Hoppa till innehållet

Ukrainas filmhistoria

Från Wikipedia

Ukrainas filmhistoria tar upp filmens utveckling i Ukraina från de tidigaste åren som del av Kejsardömet Ryssland och Sovjetunionen, fram till dagens självständiga Ukraina.

Utvecklingen

[redigera | redigera wikitext]

De första åren

[redigera | redigera wikitext]

Den första filmvisningen i det som i dag är Ukraina ägde rum i Charkov 1896. Det började göras film i Ukraina redan när det ännu var en del av Kejsardömet Ryssland, i filmstudion i Odessa. 1928 startades även en filmstudio i Kiev, Dovzjenko, av filmskaparen Aleksandr Dovzjenko, mannen bakom filmer som den poetiska Jorden (1930).

Den ukrainska filmen var alltid i skuggan av den ryska, och många ukrainska filmarbetare, bland andra regissören och skådespelaren Sergej Bondartjuk och regissören Larysa Sjeptiko ansåg sig ha större arbetsmöjligheter i Moskva.

1965 debuterade Juryj Illenko, tidigare fotograf åt Sergej Paradzjanov, som regissör med En källa för de törstande, som förbjöds att visas ända fram till Ukrainas självständighet 26 år senare. Andra filmer som ansågs för opatriotiska av de sovjetiska myndigheterna var Kira Muratovas Korta möten (1967) och Ett långt avsked (1971).

Efter självständigheten

[redigera | redigera wikitext]
Ukrainarelaterade aktörer.

Efter självständigheten 1991 har Kira Muratova varit en av Ukrainas mest framgångsrika regissör, med filmer som samhällssatiren Det asteniska syndromet (1989) och Try istoryi (1997), den senare var tre novellfilmer med svart humor och ett professionellt bildspråk. Andra regissörer som gjorde sig kända under 1980-talet märks bland andra Roman Balajan, Igor Minnajev och Mark Osepjan. Under 1990-talets debutanter märks Natalka Andrijtjenko, Andrij Dontjyk, Vjatjeslav Krisjtofovytj samt dokumentärfilmaren Oleksandr Jantjuk.

En av de största filmdistributörerna är Cinerga, som distribuerar filmer från Warner Brothers, New Line Cinema och Miramax Films.

Urval av ukrainska filmer

[redigera | redigera wikitext]

Urval av ukrainska regissörer

[redigera | redigera wikitext]
pFad - Phonifier reborn

Pfad - The Proxy pFad of © 2024 Garber Painting. All rights reserved.

Note: This service is not intended for secure transactions such as banking, social media, email, or purchasing. Use at your own risk. We assume no liability whatsoever for broken pages.


Alternative Proxies:

Alternative Proxy

pFad Proxy

pFad v3 Proxy

pFad v4 Proxy