Hoppa till innehållet

Thomas Browne

Från Wikipedia
Thomas Browne
Född19 oktober 1605[1][2][3]
London[4]
Död19 oktober 1682[1][5][2] (77 år)
Norwich[6], Storbritannien
Medborgare iStorbritannien och Kungariket England
Utbildad vidUniversitetet i Leiden
Winchester College
Pembroke College, Oxford
Montpelliers universitet
SysselsättningFilosof, författare[7], läkarförfattare, läkare
BarnEdward Browne (f. 1644)
Anne Browne (f. 1647)[8]
FöräldrarThomas Browne af London[9]
Anne Garraway[9]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Sir Thomas Browne, född 19 oktober 1605 i London, död 19 oktober 1682 i Norwich, var en engelsk författare som skrev om många ämnen, däribland medicin, religion och vetenskap.

Browne studerade i Oxford, Montpellier och Padua. Han blev medicine doktor i Leiden 1633, och framlevde resten av sitt liv som praktiserande läkare i Norwich, sysselsatt med naturstudier och mångsidiga spekulationer, som han med långa mellanrum utformade till något verk. I Religio medici (1643), hans första och till omfånget största verk, behandlar han religiösa betraktelser av konfessionslös art. Pseudodoxia epidemica utgör en generalmönstring av hans fantastiska lärdom, på en på många sätt fortfarande medeltida bas. Boken avhandlar gripar, basilisker, och fågel Fenix, och huruvida det finns fyrfotadjur med olika långa höger och vänsterben; om judar har en specifik stank, om svanar sjunger före sin död etc. I Hydriotaphia, or urn burial (1658) utgår han från fyndet av några romerska gravurnor i Norfolk och formar sig till en allmän betraktelse av enastående slag över livets och dödens mysterier. I The garden of Cyrus (1658) sysselsätter han sig med att spåra Quincunx-figuren i alla dess mystiska förekomster i himmel och på jord.

Svensk uppslagsbok, Lund 1930

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Thomas-Brownetopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 13629309, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Babelio, Babelio författar-ID: 19490, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1186744637749153-1, läst: 13 augusti 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6xd15tj, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.[källa från Wikidata]
  7. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
pFad - Phonifier reborn

Pfad - The Proxy pFad of © 2024 Garber Painting. All rights reserved.

Note: This service is not intended for secure transactions such as banking, social media, email, or purchasing. Use at your own risk. We assume no liability whatsoever for broken pages.


Alternative Proxies:

Alternative Proxy

pFad Proxy

pFad v3 Proxy

pFad v4 Proxy