Hoppa till innehållet

Rudolf Lipschitz

Från Wikipedia
Rudolf Lipschitz
FöddRudolf Otto Sigismund Lipschitz
14 maj 1832[1][2]
Königsberg[3] ​eller ​Kaliningrad[4]
Död7 oktober 1903[1][2] (71 år)
Bonn[5]
BegravdPoppelsdorfer Friedhof
Medborgare iKonungariket Preussen
Utbildad vidKönigsbergs universitet
Humboldt-Universität zu Berlin
SysselsättningMatematiker, universitetslärare, forskare[6]
ArbetsgivareBonns universitet
Universitetet i Wrocław
Noterbara verkLipschitzkontinuitet
Redigera Wikidata

Rudolf Otto Sigismund Lipschitz, född 14 maj 1832 i Königsberg (nuvarande Kaliningrad) i Preussen, död 7 oktober 1903 i Bonn, Tyskland, var en tysk matematiker.

Lipschitz blev 1862 extra ordinarie professor i Breslau och 1864 kallades han till ordinarie professor vid Bonns universitet.

Lipschitz var son till en godsägare och växte upp på sin fars gods i Bönkein som låg nära Königsberg.[7] Han började studera på universitetet i Königsberg när han var 15 år, men flyttade senare till universitetet i Berlin där han studerade för Gustav Dirichlet. Trots att hans studier försenades av sjukdom, tog Lipschitz 1853 doktorsexamen i Berlin.[8]

Efter att ha fått sin doktorsexamen började Lipschitz undervisa på lokala gymnasier. År 1857 gifte han sig med Ida Pascha, dotter till en av markägarna med en egendom nära hans fars.[7] År 1857 tog han sin habilitering vid universitetet i Bonn och stannade där som privatdozent.

År 1862 blev Lipschitz extra ordinarie professor vid universitetet i Breslau där han tillbringade de följande två åren. År 1864 flyttade Lipschitz tillbaka till Bonn som professor och stannade där resten av sin karriär. Här opponerade han på Felix Kleins doktorsavhandling. Lipschitz dog den 7 oktober 1903 i Bonn.[9]

Vetenskapligt arbete

[redigera | redigera wikitext]

Lipschitz upptäckte Cliffordalgebror 1880,[10][11] två år efter William K. Clifford och oberoende av honom, och han var den förste som använde dem i studien av ortogonala transformationer. Fram till 1950 nämnde personer "Clifford-Lipschitz-tal" när de hänvisade till denna upptäckt av Lipschitz. Ändå försvann Lipschitz namn plötsligt från publikationerna som involverade Cliffordalgebror. Till exempel gav Claude Chevalley[12] namnet "Clifford group" till ett objekt som aldrig nämns i Cliffords verk, men härstammar från Lipschitz. Pertti Lounesto bidrog starkt till att påminna om vikten av Lipschitz roll.[13][14]

Bibliografi i urval

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Rudolf Lipschitz, 12 juli 2022.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från latinskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: lipschitz-rudolf-otto-sigismund, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.[källa från Wikidata]
  4. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: ntk20241228482, läst: 16 juni 2024.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
  6. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: ntk20241228482, läst: 17 november 2024.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] ”Rudolf Lipschitz - Biography”. http://www-history.mcs.st-andrews.ac.uk/Biographies/Lipschitz.html. 
  8. ^ McElroy, Tucker (2009). A to Z of Mathematicians. Infobase Publishing. sid. 176. ISBN 978-1-438-10921-3 
  9. ^ Chang, Sooyoung (2011). Academic Genealogy of Mathematicians. World Scientific. sid. 27. ISBN 978-9-814-28229-1 
  10. ^ R. Lipschitz (1880). ”Principes d'un calcul algébrique qui contient comme espèces particulières le calcul des quantités imaginaires et des quaternions”. C. R. Acad. Sci. Paris 91: sid. 619–621, 660–664. 
  11. ^ R. Lipschitz (signed) (1959). ”Correspondence”. Ann. of Math. 69 (1): sid. 247–251. doi:10.2307/1970102. 
  12. ^ Chevalley, Claude (1997). The Algebraic Theory of Spinors and Clifford Algebras (Collected Works Vol. 2). Springer-Verlag. sid. 48, 113. ISBN 978-3-540-57063-9 
  13. ^ Lounesto, Pertti (1997). Clifford Algebras and Spinors. Cambridge University Press. sid. 220. ISBN 978-0-521-59916-0 
  14. ^ Jacques Helmstetter; Artibano Micali (2008). ”Introduction”. Quadratic Mappings and Clifford Algebras. Birkhäuser. sid. ix ff.. ISBN 978-3-7643-8605-4. https://books.google.com/books?id=x_VfARQsSO8C&pg=PR9 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
pFad - Phonifier reborn

Pfad - The Proxy pFad of © 2024 Garber Painting. All rights reserved.

Note: This service is not intended for secure transactions such as banking, social media, email, or purchasing. Use at your own risk. We assume no liability whatsoever for broken pages.


Alternative Proxies:

Alternative Proxy

pFad Proxy

pFad v3 Proxy

pFad v4 Proxy