Susa
- För andra betydelser, se Susa (olika betydelser).
| Susa | |
 Ruinerna efter kungens privata rum i Susa. I bakgrunden syns den betydligt nyare Shushborgen. | |
| Geografiskt läge | |
|---|---|
| Koordinater | 32°11′29″N 48°14′58″Ö / 32.19139°N 48.24944°Ö |
| Plats | Shush |
| Land |  Iran |
| Region* | Asien och Oceanien |
| Data | |
| Typ | Kulturarv |
| Kriterier | i, ii, iii, iv |
| Referens | 1455 |
| Historik | |
| Världsarv sedan | 2015 (39:e mötet) |
  Susa
.
| |
| * Enligt Unescos indelning. | |
Susa (persiska: شوش) är en forntida stad som var huvudstad i det forntida riket Elam. Susa är beläget i det som nu är västra Iran, omkring 20 mil norr om Persiska viken, på slättlandet sydväst om bergskedjan Zagros, norr om Basra i Irak.[1] Susa ligger vid floden Kercha som drar med sig lera från Zagros vilket gör regionen där Susa ligger mycket bördig.[2]
Susa är en av världens absolut äldsta städer och har genom historien erövrats, förstörts och byggts upp igen flera gånger. Staden nämns i Bibeln.
Susa blev 2015 listat av Unesco som kulturellt världsarv.[3] Den moderna iranska staden Shush är idag belägen vid den plats där Susa låg.[2]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Med sin långa historia är Susa en av världens äldsta städer och har varit kontinuerligt bebodd sedan omkring år 4200 f.Kr. (eller till och med 5000 f.Kr.[4]) och kallades ursprungligen Susan eller Susun.[5][2]
Ungefär år 1160 f.Kr. blir Susa huvudstad för riket Elam. Den assyriska kungen Ashurbanipal (r. 668-627 f.Kr.) totalförstörde Susa på 640-talet f.Kr.[6][4][7], men staden återuppbyggdes för att senare igen bli erövrad 538 f.Kr.[6] av den persiska kungen Kyros II. Kyros II:s son Kambyses II (r. 530–522 f.Kr.) gjorde Susa till den persiska dynastin Akemenidernas huvudstad.[2][3][7]
Dareios I "den store" (r. 521–486 f.Kr.) återuppbyggde, renoverade och uppförde stora monumentala byggnadsverk och palats i Susa, såsom Dareios den stores palats[5][6] Under tiden för Artaxerxes I (r. 464–423 f.Kr.) förstördes mycket av Susa av en brand, men Artaxerxes II (r. 404–358 f.Kr.) återuppbyggde staden med flera monument som har beskrivits för sin enastående prakt.[2][6]
Alexander den store erövrade Susa utan strid år 331 f.Kr.[6][7] och år 324 f.Kr. hölls Susabröllopet då Alexander den store gifte sig med Stateira III (dotter till Darius III) i Susa.[5] År 116 erövrades Susa av romarna, men de lyckades inte behålla makten.[7]
Susa förstördes av muslimska arméer år 638 av kalif Umar ibn al-Khattab[6] för att åter igen bli återuppbyggd. På 1200-talet blev staden slutligen totalförstörd av invaderande mongoler, och därefter övergavs staden.[2][6][7][8]
Omnämnd i Bibeln
[redigera | redigera wikitext]Det finns många bibliska kopplingar till Susa. Den bibliska profeten Daniel ligger begravd i Daniels grav i Susa[7] och Esters bok (1:5) i Gamla Testamentet utspelar sig i Susa och handlar om kung Xerxes I (regeringstid 486-465 f.Kr.)[2][9]:
Som avslutning gav kungen under sju dagar ett gästabud för alla på borgen i Susa, från den högste till den lägste. Festen ägde rum på den öppna platsen i slottsträdgården.
