Hoppa till innehållet

Ronneby kommun

Ronneby kommun
Kommun
Ronneby stadshus
SloganDen moderna kurorten
Kommunens vapen.
Ronneby kommunvapen
LandSverige
LandskapBlekinge
LänBlekinge län
CentralortRonneby
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd28 861 ()[2]
Areal1 242,05 kvadratkilometer ()[3]
- därav land825,16 kvadratkilometer[3]
- därav vatten416,89 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet34,98 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater56°12′00″N 15°17′00″Ö / 56.2°N 15.283333333333°Ö / 56.2; 15.283333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsBlekinge domkrets (–)
Ronneby domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0837[4]
Anställda3 075 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1081[6]
GeoNames2681821
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Ronneby kommun är en kommun i Blekinge län. Centralort är Ronneby.

Topografin i kommunen är uppdelad i olika höjdzoner, varav majoriteten är bevuxen med skog. En urbergsplatå reser sig mot norr men övergår i slättområden mot söder. Sedan mitten av 1980-talet har tjänstesektorn fått en allt viktigare roll i det lokala näringslivet. Traditionellt har dock det lokala näringslivet dominerats av offentlig förvaltningareella näringar samt småskalig tillverkningsindustri.

Invånarantalet har sedan kommunen bildades legat stabilt mellan &&&&&&&&&&028254.&&&&&028 254 personer (2010) och &&&&&&&&&&030368.&&&&&030 368 personer (1975).

Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val. De styrde senast i en koalition under mandatperioden 2006–2010. Därefter har kommunen styrts av olika borgerliga koalitioner.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Backaryd, Bräkne-Hoby, Edestad, Eringsboda (från 1870, en del av Tvings socken dessförinnan), Förkärla, Hjortsberga, Listerby, Ronneby och Öljehult. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, Eringsboda landskommun dock först 1870 genom en utbrytning ur Tvings landskommun. Samtidigt bildades köpingskommunen Ronneby köping som sedan 1882 ombildades till Ronneby stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Hallabro (av de tidigare kommunerna Backaryd och Öljehult), Listerby (av Edestad, Förkärla, Hjortsberga och Listerby) och Tving (av Eringsboda och Tving). Ronneby stad, Ronneby landskommun samt Bräkne-Hoby landskommun förblev oförändrade.

Kallinge landskommun bildades 1963 av Hallabro, Ronneby samt en del ur Tvings landskommun (Eringsboda församling).

1967 uppgick Kallinge, Listerby och Bräkne-Hoby landskommuner i Ronneby stad. Ronneby kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Ronneby stad.[7]

Kommunen ingick från bildandet till 1975 i Östra och Medelstads domsaga, från 1975 till 1 juli 2001 i Ronneby domsaga och sen dess i Blekinge domsaga.[8]

Kommunen har en liten exklav i Karlskrona kommun innefattande ett par byar (Skillingsboda, Lönnemåla och Stora Lönnemåla) samt merparten av insjöarna Stora Skälen och Långasjön.

Kommunen är belägen i den centrala delen av landskapet Blekinge med Östersjön och delar av Blekinge skärgård i söder. Ronneby kommun gränsar i norr till Tingsryds kommun i Kronobergs län och Emmaboda kommun i Kalmar län samt i öster till Karlskrona kommun och i väster till Karlshamns kommun, båda i Blekinge län.[9]

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Topografi i kommunen är uppdelad i olika höjdzoner. I norr ligger höjden på cirka 100–125 meter över havet vilken utgörs av en skogklädd urbergsplatå. Mot söder blir platån uppdelad av djupt nedskurna dalgångar som följer berggrundens nord–sydliga sprickzoner. Dalgångarna är fyllda med bördiga finkorniga sediment och är därför uppodlade. I södra delarna av kommunen tar dalstråken över och landskapet övergår i slättområden som når ut till skärgården. Längs kuststräckan vid Gö växer ett ädelskogsområde dominerat av ek. Detta område är delvis karakteriserat av en månghundraårig beteskultur.

