gräns

Svenska

Substantiv

Böjningar av gräns	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	gräns	gränsen	gränser	gränserna
Genitiv	gräns	gränsens	gränsers	gränsernas

gräns

1. (politik) den tänkta eller i praktiken synbara linje som avgör var ett geografiskt eller politiskt område slutar och ett annat börjar; i synnerhet var ett land börjar respektive slutar

   Flyktingarna fastnade vid gränsen men vägrade att vända.

   Vanliga konstruktioner: vid gränsen eller på gränsen

2. en lagstiftad eller tänkt linje mellan vad som är tillåtet eller acceptabelt beteende, och vad som inte är det
3. en tänkt linje mellan det som uppfyller vissa villkor eller tillhör en grupp och det som inte gör det

   Din idé var kreativ på gränsen till genial.

4. (matematik) ett värde i en ordnad mängd som är större än (respektive mindre än) samtliga element i en given delmängd

   Se även: minsta övre gräns, största undre gräns

Besläktade ord: gränsa

Sammansättningar: bristningsgräns, fiskegräns, gränsdragning, gränsfall, gränsfrekvens, gränsgångare, gränshandel, gränshastighet, gränskontroll, gränslast, gränslinje, gränslös, gränsmur, gränsnytta, gränsområde, gränspendlare, gränspolis, gränspostering, gränssituation, gränsskikt, gränsstation, gränsstolpe, gränssträng, gränsstängsel, gränstrakt, gränsvakt, gränsvärde, gränsyta, gränsövergång, gränsöverskridande, hastighetsgräns, kommungräns, nordgräns, promillegräns, riksgräns, smärtgräns, snögräns, stadsgräns, sydgräns, toleransgräns, västgräns, åldersgräns, östgräns

Fraser: gå över gränsen, på gränsen till

Etymologi: Fornsvenska grens av medellågtyska grensze, av polska granica, ett fornslaviskt ord avlett av gran, kant, hörn. Det sägs att tyska korsriddare lånade det polska ordet under sin expansion österut på 1200-talet.

Översättningar

geografisk eller politisk

• belarusiska: мяжа́ f, грані́ца f
• bokmål: grense ^(no) f
• bulgariska: гра́ница ^(bg) f
• danska: grænse ^(da) u
• engelska: border ^(en) mellan två länder, boundary ^(en), frontier ^(en)
• estniska: piir ^(et)
• finska: raja ^(fi)
• franska: frontière ^(fr) f
• italienska: frontiera ^(it) f, confine ^(it) m
• japanska: 国境 ^(ja)
• jiddisch: גרענעץ f (grenets)
• katalanska: frontera ^(ca) f
• latin: limes ^(la) m
• lettiska: robeža ^(lv) f
• litauiska: siena ^(lt) f
• makedonska: граница f
• nederländska: grens ^(nl) u
• polska: granica ^(pl) f
• portugisiska: fronteira ^(pt) f
• ryska: граница ^(ru) f, кордо́н ^(ru) m, рубе́ж ^(ru) m, межа́ ^(ru) f
• slovakiska: hranica f
• spanska: frontera ^(es) f
• tjeckiska: hranice ^(cs) f
• tyska: Grenze ^(de) f
• ukrainska: кордо́н ^(uk) m, грани́ця f
• ungerska: határ ^(hu)

lagstiftad eller tänkt linje mellan vad som är tillåtet och vad som inte är det

• engelska: boundary ^(en)
• danska: grænse ^(da) u
• finska: raja ^(fi)
• franska: frontière ^(fr) f
• italienska: confine ^(it) m, limite ^(it) m
• nederländska: grens ^(nl) u
• spanska: borde ^(es)
• tyska: Schranke ^(de) f, Grenze ^(de) f

tänkt linje mellan det som tillhör en grupp och det som inte gör det

• engelska: border ^(en) ("bordering on" = på gränsen till)
• italienska: confine ^(it) m, limite ^(it) m
• spanska: borde ^(es) m

matematisk

• engelska: bound ^(en)
• franska: frontière ^(fr) f
• italienska: limite ^(it) m
• ryska: граница ^(ru) f
• tyska: Schranke ^(de) f