Hoppa till innehållet

Naftol AS-pigment

Från Wikipedia
Naftol AS-D
C.I. Pigment Red 112
Naftol AS

Naftol AS-pigment, ofta kallade naftolrött, är en grupp monoazo-pigment med diazoniumföreningar kopplade till naftol AS, en anilid av 2-hydroxy-3-naftolsyra.[1][2] De omfattar kulörer från gulorange till rödlila.[1][3]

Det första patentet på en grupp naftol AS-pigment kom 1911, men på grund av den initialt höga kostnaden, var det först på 1930-talet som de började bli mer allmänt använda.[4]

Naftol AS-D, med Colour Index-namn Pigment Red 112 (PR112), är ett av de normalt förekommande pigmenten i färgtillverkarnas brytsystem för målarfärg.[5]

Det finns exempel på naftol AS-pigment i konstnärsfärger, även om de flesta inte har den bästa ljusäktheten (ASTM I):[3][6][7]

  • Orange: C.I. Pigment Orange 38
  • Rött C.I. Pigment Red 5 (PR5), PR7, PR9, PR12, PR112, PR146, PR170 och PR188
    • PR188 (12467), ett rött pigment med orange ton, har visat utmärkt ljusäkthet, ASTM I, i akryl- och oljefärg, och ASTM I–II i akvarellfärg.[3][6]
    • PR112 (12370), rött med viss dragning åt gult, har visat något lägre ljusäkthet: ASTM II i akryl- och oljefärg, och ASTM II–III i akvarellfärg.[3][6]
  • Brunt C.I. Pigment Brown 1
  1. ^ [a b] Nicholas Eastaugh, Valentine Walsh, Tracey Chaplin, Ruth Siddall (2004). Pigment Compendium: A Dictionary of Historical Pigments Elsevier. ISBN 0750657499 Läst 12 maj 2016. Arkiverad 13 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Eleonora Cornelia Crasmareanu, Vasile Simulescu, Gheorghe Ilia (2013). Synthesis by Reversed Phase Transfer Catalysis and Characterization of Naphthol AS-D Pigment Journal of Chemistry, vol. 2013. Läst 12 maj 2016.
  3. ^ [a b c d] Bruce McEvoy. Synthetic organic pigments – Naphthol handprint. Läst 12 maj 2016.
  4. ^ Karin Lutzenberger, Heike Stege (2009). From Beckmann to Baselitz – Towards an Improved Micro-identification of Organic Pigments in Paintings of 20th Century Art e-PreservationScience. Läst 12 maj 2016. Arkiverad 5 juni 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Fridell Anter, Karin; Svedmyr Åke, Wannfors Henrik (2010). Byggnadsmåleriets färger: material och användning. Skrift (Arkus), 1652-6430 ; 64. Stockholm: Arkus. Libris 12049311. ISBN 9789197895705  , sid 42.
  6. ^ [a b c] The Color of Art Pigment Database: Pigment Red artiscreation.com, David Myers. Läst 12 maj 2016.
  7. ^ Willy Herbst, Klaus Hunger. Industrial Organic Pigments: Production, Properties, Applications Wiley-VCH Verlag, 2004. ISBN 9783527604067 Läst 25 juni 2016. Arkiverad 1 juli 2016 hämtat från the Wayback Machine.
pFad - Phonifier reborn

Pfad - The Proxy pFad of © 2024 Garber Painting. All rights reserved.

Note: This service is not intended for secure transactions such as banking, social media, email, or purchasing. Use at your own risk. We assume no liability whatsoever for broken pages.


Alternative Proxies:

Alternative Proxy

pFad Proxy

pFad v3 Proxy

pFad v4 Proxy