Wikipedia

Schweiz kantoner

högsta nivån i Schweiz administrativa indelning

Schweiz kantoner (tyska: Kantone eller, traditionellt i Schweiz, Stände, franska: cantons, italienska: cantoni, rätoromanska: chantuns) är den traditionellt högsta nivån i Schweiz administrativa indelning. De fungerar som delstater i det Schweiziska edsförbundet. Begreppet användes första gången 1475 i ett av Fribourgdokumenten.[1]

De tretton kantonerna i det Gamla schweiziska edsförbundet (1513–1798).

Varje kanton var en helt självständig stat med egna gränser, armé och valuta från westfaliska freden (1648) till 1798 och från 1803 till grundandet av det schweiziska federationen 1848.[2] Den senast inrättade kantonen är Jura som bröts ut från Bern 1979.[3]

Historia

redigera

De så kallade urkantonerna, som 1291 grundade edsförbundet, var Uri, Schwyz och Unterwalden. I det gamla edsförbundet kallades kantonerna fortfarande för orter. Därför talar man rörande Schweiz utvecklingsfaser om de åtta gamla orterna och de tretton gamla orterna. Bundsförvanter, som inte var fullvärdiga edsförbundsmedlemmar, betecknades ”zugewandte Orte”. Edsförbundets medlemmar var fortfarande självständiga statsbildningar.

På 1500-talet bestod det schweiziska edsförbundet av tretton självständiga kantoner. Det fanns två olika sorter: sex skogskantoner och sju stadskantoner. Även om de formellt hörde till Tysk-romerska riket var de de facto oavhängiga sedan schweizarna besegrat kejsar Maximilian i juli 1499.[4] De sex första skogskantonerna var demokratiska republiker, medan de sju stadskantonerna var oligarkiska republiker, kontrollerade av adelssläkter.

I och med den Helvetiska republiken (1798–1803) kom benämningen kanton i större användning (uttrycket användes redan 1475 som synonym till Ort eller Stand i det gamla edsförbundet).[1] I den nyinrättade enhetsstaten var kantonerna blott förvaltningsdistrikt utan autonomi. Gränserna drogs om för att skapa närapå lika stora kantoner och slå sönder den gamla ordningen. Nu tillkom också de kortlivade kantonerna Säntis, Linth, Waldstätte, Oberland, Baden, Lugano och Bellinzona.

Med mediationsförfattningen 1803 steg antalet kantoner till 19 och med Wienkongressen (1815) till 22. Die Zugewandten Orte, till exempel Republiken Gersau, blev delvis motvilligt inkorporerade i en kanton. År 1833 lösgjorde sig kantonen Basel-Landschaft i en väpnad konflikt från Basel-Stadt.

Med förbundsstatens grundande 1848 inskränktes slutligen kantonernas självständighet: Samtliga kantonala tullar och valutor avskaffades. Några få beslutsområden överläts på de federala instanserna. Med industrialiseringen och den ekonomiska tillväxten blev samhällslivet allt mer komplext, vilket påkallade ytterligare centralisering. I dag är det område inom vilket kantonerna fortfarande kan stifta lagar verkligt autonomt tämligen begränsat. Det talas alltmer om ”verkställande federalism”.

Politiskt system

redigera

Varje kanton har sina egna grundlagar, lagstiftande organ, regering och domstolar.[5] De flesta kantoner har lagstiftande församlingar med en kammare vars storlek varierar från 55 till 180 platser. I ett par kantoner utövas den lagstiftade makten av allmänna stämmor, Landsgemeinden, där direktdemokrati tillämpas. Kantonsregeringarna består antingen av fem eller sju ledamöter, beroende på kanton.[6]

Schweiz federala grundlag förklarar kantonerna som självständiga i så måtto att deras självständighet inte begränsas av federala lagar.[5] Alla statliga ansvarsområden som den schweiziska författningen inte överlåter på federationen (som inte regleras av federal lag) hör till kantonernas jurisdiktion (delstatens organisation, skolväsendet, delvis hälsovården, delvis plan- och byggnadsrättsområdet, polisväsendet, delvis domstolsväsendet, notarius publicus-väsendet, kantonal och kommunal beskattningsrätt med mera). Kantonernas lagar reglerar vilken grad av självstyre kommunerna har vilket varierar från kanton till kanton. Kantonernas storlek varierar från 37 till 7 105 kvadratkilometer; folkmängden varierar från 15 471 till 1 244 400.

Liksom på federal nivå finns det i alla kantoner inslag av direkt demokrati. Medborgarna kan kräva en folkomröstning för att ändra kantonens lagar eller hindra en lag som antagits i parlamentet. Allmänna folkförsamlingar (Landsgemeinde) finns numera endast i kantonerna Appenzell Innerrhoden och Glarus. I de övriga kantonerna utövas de demokratiska rättigheterna genom slutna val och omröstningar.

Betydelse i mellan- och överkantonala sammanhang

redigera

Interkantonala konkordat

redigera

Två eller flera kantoner kan träffa överenskommelser inom vissa områden som ligger utanför förbundets lagstiftningsmakt, exempelvis skolväsendet. Sådana kallas interkantonalt konkordat.

