Tartus gamla observatorium

Världsarv
	Tartus gamla observatorium; Tartu Tähetorn; Die Sternwarte
Geografiskt läge
Koordinater	58°22′43.64″N 26°43′12.61″Ö / 58.3787889°N 26.7201694°Ö
Plats	Toomemägi, Tartu, Estland
Land	Estland
Region*	Europa och Nordamerika
Data
Typ	Kulturarv
Kriterier	ii, iii, vi
Referens	1187
Historik
Världsarv sedan	2005 (29:e mötet)
	; "Dorpat" .
	* Enligt Unescos indelning.

Tartus gamla observatorium (estniska: Tartu Tähetorn, ursprungligt namn på tyska: Die Sternwarte) byggdes för Tartu universitet efter att universitetet åter öppnat 1802.

Historia

Observatoriet ritades av Johann Wilhelm von Krause och byggdes 1808–1810 på Toomemägi (Domberget) i Tartu. Från början hade observatoriet ett spegelteleskop, som tillverkats av Wilhelm Herschels verkstad och en akromatiskt teleskop från Trotztop met 1,5 meters brännvidd. År 1814 fick observatoriet en meridiancirkel från Dollond & Aitchison och 1822 ett meridiancirkel från Reichenbachs verkstad i München (Mathematisch-Feinmechanisches Institut).

År 1824 kom en 24 cm Fraunhofer-refraktor, vilket på den tiden gjorde det till det största akromatiska teleskopet i världen. När Struve började sätta samman Struves meridianbåge 1816 blev observatoriet dess första mätpunkt.

Friedrich Georg Wilhelm Struve blev 1818 professor i astronomi i Dorpat (Tartu), där han också studerat och disputerat. Han blev 1820 även chef för observatoriet, och detta blev under hans ledning ett av de ledande astronomiska observatorierna.

År 1946 skiljdes observatoriet organisatoriskt från Tartus universitet och lades under Estniska vetenskapsakademien. Universitetet byggde 1957 ett nytt observatorium, Tartu observatorium, på kullen Tõravere på universitetsområdet i Nõo kommun utanför Tartu.