.
Rimi Baltics omsättning var 15 255 MSEK 2018
Ica Fastigheter
[redigera | redigera wikitext]Ica Fastigheter AB är ett helägt dotterbolag till Ica Gruppen och finns både i Sverige och Norge. Ica Fastigheter är hälftenägare i bolaget Ancore tillsammans med Alecta. Ancore äger och förvaltar fastigheter med Ica-butiker som kunder över hela Sverige.
Ica Banken
[redigera | redigera wikitext]Ica Banken är en bank som erbjuder olika bankkort, bankkonto, bolån, lån utan säkerhet, sparande i fonder och aktier, IPS och försäkringar. Man kan sätta in och ta ut pengar i nästan alla Ica-butiker. Ica Banken har egna uttagsautomater, internetbank och telefonbank. Banken har sitt huvudkontor i Solna och sitt kundcenter i Borås.
Ica Bankens intäkter var 1353 mkr år 2018, då man hade cirka 800 000 kunder.
Apotek Hjärtat
[redigera | redigera wikitext]Cura apoteket startades 2010 i samband med omregleringen av apoteksmonopolet 2009, leddes av Håkan Magnusson, och var en del av Ica Sverige AB. Samtliga Cura-apotek var fullsortimentsapotek med både receptfria och receptbelagda läkemedel, och var uteslutande inrymda i utvalda Ica Maxi och Ica Kvantum. Per februari 2014 fanns ett 60-tal Cura-apotek[10].
Ica köpte Apotek Hjärtat, Sveriges största privatägda apotekskedja, 2014[11] och slog därefter samman de två apotekskedjorna som drivs vidare under namnet Apotek Hjärtat.
Icas egna varor
[redigera | redigera wikitext]Ica har egna märkesvaror. Icas egna varor säljs under märken som Ica, Ica Basic, I love eco, Ica Selection, Ica Gott liv, Ica Skona, Ica Home och Ica Cook & Eat. En av de första egna märkesvarorna som lanserades på Ica var Luxus kaffe som nådde marknaden 1922.
Logotypen
[redigera | redigera wikitext]Den nuvarande logotypen, med bokstäverna ICA, kom till 1963 och skapades av industridesignern och sedermera designprofessorn Rune Monö. Tidigare hade varje inköpscentral haft en egen logotyp som användes av handlarna för att visa att de tillhörde en inköpscentral. En gemensam Ica-symbol hade även funnits sedan 1940-talet, men endast använts sporadiskt av Essve, Eol och Nordsvenska, men inte av den största inköpscentralen, Hakonbolaget.
Reklam
[redigera | redigera wikitext]Ica låg tidigt i framkant vad gällde reklam, bland annat med affischmåleri på 1940-talet, husmorsfilmer på 1950- och 1960-talen och reklamfilmer på Sky Channel på 1980-talet. Från 1973 till 1990 användes de två reklamfigurerna Icander och Monica. Den förstnämnde hade tillkommit redan 1971, men de första två åren endast inom Hakonbolagets område. Sedan år 2001 har en reklamfilmsserie i snabbköpsmiljö med huvudrollsinnehavare, återkommande rollkaraktärer och förvecklingar visats i första hand på teve.
VD för Ica AB (även Ica-förbundet)
[redigera | redigera wikitext]- 1938–1941 fanns ingen VD, endast firmatecknare
- 1941–1945: Eric Andersson
- 1946 fanns endast firmatecknare
- 1947–1962: Gustaf Kollberg
- 1962–1972: Stig Svensson
- 1972–1978: Nils-Erik Wirsäll
- 1978–1981: Karl Erik Åman
- 1981–1986: Frans-Henrik Schartau[12]
- 1986–1997: Roland Fahlin
- 1998–2000: Svante Nilsson
- 2000–2001: Roland Fahlin
- 2001–2012: Kenneth Bengtsson
- 2012–2022: Per Strömberg
- 2023–: Nina Jönsson
Samarbete med högskolor och universitet
[redigera | redigera wikitext]Företaget är en av medlemmarna, benämnda Partners, i Handelshögskolan i Stockholms partnerprogram för företag som bidrar finansiellt till högskolan och nära samarbetar med den vad gäller forskning och utbildning.[13]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Förvärv av Ica”. HakonInvest.se. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418072133/http://www.hakoninvest.se/sv/investor-relations/ovrigt-informaton1/.