Förbundsnivån

redigera

Varje kanton har två eller (för halvkantonerna) en representant i ständerrådet, den lilla kammaren i Schweiz parlament. Vid val till den större kammaren, nationalrådet, utgör kantonerna valkretsar. Vid vissa folkomröstningar krävs för godkännande stöd av både en majoriet av de röstberättigade och en majoritet av kantonerna.

Förteckning

redigera

Kantonerna nedan är uppräknade i den ordning de har i den federala grundlagen.[7]

Flagga Förkortn. Kanton Sedan Huvudort Folkmängd[8] Yta[9] Befolkningstäthet[10] Antal kommuner[11] Officiella språk
  ZH Zürich 1351 Zürich 1 307 567 1 729 701 171 tyska
  BE Bern 1353 Bern 962 982 5 959 158 392 tyska, franska
  LU Luzern 1332 Luzern 363 475 1 493 233 88 tyska
  UR Uri 1291 Altdorf 34 989 1 077 33 20 tyska
  SZ Schwyz 1291 Schwyz 141 024 908 143 30 tyska
  OW Obwalden 1291 Sarnen 33 997 491 66 7 tyska
  NW Nidwalden 1291 Stans 40 287 276 138 11 tyska
  GL Glarus 1352 Glarus 38 237 685 51 25 tyska
  ZG Zug 1352 Zug 109 141 239 416 11 tyska
  FR Fribourg 1481 Fribourg 263 241 1 671 141 168 franska, tyska
  SO Solothurn 1481 Solothurn 250 240 791 308 125 tyska
  BS Basel-Stadt 1501 (del av Basel t.o.m. 1833) Basel 185 227 37 5 072 3 tyska
  BL Basel-Landschaft 1501 (del av Basel t.o.m. 1833) Liestal 269 145 518 502 86 tyska
  SH Schaffhausen 1501 Schaffhausen 74 527 298 246 27 tyska
  AR Appenzell Ausserrhoden 1513 (del av Appenzell t.o.m. 1597) Herisau / Trogen[a] 52 654 243 220 20 tyska
  AI Appenzell Innerrhoden 1513 (del av Appenzell t.o.m. 1597) Appenzell 15 471 173 87 6 tyska
  SG Sankt Gallen 1803 Sankt Gallen 465 937 2 026 222 86 tyska
  GR Graubünden 1803 Chur 188 762 7 105 26 190 tyska, rätoromanska, italienska
  AG Aargau 1803 Aarau 581 562 1 404 388 229 tyska
  TG Thurgau 1803 Frauenfeld / Weinfelden[12] 238 316 991 229 80 tyska
  TI Ticino 1803 Bellinzona 328 580 2 812 110 176 italienska
  VD Vaud 1803 Lausanne 672 039 3 212 188 375 franska
  VS Valais 1815 Sion 298 580 5 224 53 143 franska, tyska
  NE Neuchâtel 1815 Neuchâtel 169 782 803 206 53 franska
  GE Genève 1815 Genève 438 177 282 1 442 45 franska
  JU Jura 1979 (tidigare del av Bern) Delémont 69 555 838 82 64 franska
  CH Schweiz   Bern 7 593 494 41 285 174 2 631 tyska, franska, italienska, rätoromanska

Tvåbokstavsförkortningarna för de schweiziska kantonerna används ofta, till exempel på bilarnas registreringsskyltar.[13]

Halvkantoner - kantoner med halv kantonsröst

redigera

Sex kantoner – Obwalden, Nidwalden, Appenzell Innerrhoden, Appenzell Ausserrhoden, Basel-Stadt och Basel-Landschaft – kallas traditionellt för ”halvkantoner”. Denna term ogillas numera av författningsexperter, eftersom 1999 års grundlag nämner 26 jämställda kantoner. Benämningen ”kantoner med halv kantonröst” har nyligen börjat användas i offentliga och juridiska texter.

Regionen Unterwalden har, i historiska källor, alltid delats in i halvkantonerna Obwalden och Nidwalden. De övriga fyra halvkantonerna är resultatet av delningar av tidigare existerande kantoner: kantonen Appenzell klövs 1597 i halvkantonerna Innerrhoden och Ausserrhoden i samband med reformationen. Kantonen Basel delades i halvkantonerna Basel-Stadt och Basel-Landschaft efter att landsbygden runt Basel gjort uppror 1833.

De sex halvkantonerna har samma institutionella struktur och samma rättigheter och skyldigheter som de övriga kantonerna – med två undantag: för det första väljer de bara en ledamot var till Ständerrådet i stället för två, och i folkomröstningar som inte allenast fordrar ett flertal av alla avlagda röster utan även bifall av kantonflertalet (Ständemehr / majorité des cantons), till exempel för grundlagsändringar, räknas en halvkantons röst bara som en halv röst. Det här innebär att ett kantonflertal faktiskt är majoriteten av tjugotre kantonröster.

