Mircea Eliade
| Mircea Eliade | |
 | |
| Född | 9 mars 1907 (g.s.)[1][2][3] Bukarest[4] |
|---|---|
| Död | 22 april 1986[5][6][7] (79 år) Chicago[8], USA |
| Begravd | Oak Woods Cemetery kartor |
| Medborgare i | Kungariket Rumänien, Socialistiska republiken Rumänien och USA |
| Utbildad vid | Calcuttauniversitetet Bukarests universitet  |
| Sysselsättning | Antropolog, litteraturkritiker, universitetslärare, pedagog, biograf, dagboksskrivare, mytograf, författare[9], religionsvetare[9], dramatiker, filosof[9], religionshistoriker, diplomat, essäist, historiker[10][9], journalist, etnograf |
| Arbetsgivare | University of Chicago Bukarests universitet |
| Politiskt parti | |
| Järngardet | |
| Utmärkelser | |
| Hedersdoktor vid Université Paris-Sorbonne (1976)[11] Gordon J. Laing-priset (1987) Riddare av Hederslegionen | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Mircea Eliade, född 13 mars 1907 i Bukarest, Rumänien, död 22 april 1986 i Chicago, Illinois, USA, var en rumänsk religionshistoriker och författare. Han studerade filosofi i Bukarest och sedan sanskrit och indisk filosofi i Calcutta. Sedermera blev han professor vid universitetet i Chicago, USA.
Genom filosofiprofessorn Nae Ionescu blev Eliade del av en gruppering av kristna högerextrema intellektuella i Rumänien i Järngardet som leddes av den religiösa Corneliu Zelea Codreanu. Efter andra världskriget bosatte han sig i Paris där han undervisade i religionsvetenskap vid Sorbonne. 1956 blev han inbjuden till universitetet i Chicago som gästföreläsare och två år senare blev han professor i religionshistoria där. Mest känd är Eliade kanske för sin forskning om shamanism, bland annat publicerad i verket Le Chamanisme et les techniques archaïques de l'extase (1950). Han var även skönlitterär författare.
Bibliografi i urval
[redigera | redigera wikitext]- Romanul adolescentului miop (roman, 1927)
- Maitreyi (roman, 1933)
- Domnișoara Christina (roman, 1936)
- Nuntă în cer (roman, 1938)
- Le Chamanisme et les techniques archaïques de l'extase (religionshistoria, 1951)
- Noaptea de Sânziene (roman, 1955)
- Le sacré et le profane (religionshistoria, 1956) (Heligt och profant, översättning Alf Ahlberg, Verbum, 1968)
- Pe strada Mântuleasa (kortroman, 1963) (Den gamle mannen och officeren, översättning Barbro Andersson, Coeckelberghs, 1978)
- Le mythe de l'éternel retour (religionshistoria, 1969) (Myten om den eviga återkomsten: arketyper och upprepning, översättning och efterord av Dan Shafran och Åke Nylinder, Dualis, 2002)
- Tinerețe fără tinerețe (kortroman, 1976)
- The Forge and the Crucible: The Origins and Structure of Alchemy
Filmatiseringar
[redigera | redigera wikitext]- La Nuit Bengali (1988), regi Nicolas Klotz
- Domnișoara Christina (1992), regi Adrian Pintea
- Eu sunt Adam! (1996), regi Dan Pița
- Șarpele (1996), regi Viorel Sergovici
- Youth without youth (2007), regi Francis Ford Coppola
- Domnișoara Christina (2013), regi Alexandru Maftei
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Archive of Fine Arts, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana.[källa från Wikidata]
- ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6h45hrt, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 97217, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ filmportal.de, Filmportal-ID: a83d27bec21245edad2771b061abf6cb, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 9468, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ BeWeB, BeWeB person-ID: 445, läst: 13 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Jérôme Fenoglio (red.), MM. EDWARD HEATH ET YEHUDI MENUHIN DOCTEURS "HONORIS CAUSA" DE PARIS-SORBONNE, Le Monde (på franska), Societe Editrice Du Monde, 16 februari 1976, s. 7 .[källa från Wikidata]