Kommunens topografi kan delas in i tre områden i förhållande till förkastningszonen. Denna löper utmed Kinnevikens västra strand och vidare mot sydsydväst. Väster om förkastningszonen finns kala bergsryggar med mellanliggande lerområden och öster om den finns en flack och bördig sedimentslätt. Längs kommunens västra kust finns en sönderbruten skärgård. Traditionellt har kommunen varit en handelsort med hamn. I början av 2020-talet var de dominerande arbetsgivarna regionen, kommunen och flygvapnet genom Skaraborgs flygflottilj, F 7.
Sedan kommunen bildades har befolkningstrenden varit positiv. Kommun har en lång tradition av socialdemokratiskt styre, efter valet 2018 bildades dock en blocköverskridande koalition mellan Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna.
1 januari 1969 införlivades i staden Järpås, Kållands-Råda, Norra Kållands, Saleby, Tuns, Vinninga samt Örslösa landskommuner. Samtidigt upplöstes Järpås municipalsamhälle. Lidköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Lidköpings stad.[5]
Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Lidköpings kommun från 1863 och framåt. Färgerna antyder att man försökte hålla ihop häraderna när storkommunerna bildades. Tabellen illustrerar även att reformer sällan genomförs i ett steg: det behövs även förplanering, försök, steg, och efterjusteringar. Inga socknar, ingående i häraderna men som aldrig varit del av de kommuner som hamnade i Lidköpings kommun, är medtagna.
Gnejser utgör majoriteten av kommunens berggrund, vilken delas av en kraftig förkastningszon utmed Kinnevikens västra, branta strand och fortsätter mot sydsydväst. Kala bergsryggar med mellanliggande lerområden är vanliga i området väster om förkastningszonen. Längs kommunens västra kust, mot Dalbosjön, finns en sönderbruten skärgård och öster om förkastningszonen domineras av en flack och bördig sedimentslätt kring Lidan och dess tillflöden. Ett parti av de mellansvenska ändmoränerna finns sydväst om centralorten, vilka fortsätter mot nordväst och inkluderar den cirka sju kilometer långa Hindens udde.[7]
Bland naturreservat hittas exempelvis Kedums-Torpa naturreservat, Hindens rev och Läckö skans. Det förstnämnda domineras av naturskogsartad barrblandskog med en ålder på cirka 150 år. Därtill finns ett flertal jätteträd, tallar, som är över 200 år.[9] Hindens rev är ett rev i Vänern som bildades i samband med inlandsisens avsmältning för 10 000 år sedan. Enligt sägnen är revet en "kärleksbro för två jättar, som byggde från varsitt håll av Vänerns strand".[10] Det sistnämnda, Läckö skans, ligger vid Ullersundet, mellan Kålland och Kållandsö. Området ligger kring resterna av en befästning från 1600-talet. Där finns gott om ek, vilket bidrar till den biologiska mångfalden. Området är även klassat som Natura 2000-område.[11]
Totalt bodde 77,6 procent av kommunens invånare i någon av tätorterna 2020, vilket var lägre än genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 87,6 procent.[13] Enligt SCB:s tätortsavgränsning 2020 fanns åtta tätorter i kommunen:[14]
Kommun har en lång tradition av socialdemokratiskt styre.[15] Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av de rödgröna, vilka samlade 28 av 51 mandat.
Efter valet 2014 behöll de rödgröna makten och behöll även 28 av de 51 mandaten.[16] Efter valet 2018 bildades en blocköverskridande koalition mellan Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Av samarbetsprogrammet framgick exempelvis satsningar på minska barngrupper i förskolan, landsbygdsskolorna, närproducerade säsongsprodukter i mat tillagad i kommunens kök och på "alternativa driftsformer".[17]
Traditionellt har kommunen varit en handelsort med hamn. I början av 2020-talet var de dominerande arbetsgivarna regionen, kommunen och flygvapnet genom Skaraborgs flygflottilj, F 7. Bland större företag hittades Fazer Bageri AB, UVA Lidköping AB som tillverkar precisionsslipmaskiner, förpackningstillverkaren Petainer Lidköping AB och det franskt laboratorieföretaget Eurofins Food & Feed Testing Sweden AB. I anslutning till hamnen finns rederiet Erik Thun AB.[7]
Längst ner i söder passerar europaväg 20 genom kommunen. I väst-östlig riktning genomkorsas kommunen av riksväg 44 varifrån länsväg 187 tar av åt sydväst[7] och riksväg 49 tar av åt sydöst i Lidköping.
I kommunen finns Lidköpings hamn. Denna har kapacitet att ta emot fartyg med tonnage upp till 4 500 ton.[7] Enligt uppgifter från 2022 hanterade hamnen stora volymer foder, gödning, spannmål och råvaror för cementindustrin. En inslag av gods som ökat var emballerat avfall för förbränning i Lidköpings värmeverk.[27]
Lidköping har traditionellt sett varit den mest befolkade staden i Skaraborg men vid 1920-talets början gick Skövde om, mycket tack vare Västra stambanan.[28][29]
Kommunen har 40 542 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 65:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Lidköpings kommun 1970–2020[30]
År 2022 fanns sju museer i kommunen.[31] Som exempel kan nämnas F 7 Gårds- och flottiljmuseum som skildrar "hur en herrgård har förvandlats från ett stort gods till en modern flygflottilj". På området visas den ursprungliga gården likväl som flygvapnets historia.[32] Ett annat exempel är Vänermuseet som visar utställningar inom onrådeb som konst, hållbarhet, konmunens historia och djurlivet i Vänern.[33] Andra exempel är Rörstrand museum, Idrottsmuseum och Läckö slott.[31]
I byn Resville finns ett flertal kulturarv samlade. Exempelvis finns här flera medeltida lämningar så som tre bevarade kvarnar.[34] Ett senare kulturarv är Limtorget, ett av de områden som klarade sig undan branden i den gamla staden Lidköping 1849. Limtorget huserar idag både bostäder och verksamheter.[35] Det fanns sju byggnadsminnen i kommunen 2022. Bland dessa hittas exempelvis Lidköpings rådhus.[36] Bland andra kulturarv hittas exempelvis Navens fyr och Spikens fiskehamn.
Blasonering: I fält av guld en naturfärgad biskop med röd klädnad och röda handskar, sittande på en röd stol med högra handen välsignande uppsträckt och med en röd kräkla i vänstra handen samt i stammen åtföljd av tre (1,2) på en röd bok liggande kulor.
Biskopen har funnits med sedan början av 1500-talet. Vid den kungliga fastställelsen av Lidköpings stads vapen på 1940-talet lades boken och kulorna till för att visa att det är frågan om S:t Nikolaus. Ingen av de övriga tidigare kommunala enheter som ingår i Lidköpings kommun hade några vapen, så det registrerades oförändrat för kommunen i PRV1974.
Idag använder Lidköpings kommun för det mesta en logotyp föreställande Lidköpings rådhus och sjön Vänern.
Mellan bronssköld och JAS-plan : glimtar av Lidköpingsbygdens historia : Lidköpings stads 550-årsjubileum den 16 juni 1996. Lidköping: Lidköpings kommun. 1996. Libris7768612. ISBN 91-88048-10-1
Wikimedia Commons har media som rör Lidköpings kommun.