- ^ ”Bokslut & Nyckeltal – ICA AB”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/5565821559/bokslut.
- ^ ””Vinna eller försvinna det som gäller för Coop””. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/ekonomi/vinna-eller-forsvinna-det-som-galler-for-coop/. Läst 14 oktober 2014.
- ^ ”När startade ICA egentligen?”. ICA-historien. https://www.ica-historien.se/artiklar/ica-fore-grundandet-1917/. Läst 24 november 2023.
- ^ Källa?
- ^ Kylebäck, Hugo (2004). Varuhandeln i Sverige under 1900-talet. sid. 54-58. Läst 21/04/2024
- ^ ”Den omöjliga idén bakom ICA. En start-up historia”. ICA-historien. https://www.ica-historien.se/artiklar/den-omojliga-iden-bakom-ica-en-start-up-historia/. Läst 24 november 2023.
- ^ http://www.dn.se/ekonomi/ica-drar-ifran-coop-i-kampen-om-kunderna
- ^ ”Butiker”. Ica. Arkiverad från originalet den 31 december 2013. https://web.archive.org/web/20131231032720/http://omica.ica.se/sv/Om-ICA/Butiker/. Läst 15 december 2013.
- ^ http://www.curaapoteket.se
- ^ Ica gör sista stora apoteksköpet Arkiverad 23 december 2014 hämtat från the Wayback Machine. Göteborgs-Posten 2014-11-12
- ^ Mats Wickman (2021). ”De som byggde vidare - Frans-Henrik Schartau”. Centrum för Näringslivshistoria, ICA och ICA-handlarnas förbund. https://www.ica-historien.se/artiklar/frans-henrik-schartau/. Läst 31 oktober 2023.
- ^ ”www.hhs.se - Näringsliv & samhälle, Handelshögskolans Partnerföretag”. http://www.hhs.se/se/BusinessAndSociety/Partnerprogrammet/Pages/Partnerf%C3%B6retag.aspx. Läst 28 juli 2014.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Blom Edward, red (2003). Ica-historien i parti och detalj. Stockholm: Föreningen Stockholms företagsminnen. Libris 8953701. ISBN 91-974314-1-9 (DVD)
- Ica-koncernens årsredovisning för 2009
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- 50 år i Ica-handlarnas tjänst.. [Göteborg]: [Wezäta information]. 1988. Libris 7665196. ISBN 91-7766-028-5 (inb.)
- Bogren-Ekfeldt, Britt (1985). En berättelse i bilder om Ica Hakon AB i Västerås: en dokumentation av en arbetsplats 1985. Samdok rapport, 1102-0865 ; 2. Västerås: Västmanlands läns mus. Libris 1216154
- Edsta, Björn (2012). Hakon Swenson - mannen bakom Ica. Stockholm: Centrum för näringslivshistoria. ISBN 978-91-7353-540-3
- Hägerman, Åke (1993). Från Svenska Varor till ICA Essve: 1922-1989 : [en exposé över ett företags utveckling]. [S.l.]: [S.n.]. Libris 11134094
- Larsson, Lars-Åke (1993). Icarörelsens självmord: [privilegierade köpmän] : ["död" åt närbutikerna!] : [varför är maten så dyr?]. Svenshögen: Alberts förl. Libris 7449682. ISBN 91-630-2133-1 (inb.)
- Wirsäll, Nils-Erik (1983). En man och hans idé: Ica-rörelsen : om Hakon Swenson, Ica-rörelsens grundare, på 100-årsdagen av hans födelse. [Västerås]: [ICA Hakon AB]. Libris 3263851
- Wirsäll, Nils-Erik; Fahlin Roland (2007). Den omöjliga idén blir aldrig gammal: Ica-idén 90 år. Västerås: Ica. Libris 10535903. ISBN 978-91-534-2939-5 (inb.)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör ICA AB.- Officiell webbplats
- Icas historia ‒ www.ica-historien.se
- Ica historien från 1917-2017 på Youtube
| ||||||||||||||||||||||||||