Namn på andra språk

redigera
Förkortn. Svenska Franska Italienska Tyska Rätoromanska
AG Aargau Argovie Argovia Aargau (fil) Argovia
AI Appenzell Innerrhoden Appenzell Rhodes-Intérieures Appenzello Interno Appenzell Innerrhoden (fil) Appenzell dadens
AR Appenzell Ausserrhoden Appenzell Rhodes-Extérieures Appenzello Esterno Appenzell Ausserrhoden (fil) Appenzell dador
BS Basel-Stadt Bâle-Ville Basilea-Città Basel-Stadt (fil) Basilea-Citad
BL Basel-Landschaft Bâle-Campagne Basilea-Campagna Basel-Landschaft (fil) Basilea-Champagna
BE Bern Berne Berna Bern (fil) Berna
FR Fribourg Fribourg Friborgo Freiburg (fil) Friburg
GE Genève Genève Ginevra Genf (fil) Genevra
GL Glarus Glaris Glarona Glarus (fil) Glaruna
GR Graubünden Grisons Grigioni Graubünden (fil) Grischun
JU Jura Jura Giura Jura (fil) Giura
LU Luzern Lucerne Lucerna Luzern (fil) Lucerna
NE Neuchâtel Neuchâtel Neuchâtel Neuenburg (fil) Neuchâtel
NW Nidwalden Nidwald Nidvaldo Nidwalden (fil) Sutsilvania
OW Obwalden Obwald Obvaldo Obwalden (fil) Sursilvania
SG Sankt Gallen Saint-Gall San Gallo St. Gallen (fil) Son Gagl
SH Schaffhausen Schaffhouse Sciaffusa Schaffhausen (fil) Schaffusa
SZ Schwyz Schwyz (eller Schwytz) Svitto Schwyz (fil) Sviz
SO Solothurn Soleure Soletta Solothurn (fil) Soloturn
TG Thurgau Thurgovie Turgovia Thurgau (fil) Turgovia
TI Ticino Tessin Ticino Tessin (fil) Tessin
UR Uri Uri Uri Uri (fil) Uri
VS Valais Valais Vallese Wallis (fil) Vallais
VD Vaud Vaud Vaud Waadt (fil) Vad
ZG Zug Zoug Zugo Zug (fil) Zug
ZH Zürich Zurich Zurigo Zürich (fil) Turitg

Se även

redigera

Kommentarer

redigera
  1. ^ Regeringens och parlamentets säte är Herisau, medan sätet för de rättsliga organen är Trogen.

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Cantons of Switzerland, 26 september 2009.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Kanton (Schweiz), 25 september 2009.

Noter

redigera
  1. ^ [a b] Artikeln Kantone i Schweiz historiska lexikon
  2. ^ Artikeln Kantone : In der alten Eidgenossenschaft (bis 1798)[död länk] i Schweiz historiska lexikon
  3. ^ Artikeln Jura (Kanton) i Schweiz historiska lexikon
  4. ^ ”Switzerland”. Encyclopædia Britannica. "26". 1911. ss. 251. http://en.wikisource.org/wiki/1911_Encyclopædia_Britannica/Switzerland/History#Shaking_off_the_Empire. Läst 11 november 2008. 
  5. ^ [a b] Artikeln Kantone : Im Bundesstaat (seit 1848) Arkiverad 22 augusti 2009 hämtat från the Wayback Machine. i Schweiz historiska lexikon
  6. ^ Swiss Government website Arkiverad 19 december 2008 hämtat från the Wayback Machine. with links to each cantonal government, accessed 11 november 2008
  7. ^ Det här är den ordning som vanligtvis förekommer i offentliga schweiziska dokument. Överst i förteckningen finns tre städer som ansågs förnäma i det gamla schweiziska edsförbundet; övriga kantoner står i den ordning de har upptagits i konfederationen. Den här traditionella rangordningen av kantonerna har ingen praktisk betydelse i dagens moderna förbundsstat där alla kantoner är jämställda, emellertid går fortfarande den formella rangordningen för kantonernas offentliga befattningshavare efter den.
  8. ^ per den 5 april 2009
  9. ^ Kvadratkilometer
  10. ^ Per kvadratkilometer, baserad på befolkningen år 2000
  11. ^ Per 31 december 2007, Bundesamt für Statistik (Federala statistikmyndigheten) (26 november 2008). ”Amtliches Gemeindeverzeichnis der Schweiz” (Microsoft Excel). Arkiverad från originalet den 30 april 2009. https://web.archive.org/web/20090430051050/http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/de/index/regionen/thematische_karten/maps/uebersichtskarte.html. Läst 11 november 2008. 
  12. ^ Parlamentet skiftar säte mellan Frauenfeld och Weinfelden halvårsvis.
  13. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 november 2009. https://web.archive.org/web/20091128092138/http://www.admin.ch/ch/d/sr/741_51/a84.html. Läst 27 september 2009. 

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Schweiz_kantoner&oldid=55155872”
pFad - Phonifier reborn

Pfad - The Proxy pFad of © 2024 Garber Painting. All rights reserved.

Note: This service is not intended for secure transactions such as banking, social media, email, or purchasing. Use at your own risk. We assume no liability whatsoever for broken pages.


Alternative Proxies:

Alternative Proxy

pFad Proxy

pFad v3 Proxy

pFad v4 Proxy