detektiv

Svenska

Substantiv

Böjningar av detektiv	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	detektiv	detektiven	detektiver	detektiverna
Genitiv	detektivs	detektivens	detektivers	detektivernas

detektiv

1. person i det yrke som är inriktat på att lösa brott, ta reda på fakta eller lösa mysterier

   Besläktade ord: detektera, detektering, detektion, detektor

Översättningar

Översättningar

• belarusiska: дэтэкты́ў m, сы́шчык m, сы́шчыца f
• danska: detektiv u
• engelska: detective ^(en)
• finska: etsivä ^(fi)
• franska: détective ^(fr) mf
• hebreiska: בַּלָּשׁ‎ ^(he) m (balásh), בַּלָּשִׁית‎ f (balashít)
• jiddisch: דעטעקטיוו m (detektiv)
• persiska: کارآگاه‎ ^(fa) (kârâgâh)
• ryska: детекти́в ^(ru) m, сы́щик ^(ru) m, сы́щица ^(ru) f
• spanska: detective ^(es) m, inspector ^(es) m
• tyska: Detektiv ^(de) m
• ukrainska: детекти́в m, си́щик m, си́щиця f

Danska

Substantiv

detektiv u

1. detektiv, deckare