Bredåkradeltat, där bland annat Ronneby Airport ligger, utgörs av ett isälvsdelta med terrasser, åsryggar och djupa dödisgropar.[10]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]

Ronneby kommun Hela riket






  Bebyggelse (6,5 %)
  Skog (75,2 %)
  Öppen myrmark (0,7 %)
  Jordbruksmark (12,6 %)
  Övrig mark (4,9 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

År 2023 fanns 40 naturreservat i Ronneby kommun.[12] Bland dessa Biskopsmåla som förutom att det är skyddat som naturreservat även är skyddat enligt Natura 2000. Reservatet skyddade 2016 och utgörs av ett kust- och skärgårdslandskap med naturskog av ädellövträd och gran. Holmar och skär utgör ett fågelskyddsområde.[13] Ett annat exempel på naturreservat är som av Länsstyrelsen i Blekinge län beskrivs som en "fristad för många ovanliga växter och djur". I reservatet som bildades 2008 trivs många rödlistade arter, som exempel kan nämnas vedinsekter och fransfladdermusen.[14]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i två församlingar: Bräkne-Hoby församling och Ronneby församling.

Distrikt inom Ronneby kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i nio distrikt:[15]

Torget i Ronneby med Munktrappan och Heliga Kors kyrka i bakgrunden.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Ronneby &&&&&&&&&&012612.&&&&&012 612
2 Kallinge &&&&&&&&&&&04664.&&&&&04 664
3 Bräkne-Hoby &&&&&&&&&&&01708.&&&&&01 708
4 Listerby &&&&&&&&&&&&0966.&&&&&0966
5 Johannishus &&&&&&&&&&&&0766.&&&&&0766
6 Ronnebyhamn &&&&&&&&&&&&0749.&&&&&0749
7 Kuggeboda &&&&&&&&&&&&0447.&&&&&0447
8 Saxemara &&&&&&&&&&&&0429.&&&&&0429
9 Backaryd &&&&&&&&&&&&0386.&&&&&0386
10 Eringsboda &&&&&&&&&&&&0275.&&&&&0275
11 Hallabro &&&&&&&&&&&&0261.&&&&&0261

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]
År Partier
1994–1998 S V
1998–2002 S V
2002–2006 S V
2006–2010 S L KD
2010-2014 M C ROP L KD
2014–2018 M C ROP L KD
2018–2022 M C L KD
2022– SD M L KD

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022–2026
Ordförande M Lennarth Förberg
Förste vice ordförande SD Bengt Sven Åke Johansson
Andre vice ordförande S Malin Norfall

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSMPSDNYDROPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19702251264
2251264
4989,2
45
19732251345
2251345
4991,1
43
19762251345
2251345
4991,5
418
19792251147
2251147
4990,4
3712
19822271028
2271028
4990,9
3613
19852261758
226758
4989,0
3811
198822637416
2263746
4986,0
3316
1991224117428
2247428
4986,4
3712
1994324245317
32424537
4986,4
2821
1998619235338
619235338
4980,77
3217
20024211126527
42126527
4980,55
3118
20063191346319
31934639
4981,13
3118
201031525363111
3152536311
4983,66
3118
20143172825219
317282529
4984,74
2821
201821511324219
215132429
4985,84
2920
202231511313229
315133229
4982,69
2821
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2018–2022
Ordförande M Roger Fredriksson
Förste vice ordförande C Kenneth Michaelsson
Andre vice ordförande S Magnus Pettersson

Källa: Ronneby kommun[16]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

[redigera | redigera wikitext]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Övriga nämnder

[redigera | redigera wikitext]
Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Teknik, fritids- och kulturnämnden M Anders Bromée KD Willy Persson S Teopoula Zickbauer
Miljö- och byggnadsnämnden C Hillevi Andersson M Magnus Persson S Ola Robertsson
Socialnämnden M Therese Åberg O Anna Carlbrant S Malin Månsson
Utbildningsnämnden M Åsa Evaldsson C Silke Jacob S Stefan Österhof
Äldrenämnden M Anders Lund C Susanne Petersson S Malin Norfall
Överförmyndarnämnden C Susanne Petersson M Kenth Carlsson S Agnetha Wildros
Valnämnden M Helene Fogelberg M Susanne Petersson S Catharina Christensson
Revisionen S Jan-Anders Palmqvist S Birger Peterson M Kjell GG Johansson

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Traditionellt har det lokala näringslivet dominerats av offentlig förvaltning, areella näringar som jord- och skogsbruk samt småskalig tillverkningsindustri. Tjänstesektorn har växt sedan mitten av 1980-talet och dess tillväxt förstärktes under en period efter anläggandet av företagsbyn Soft Center, ett samarbete med Högskolan i Karlskrona-Ronneby. Bland företag I kommunen kan nämnas Alfa Laval AB (värmepumpar och pannor) och Tarkett AB (golv). En annan större arbetsgivare är Blekinge flygflottilj (F 17).[10]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

