Hoppa till innehållet

NGC 23

Från Wikipedia
NGC 23
Spiralgalaxen NGC 23 avbildad av Hubbleteleskopet.
Observationsdata
Stjärnbild Pegasus
Rektascension00t 09m 53,411s[1]
Deklination+25° 55′ 25,46″[1]
Rödförskjutning0,015231[2]km/s km/s
Avstånd173,5 (53,21 Mpc)[3] miljoner ljusår
TypSBb[4]
Skenbar storlek1,9 x 1,4 bågminuter
Skenbar magnitud+11,9
Fysiska egenskaper
Radieca ljusår
Absolut magnitud-21,85
Upptäckt
Upptäcktsår10 september 1784
UpptäckareWilliam Herschel
Andra beteckningar
NGC 23, UGC 89, PGC 698, GC 9.[2][5]
Se även: Galaxer, Lista över galaxer

NGC 23 är en spiralgalax belägen i stjärnbilden Pegasus. Den upptäcktes av William Herschel den 10 september 1784. I Webb Society Deep-Sky Observers Handbok[6] beskrivs det visuella utseendet på NGC 23 enligt följande:

"Ljus, förlängd ellips. En ljus kärnstruktur är märkbart långsträckt. Två svaga spiralanhang utgår från motsatta sidor av kärnan, en böjd mot en ljus stjärna fäst på södra änden. Galaxen interagerar troligen med NGC 9."

Formen på NGC 23 beskrivs av dess morfologiska klassificering av SBb, vilket anger att den är en stavbunden spiralgalax (SB) med spiralarmar som är måttligt tätt lindade (b).[4] Den är en ljusstark infraröd galax med stjärnbildande klumpar.[7] År 1959 upptäcktes en möjlig supernova i NGC 23 med Haleteleskopet. På en fotografisk plåt tagen den 23 augusti visades en ljusstark stjärna med en skenbar magnitud på omkring 16, som låg 10 bågsekunder norr och 10 bågsekunder öster om galaxens centrum. Den hade dock försvunnit på en bild tagen 60 dygn senare.[8]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 29 juni 2021.
  1. ^ [a b] Skrutskie, M. F.; Cutri, R. M.; Stiening, R.; Weinberg, M. D.; Schneider, S.; Carpenter, J. M.; Beichman, C.; Capps, R.; et al. (2006). ”The Two Micron All Sky Survey (2MASS)”. The Astronomical Journal 131 (2): sid. 1163–1183. doi:10.1086/498708. Bibcode2006AJ....131.1163S. 
  2. ^ [a b] ”NASA/IPAC Extragalactic Database”. Results for NGC 0023. http://nedwww.ipac.caltech.edu/cgi-bin/nph-objsearch?objname=NGC+23&img_stamp=yes&extend=no. Läst 4 maj 2010. 
  3. ^ Tully, R. Brent; Courtois, Hélène M.; Sorce, Jenny G. (2016). ”Cosmicflows-3”. The Astronomical Journal 152 (2): sid. 50. doi:10.3847/0004-6256/152/2/50. Bibcode2016AJ....152...50T. 
  4. ^ [a b] García-Lorenzo, B.; Márquez, I.; Barrera-Ballesteros, J. K.; Masegosa, J.; Husemann, B.; Falcón-Barroso, J.; Lyubenova, M.; Sánchez, S. F.; et al. (January 2015). ”Ionized gas kinematics of galaxies in the CALIFA survey. I. Velocity fields, kinematic parameters of the dominant component, and presence of kinematically distinct gaseous systems”. Astronomy & Astrophysics 573: sid. 43. doi:10.1051/0004-6361/201423485. A59. Bibcode2015A&A...573A..59G. 
  5. ^ http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=NGC+23. Hämtad 2021-06-29.
  6. ^ Jones, K. G. (1981). Webb Society Deep-Sky Observer's Handbook. Enslow Publishers. ISBN 978-0894901348. https://archive.org/details/webbsocietydeeps00kenn. 
  7. ^ Larson, K. L.; Díaz-Santos, T.; Armus, L.; Privon, G. C.; Linden, S. T.; Evans, A. S.; Howell, J.; Charmandaris, V.; et al. (January 2020). ”Star-forming Clumps in Local Luminous Infrared Galaxies”. The Astrophysical Journal 888 (2): sid. 92. doi:10.3847/1538-4357/ab5dc3. 92. Bibcode2020ApJ...888...92L. 
  8. ^ Sandage, Allan (April 1959). ”A Supernova in NGC 23”. Publications of the Astronomical Society of the Pacific 71 (419): sid. 162. doi:10.1086/127353. Bibcode1959PASP...71..162S. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
   NGC 21  •  NGC 22  •  NGC 0023  •  NGC 24  •  NGC 25   
pFad - Phonifier reborn

Pfad - The Proxy pFad of © 2024 Garber Painting. All rights reserved.

Note: This service is not intended for secure transactions such as banking, social media, email, or purchasing. Use at your own risk. We assume no liability whatsoever for broken pages.


Alternative Proxies:

Alternative Proxy

pFad Proxy

pFad v3 Proxy

pFad v4 Proxy