Hoppa till innehållet

Proletärer i alla länder, förena er!

Från Wikipedia
Sovjetunionens statsemblem hade mottot skrivet på sitt band på alla femton språk som talades i dess republiker.

Den politiska mottot "Proletärer i alla länder, förena er!" är ett av slagorden i Kommunistiska manifestet (1848)[1][2][3][4] av Karl Marx och Friedrich Engels (tyska: Proletarier aller Länder, vereinigt Euch!).[5] En engelsk variant av denna fras ("Workers of all lands, unite") finns också inskriven på Marx gravsten.[6] Kärnan i slagordet är att medlemmar av arbetarklassen i världen bör samarbeta för att besegra kapitalismen och uppnå seger i klasskonflikten.

Fem år före Kommunistiska manifestet dök denna fras upp i den fransk-peruanska författaren och aktivisten Flora Tristans bok L'union ouvrière (Arbetarunionen) från 1843.[7]

Första Internationalen, en internationell organisation som grundades 1864 för att förena arbetare i alla länder, övertalades av Engels att ändra sitt motto från det tidigare "alla människor är bröder" till "arbetare i alla länder, förena er!".[8] Det återspeglade Marx' och Engels' nya syn på proletär internationalism.

Frasen har överlappande betydelser: för det första att arbetare bör gå samman i fackföreningar för att bättre kunna driva igenom sina krav, till exempel löner och villkor på arbetsplatsen; för det andra att arbetare bör se bortom sina olika fackföreningar och gå samman mot det kapitalistiska systemet; och för det tredje att arbetare i olika länder har mer gemensamt med varandra än arbetare och arbetsgivare i samma land.[9]

  1. ^ Žagar, Igor (2013). What Do We Know About the World? Rhetorical and Argumentative Perspectives. doi:10.22329/wsia.01.2013. http://dx.doi.org/10.22329/wsia.01.2013. Läst 2 september 2023. 
  2. ^ Sullam, Simon Levis (2015). Giuseppe Mazzini and the Origins of Fascism. doi:10.1057/9781137514592. http://dx.doi.org/10.1057/9781137514592. Läst 2 september 2023. 
  3. ^ Kantowicz, Edward R. (1999). The rage of nations. Grand Rapids, Mich.: Eerdmans. ISBN 978-0-8028-4455-2. http://archive.org/details/rageofnations0000kant. Läst 2 september 2023 
  4. ^ Niezen, Ronald (2008-04-15) (på engelska). A World Beyond Difference: Cultural Identity in the Age of Globalization. John Wiley & Sons. ISBN 978-1-4051-3710-2. https://books.google.com/books?id=m8W6xPPdYLcC&pg=PA129. Läst 3 september 2023 
  5. ^ ”Communist Manifesto (Chapter 4)”. www.marxists.org. https://www.marxists.org/archive/marx/works/1848/communist-manifesto/ch04.htm. Läst 3 september 2023. 
  6. ^ Wheen, Francis (2002). "Introduction". Karl Marx: A Life. New York: Norton.
  7. ^ Marie M. Collins och Sylvie Weil-Sayre (1973). "Flora Tristan: Forgotten Feminist and Socialist". Nineteenth-Century French Studies. 1 (4): 229–234. JSTOR 23535978.
  8. ^ Lucia Pradella i 'The Elgar Companion to Marxist Economics.' Redigerad av Ben fine och Alfredo Saad-Filho, 2012, p.178.
  9. ^ ”Manifesto of the Communist Party”. www.marxists.org. https://www.marxists.org/archive/marx/works/1848/communist-manifesto/. Läst 3 september 2023. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
pFad - Phonifier reborn

Pfad - The Proxy pFad of © 2024 Garber Painting. All rights reserved.

Note: This service is not intended for secure transactions such as banking, social media, email, or purchasing. Use at your own risk. We assume no liability whatsoever for broken pages.


Alternative Proxies:

Alternative Proxy

pFad Proxy

pFad v3 Proxy

pFad v4 Proxy