I öst-västlig riktning genomkorsas kommunen av E22 som har gemensam sträckning med riksväg 27 i kommunens östra delar varefter den senare tar av åt nordväst i Ronneby. Öst-västlig riktning har även järnvägen Blekinge kustbana som trafikeras av Öresundstågs regiontåg mellan Karlskrona och Kristianstad C respektive Hässleholm C med stopp i Ronneby och Bräkne-Hoby.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 28 861 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 90:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Ronneby kommun 1970–2020[21]
ÅrFolkmängd
1970
  
29 714
1975
  
30 368
1980
  
30 159
1985
  
29 382
1990
  
28 905
1995
  
29 256
2000
  
28 634
2005
  
28 358
2010
  
28 254
2015
  
28 697
2020
  
29 372

Utländsk bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 4 176, eller 14,80 % av befolkningen (hela befolkningen: 28 221 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 405, eller 8,45 % av befolkningen (hela befolkningen: 28 472 den 31 december 2002).[22]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Ronneby kommun 28 221 personer. Av dessa var 3 488 personer (12,4 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna och de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person, som inte kommer från något av de här 17 länderna, har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[23]

Det finns sju byggnadsminnen i kommunen beslutade från 1979 till 2015. Bland dessa en av Sveriges minsta och äldsta dagsljusateljéer för fotografering i Kallinge, Ekholms fotoateljé, Hakarpsgården med anor från 1700-talet och Johannishus slott i Hjortsberga socken med anor från 1779.

Blasonering: En blå sköld bandevis delad af en silfverström. I det öfre fältet en sexuddig stjerna och i det nedre en nymåne, båda likaledes af silfver.[24]

Ronneby var tidigt stad, men förlorade sina privilegier när Karlskrona anlades. 1882 blev Ronneby stad på nytt och vapnet fastställdes året efter. Efter kommunbildningen 1971 blev stadens vapen oförändrat för den nya kommunen. Redan tidigare hade tre icke fastställda vapen – för Bräkne-Hoby landskommun, Listerby landskommun och Ronneby landskommun – kommit ur bruk i samband med sammanslagningar genomförda under 1960-talet. 1974 registrerades kommunens vapen i PRV, märkligt nog med samma stavning som i texten från 1883.

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Domsagohistorik Ronneby tingsrätt
  9. ^ Nationalencyklopedin (1995). NE HF band 16. NE Nationalencyklopedin. sid. 34-35. Libris 16944219. ISBN 978-91-976241-5-2 
  10. ^ [a b] ”Ronneby - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ronneby. Läst 14 augusti 2023. 
  11. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  12. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/blekinge/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=Blekinge&municipalities=Ronneby&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 10 september 2023. 
  13. ^ ”Biskopsmåla”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/blekinge/besoksmal/naturreservat/biskopsmala.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a87c&sv.12.382c024b1800285d5863a87c.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 10 september 2023. 
  14. ^ ”Gö”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/blekinge/besoksmal/naturreservat/go.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a87c&sv.12.382c024b1800285d5863a87c.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 10 september 2023. 
  15. ^
  16. ^ ”Kommunstyrelsen”. Ronneby kommun. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200810053111/https://www.ronneby.se/kommun--politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen.html. Läst 25 april 2018. 
  17. ^ läs online, www.sydostran.se , läst: 9 september 2023.[källa från Wikidata]
  18. ^ läs online, www.svt.se , läst: 9 september 2023.[källa från Wikidata]
  19. ^ läs online, sverigesradio.se , läst: 9 september 2023.[källa från Wikidata]
  20. ^ läs online, www.svt.se , läst: 9 september 2023.[källa från Wikidata]
  21. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  22. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
  23. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  24. ^ Nevéus, Clara; de Wærn Bror Jacques, Eriksson Kurt (1992). Ny svensk vapenbok. Stockholm: Streiffert i samarbete med Riksarkivet. sid. 122-123. Libris 7672458. ISBN 91-7886-092-X 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
pFad - Phonifier reborn

Pfad - The Proxy pFad of © 2024 Garber Painting. All rights reserved.

Note: This service is not intended for secure transactions such as banking, social media, email, or purchasing. Use at your own risk. We assume no liability whatsoever for broken pages.


Alternative Proxies:

Alternative Proxy

pFad Proxy

pFad v3 Proxy

pFad v4 Proxy