Lämningar
[redigera | redigera wikitext]År 1840 (eller 1850[7]) upptäcktes lämningarna av Susa. Stadens ruiner grävdes ut under flera omgångar med start år 1851, 1884, 1897 1946 och 1969.[10][4]
Akemenidernas version av Susa upptog 120 hektar (1 200 000 m2) och var omsluten av en sluttande vallgrav med 10–15 m höga vallar. Ingen stadsmur har hittats, så vallarna var sannolikt tillräckligt som skydd.[10] Susa är uppbyggt på fyra kullar:
- en med en citadell
- den andra med Dareios den stores palats
- på den tredje fanns de centrala stadskvarteren
- på den fjärde var bostäder[7]
1 600 lertavlor med Protoelamitisk bildskrift från ca 3000 f.Kr har grävts ut i Susa.[5] Dessa innehåller bland annat det äldsta dokumenterade räknesystemet med basen 10.[11] Under 1100-talet f.Kr. erövrade elamiterna Babylon, och efter det fördes många kulturskatter såsom Hammurabis lagar och många kudurrun tillhörande Babylons kung Meli-Shipak II till Susa, där det hittades 1902 av franska arkeologer.[5][11]
Dareios den stores palats är den mest utmärkande byggnaden bland Susas ruiner. Palatset, som ligger i nordöstra delen av Susa, byggdes ursprungligen av kung Dareios I "den store" (r. 521–486 f.Kr.) och av hans son kung Xerxes I (r. 486-465 f.Kr.). År 404 f.Kr. fortsatte även Artaxerxes II (r. 404–358 f.Kr.) att bygga vidare på palatset, och han byggde även ett annat palats en bit västerut.[10][12]
Galleri
[redigera | redigera wikitext]-
-
Elamitisk inskrift från Susa cirka 1140 f.Kr. -
Kudurru av Babylons kung Meli-Shipak II som ger land till Marduk-apal-iddina I. Upphittad i Susa 1902. -
Övre delen av Hammurabis lagar som hittades 1902 i Susa. -
En stenrelief visande assyriernas plundring av Susa 649 f.Kr. -
Karta över det arkeologiska området som visar Dareios den stores palats. -
Kullen för den kungliga staden syns till vänster. -
Alexander den stores bröllop i Susa 324 f.Kr.. -
Daniels grav i Susa. -
Utsmyckning från Dareios den stores palats
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Susa”. Store norske leksikon. https://snl.no/Susa. Läst 24 januari 2023.
- ^ [a b c d e f g] ”Susa” (på engelska). Ancient History Encyclopedia. http://www.ancient.eu/susa/. Läst 18 januari 2016.
- ^ [a b] ”Susa” (på engelska). Unesco. http://whc.unesco.org/en/list/1455. Läst 18 januari 2016.
- ^ [a b c] ”Susa” (på engelska). Livius.org. Arkiverad från originalet den 9 december 2015. https://web.archive.org/web/20151209192234/http://www.livius.org/su-sz/susa/susa00.html. Läst 18 januari 2016.
- ^ [a b c d e] Hattstein, Markus (2011). ”Persien” (på engelska). Svunna riken. Parragon. sid. 54-63. ISBN 978-1-4454-0147-8. https://biblioteket.stockholm.se/titel/362006
- ^ [a b c d e f g] ”Susa Timeline” (på engelska). Ancient History Encyclopedia. http://www.ancient.eu/timeline/susa/. Läst 18 januari 2016.
- ^ [a b c d e f g h] ”Susa” (på engelska). LookLex Encyclopaedia. Arkiverad från originalet den 30 november 2015. https://web.archive.org/web/20151130014344/http://looklex.com/e.o/susa.htm. Läst 18 januari 2016.
- ^ Mus Ee Du Louvre (1992). ”Susa in the Ancient Near East” (på engelska). The Royal City of Susa. Metropolitan Museum of Art. ISBN 0870996517. https://books.google.se/books?id=dDWJ_KBHwe4C&lpg=PR14&ots=ico2es6Pal&dq=mongol%20susa&hl=sv&pg=PR14#v=onepage&q&f=false
- ^ ”Kung Xerxes bestraffar drottning Vashti” (på engelska). Bibeln Ester 1:5. http://www.bibeln.se/las/2k/est#q=Est+1%3A5. Läst 18 januari 2016.
- ^ [a b c] Westenholtz / Guthartz (1996). ”Susa, City of Splendour” (på engelska). Royal Cities of the Biblical World. Rubin Mass. sid. 236-254. ISBN 9657027012. https://www.andrews.edu/sem/inministry/uploads/2014coursesyllabi/the_palace_of_susa.pdf
- ^ [a b] Ifrah, Georges (2001). Räknekonstens kulturhistoria. Wahlström & Widstrand. ISBN 91-46-17525-3. http://libris.kb.se/bib/8249983
- ^ ”Susa: Palace of Darius I” (på engelska). Livius.org. http://www.livius.org/su-sz/susa/susa_palace_darius.html. Läst 18 januari 2016.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Hattstein, Markus (2011). Svunna riken. Parragon. ISBN 978-1-4454-0147-8. https://biblioteket.stockholm.se/titel/362006
- Ifrah, Georges (2001). Räknekonstens kulturhistoria. Wahlström & Widstrand. ISBN 91-46-17525-3. http://libris.kb.se/bib/8249983
- Westenholtz / Guthartz (1996) (på engelska). Royal Cities of the Biblical World. Rubin Mass. ISBN 9657027012. http://www.amazon.co.uk/Royal-Cities-Biblical-World-Westenholtz/dp/9657027012/ref=sr_1_1?s=books&ie=UTF8&qid=1453102306&sr=1-1&keywords=9789657027011
- Mus Ee Du Louvre (1992) (på engelska). The Royal City of Susa. Metropolitan Museum of Art. ISBN 0870996517. http://www.amazon.co.uk/Royal-City-Susa-Mus-Louvre/dp/0870996517/ref=sr_1_1?s=books&ie=UTF8&qid=1453126579&sr=1-1&keywords=9780870996511
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Susa.